Till innehåll på sidan


Värmebölja

I och med att klimatet förändras kommer värmeböljor bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmeböljorna kommer dessutom att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller förebyggande anpassningsåtgärder och krisberedskap.

Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt för utsatta grupper. Det är framförallt äldre personer som löper stor risk att drabbas. Påverkan på samhällsviktiga verksamheter utanför vårdsektorn kan också bli betydande vid en värmebölja. MSB har genomfört ett flertal studier om effekterna av värme på samhällsviktiga verksamheter i Sverige.

Temperaturen förväntas stiga

Medeltemperaturen i Sverige förväntas stiga med 3-5 grader till 2080-talet jämfört med åren 1960-1990.

Varningstjänst för värmebölja

Vädervarning för höga temperaturer utfärdas av SMHI. Detta för att ge vårdsektorn, riskgrupper och allmänheten bättre möjlighet att förbereda sig när temperaturen förväntas vara hög under en längre tid.

Följande varningskriterier används

  • Meddelande om höga temperaturer: prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 plusgrader tre dagar i följd.
  • Klass 1-varning för mycket höga temperaturer: prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 plusgrader tre dagar i följd.
  • Klass 2-varning för extremt höga temperaturer: prognos som visar en maxtemperatur på minst 30 plusgrader i fem dagar i följd och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33 plusgrader tre dagar i följd.

Mer information om värmebölja finns på SMHI:s webbplats

Rapporter och studier

Rapporter och studier om värmeböljor

Senast granskad: 21 mars 2019

Till toppen av sidan