Till innehåll på sidan

Betalningar och kontanter i kris

Om ett betalningssätt eller kassasystem drabbas av avbrott så kan det bli svårt att köpa mat, drivmedel och medicin. Det är därför bra att kunna betala på flera olika sätt. 

Johnér/Jens Lindström

Så förbereder du dig

Se för det första till att du klarar dig en vecka utan att handla mat. På det sättet minskar du behovet av att kunna betala i samband med en kris. Diskutera med familj, vänner eller grannar hur ni skulle göra om ni inte kan köpa till exempel mat, mediciner eller drivmedel. Räkna på en veckas tid. Ställ er frågor som:

  • Vilken hemberedskap har ni i form av vattendunkar, mat med lång hållbarhet som inte behöver tillagas, mediciner etc?
  • Vad har ni inte hemma som kan komma att behöva inhandlas under de första veckan?
  • Vilka alternativ har ni om er bank eller er betalkortsleverantör (såsom VISA eller Mastercard) drabbas av problem som gör det svårt för er att betala?
  • Vilka alternativ har ni om er vanliga butik drabbas av problem som gör det svårt för er att betala? Finns det andra butiker där ni kan handla och kan ni ta er dit?
  • Vad har ni för andra möjligheter att hjälpa andra och vilka i din närhet kan hjälpa dig?

Se till att kunna betala på flera olika sätt

Det skapar motståndskraft att ha flera alternativ att ta sig ur en situation. I ditt hushåll kan ni till exempel:

  • Ha konton i olika banker, kort från olika betalkortsleverantörer och tillgång till mobil betalningslösning, exempelvis Swish.
  • Ha flera alternativ för internetuppkoppling.
  • Ha flera alternativ att identifiera dig elektroniskt.
  • Ha en reserv av kontanter i mindre valörer hemma.

Fördelen med kontanter

Även om andra betalningssätt har blivit mycket vanligare, så har kontanter fortfarande en viktig roll i samhället.

  • Det är det enda betalningsmedel som alla kan ha tillgång till.
  • Du behöver inte någon speciell teknik som appar, betalkort eller E-legitimation för att betala.
  • Du kan ta ut och förvara en summa hemma i förebyggande syfte.
  • Kontanter är centralbankspengar, det vill säga att värdet garanteras av staten.
  • Det krävs inga mellanhänder för att genomföra betalning med kontanter.

Samhällets ansvar

Riksbankens roll

Pengar och betalningar fyller en viktig funktion i samhället och Riksbanken har i uppdrag att se till att det går att göra betalningar säkert och effektivt. Riksbanken ansvarar för att ge ut sedlar och mynt, makulera utslitna sedlar och mynt samt lösa in sedlar som är ogiltiga. Riksbanken tillhandahåller ett centralt betalningssystem, RIX, som används för att göra betalningar mellan de deltagande aktörer, exempelvis banker.

En ny Riksbankslag

Den 1 januari 2023 trädde den nya Riksbankslagen i kraft. Där förtydligas att Riksbanken ansvarar för att privatpersoner ska kunna göra betalningar i kris och krig. Den nya lagen utökar också Riksbankens mandat när det gäller ansvar för kontanthantering och beredskap. Riksbanken ges möjlighet att ställa krav på företag och att övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter.

Betalningsutredningen

2020 tillsattes Betalningsutredningen för att se över statens roll på betalningsmarknaden och hur rollen bör se ut i framtiden. Utredningen har bland annat analyserat hur digitaliseringen har förändrat finans- och betalningsmarknaderna och hur privatpersoner använder de nya betalningssätten. Utredningen lämnade in sitt slutbetänkande den 31 mars 2023.

Innehållet på denna sida är framtaget av MSB tillsammans med Riksbanken.

Frågor och svar om betalningar och kontanter

  • Sverige är ju nästan kontantlöst. Så varför ska jag själv ha kontanter?

    För att det skulle kunna hända något som påverkar möjligheten att betala med exempelvis betalkort och swish.

  • Hur ska man kunna lägga undan kontanter då det inte finns några att få tag i?

    Jo, det finns gott om kontanter i samhället. Fortsätt att själv använda sedlar som betalmedel där det går, till exempel i livsmedelsbutiker. Då får du en naturlig omsättning själv, kan spara växeln och du bidrar dessutom till att ”smörja” systemet.

  • Måste inte butiker ta kontanter?

    Nej, i Sverige kan butiker avtala bort kontanthantering och det räcker i princip att sätta upp information på dörren till butiken, att de inte tar emot kontanta betalningar. Det här tittar för närvarande Betalningsutredningen på. Som kund kan du alltid ställa frågor och säga din åsikt ifall du tycker annorlunda.

  • Hur mycket kontanter ska jag ha hemma?

    Fundera på hur hemberedskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, då har du gjort mer än de flesta. Lite är bättre än ingenting! Gärna i mindre valörer.

  • Jag har inte råd att ta ut extra kontanter att ha hemma!

    Gör något litet om du kan. Samhället har skyldighet att ge stöd till människor som behöver.

  • Det går bara att ta ut 500-kronorssedlar!

    De flesta uttagsautomater har 100-, 200- och 500-kronorssedlar. Automaterna är inställda så att de alltid matar ut det alternativ som innebär lägst antal sedlar för dig som kund. Det händer att en valör tar slut och då åtgärdas det vid nästa påfyllning.

  • Hur ska jag få tag i mindre valörer?

    Om du exempelvis har fått en större sedel i en uttagsautomat, använd den när du handlar något litet och spara sedan växeln. 

  • Hur mycket får jag ta ut i en uttagsautomat?

    Din bank beslutar om maxbelopp för uttag, hör av dig till banken för att veta vad som gäller för dig. Det finns också en teknisk begränsning i automaten på max 30 sedlar per uttag.

  • Hur ska jag förvara kontanterna i hemmet?

    De ska förvaras så att skada eller förlust så långt som möjligt förhindras. Kontanter ersätts om det gäller en stöld i en bostad och någon olovligen tagit sig in. Ta kontakt med ditt försäkringsbolag och ställ frågan.

    Det är viktigt att du förvarar kontanterna på en plats som du minns så att de kan användas vid behov. Lägg dem i din krislåda eller där du förvarar andra viktiga handlingar som ditt pass. 

  • Kan kontanterna ta slut i Sverige?

    Riksbanken har ansvar för att hålla ett tillräckligt lager med kontanter för samhällets behov. Vid plötsligt ökad efterfrågan, exempelvis vid en kris, kan det uppstå tillfällig brist på kontanter eftersom distributionen är anpassad efter normal efterfrågan. Det innebär dock inte att kontanterna har tagit slut utan att det kan ta lite längre tid att transportera dem till platsen där behovet finns.

  • Ska jag ha flera olika valutor hemma?

    Det finns ingen som hindrar det om du har möjlighet. MSB har inga speciella rekommendationer kring någon annan valuta än svensk krona.

  • Ska jag lagra guld och silver hemma?

    MSB har inte rekommendationer kring något annat än sedlar och mynt.

  • Ska jag köpa kryptovalutor som Bitcoin?

    Kryptovalutor saknar det institutionella och legala ramverk som nationella valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel behöver de vara säkra och allmänt accepterade av exempelvis hushåll och handlare. Bitcoin kan inte mäta sig med statliga pengar när det gäller säkerhet, trygghet och accepteras inte heller i butiker.

  • Hur gör staten för att säkerställa att kontanter ska fortsätta att finnas?

    Riksbanken ansvarar för att ge ut sedlar och mynt, men det är allmänhetens efterfrågan som styr hur mycket kontanter som används i samhället. Flera myndigheter och organisationer driver frågan om kontanters fortsatta existens. Det är en stor och viktig fråga ur demokratisynpunkt också, då inte alla vill, har tillgång till, eller klarar av att hantera digitala betalsystem.

  • Är byteshandel tillåtet i kris och krig?

    Byteshandel är ett vanligt sätt att klara sig och kommer alltid att uppstå. Det är dock ett ganska begränsat system. Två ”köpare” måste ju ha behov av exakt de aktuella varorna som finns att byta med, annars blir det ingen affär. De finns också skattemässiga hinder för byteshandel. Men att som privatpersoner byta saker går bra.

  • Hur kan jag handla om det inte går att betala med kort i affären?

    Många affärer erbjuder även flera olika sätt att ta betalt av sina kunder. Det kan ske både genom digitala betalningar, kontanter eller fakturor. Ju fler möjligheter som finns för att ta betalt och betala, desto större är sannolikheten att kunna hantera situationen om någon av metoderna inte skulle fungera.

  • Är kontanter tillräckligt som förberedelse?

    Kontanter är en viktig betalningslösning som behövs för att samhället ska ha en robust betalningsförmåga. Men det är viktigt att du har tillgång till fler typer av betalningsmedel vid en kris eller krig. Utöver uttagna kontanter bör du även ha flera kort knutna till olika banker samt mobila betalningslösningar, likt Swish.

  • Kommer kontanterna att försvinna i framtiden?

    Nej, det tror vi inte. Många aktörer ser fortsatta fördelar med att betala med kontanter i framtiden utifrån ett beredskapsperspektiv. Regeringen har tillsatt en utredning för se över möjligheten att betala med kontanter för varor som kan vara livsnödvändiga – såsom läkemedel, livsmedel och drivmedel. Det pågår även arbeten att se över hur man kan ha offlinelösningar för kort och kassasystem.

  • Det är olagligt för butiker att ta emot betalning utan att ha ett godkänt och fungerande kassaregister. Deras kassor kanske inte fungerar i kris eller krig. Vilka åtgärder planerar MSB för att kontanthantering i kristider ska fungera?

    Vi arbetar på bred front för att få det digitala systemet att öppna upp för alternativ. Hur handeln ska sköta detta är något som styrs både av nuvarande lagstiftning, säkerhetsföreskrifter för butikspersonal och penningtvättslag. Ett nytt regeringsuppdrag startar våren 2024 och ska undersöka kontanternas fortsatta överlevnad ur både ett tillgänglighets- och beredskapsperspektiv.

    Utredning om möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor på regeringens webbplats

Senast granskad: 31 januari 2024

Till toppen av sidan