Till innehåll på sidan

Vätgas

Vätgas är en brandfarlig gas som omfattas av lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Här hittar du information om nuvarande regelverk som finns för vätgas. Det finns också information om pågående utvecklingsarbete samt om forskning som bedrivs inom området.

Nuvarande regelverk

Vätgas är en brandfarlig gas som omfattas av lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Lagen, dess förordning och föreskrifter innebär att det finns krav på till exempel aktsamhet, kompetens och vissa byggnads-, anläggnings- och anordningskrav.

Det finns även en särskild hanteringsföreskrift för brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler (MSBFS 2020:1) med krav på bland annat täthet, material, skyltning och ventilation men även krav på rörledningar, lösa behållare och cisterner med mera.

Tillstånd krävs från kommunen

För hantering över vissa gränsvolymer krävs enligt MSBFS 2013:3 att ett tillstånd för brandfarlig vara söks och beviljas av kommunen där anläggningen ligger. Kommunen är tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt LBE. Det finns även detaljregler kring riskerna med explosionsfarlig miljö i SRVFS 2004:7.

Vid tillståndsprocessen ställs bland annat krav på att verksamhetsutövaren kartlägger, redogör och bemöter riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga varor, enligt 7 § LBE. Detta gäller även konsekvenserna av sådana händelser. Utredningen om risker för hantering av brandfarlig gas bör (enligt ett allmänt råd till 7 § LBE) innehålla en tillfredsställande beskrivning av hanteringen som särskilt beaktar:

  • risk för gasläckage och tändkällor i närheten,
  • risk för högt eller lågt tryck,
  • risk relaterad till mänskligt handhavande,
  • material hos anordningar med brandfarlig gas,
  • verksamheter, byggnader och andra objekt i hanteringens närhet,
  • olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder, och
  • hur en säker hantering upprätthålls över tid.

För anläggningstyper där det finns etablerade branschanvisningar eller normer bör utredningen vidare utgöras av en beskrivning av anläggningen, risker och åtgärder enligt punktlistan, med hänvisningar till relevanta delar av anvisningen eller normerna. För delar av anläggningen som inte omfattas av eller som inte till fullo följer anvisningen eller normerna behövs kompletterande utredningar.

Användning av vätgas

Energi kan lagras som vätgas med hjälp av en elektrolysör och sedan åter omvandlas till elkraft med hjälp av en bränslecell, i till exempel ett fordon.

Vätgasen kan användas i flera olika typer av verksamheter, från småskalig lagring av energi från sol- och vindkraft till nya processer för att tillverka järn- och stål.

Arbete har inletts med att utveckla teknik för att producera och hantera vätgas samt bygga en infrastruktur för transport och lagring.

Arbete med tankstationer för vätgas för transportfordon och personbilar pågår i flera delar av landet. Omställning är på väg även för fartygstransporter, flyg och tåg. Inom bostadssektorn och kommunal verksamhet pågår arbete och det startas löpande nya projekt.

Vätgas har länge använts inom viss industri (raffinaderier, processindustri och kärnkraft) där bland annat dess höga energiinnehåll kommit till användning samtidigt som riskerna har hanterats. Inom industrin sker en kraftig utbyggnad av vätgasanvändningen inom vissa branscher.

Erfarenheterna från tidigare industritillämpningar, kan inte alltid tillgodoräknas i nya tillämpningar. Det beror bland annat på att användningen av vätgas blir samhällsnära och inte omgärdas av samma säkerhetssystem och kontrollmekanismer som finns utvecklade inom till exempel en farlig verksamhet. I många av de nya tillämpningarna är även trycket betydligt högre, upp till 1000 bar jämfört med 10-50 bar i vanliga industritillämpningar.

Erfarenheter från användning av traditionella energigaser går inte heller att tillämpa rakt av eftersom vätgas har andra egenskaper och medför andra risker än till exempel gasol och metan.

Fakta: Vätgas

Vätgas har andra egenskaper än till exempel gasol och metan vilket innebär en annan riskbild. Vätgas har högt energiinnehåll per viktenhet, låg antändningsenergi och ett stort brännbarhetsområde.

Rationell lagring av den lätta vätgasen kräver höga tryck och de små vätgasmolekylerna kan läcka genom material som är täta mot andra gaser. Vätgas kan även orsaka försprödning av lagringskärl av stål.

Utvecklingsarbete

Det sker nu en snabb planering och etablering av många nya tekniker och verksamheter som innebär omfattande lagring och hantering av vätgas.

Tillståndsprocesserna hos landets kommuner förväntas vara snabba, effektiva och rättssäkra. MSB ser att det finns ett behov av ökat stöd till verksamheter och myndigheter. Ett utvecklingsarbete har inletts i samverkan med andra intressenter.

Forskning om vätgas

MSB bedriver forskning inom vätgasområdet. Forskningsprojektet Säker energilagring med vätgas ska under två år utreda säkerheten på vätgasanläggningar. Projektet ska utmynna i en sammanhållen metodik för riskanalys tillsammans med en uppsättning validerade riskreducerande åtgärder. Även räddningsinsatser på vätgasanläggningar kommer att behandlas.

Faktablad om forskningsprojektet Säker energilagring med vätgas

Snabb klimatomställning

År 2045 ska Sverige, enligt riksdagens långsiktiga klimatmål, inte längre ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det innebär stora förändringar i Sveriges energisystem. Energisystemet består av alla energikällorna, energiproduktionen, omvandlingen och den slutliga energianvändningen.

Vätgas har identifierats som en intressant energibärare i omställningen från fossila bränslen till fossilfria energiformer. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell vätgasstrategi.

Mål för miljö på Regeringens webbplatsEnergimyndighetens förslag till nationell vätgasstrategi på myndighetens webbplats

Senast granskad: 21 januari 2022

Till toppen av sidan