Forskning inom bränder, räddningsinsats och farliga ämnen
På den här sidan
- Brand i bostäder
- Brandbeteende i svensk naturmiljö
- Brandemissioner från existerande och nya material, en arbetsmiljöfråga nu och i framtiden
- Metoder för att bedöma exponering för sot
- Mot en effektbaserad praktik för förmågebedömningar: Förmågan till räddningsinsats vid skogsbrand och översvämning
- Ny utbildning om bränders miljöpåverkan
- Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka (REKO), 2017-2019
- Simulering av utrymning vid skogsbrand
- Säker omställning av energisystemet – Småskalig vätgaslagring i byggnader och tankstationer
- Säkrare transporter av farligt gods
- Återställning av förorenade områden efter en RN-olycka, 2017-2021
Brand i bostäder
Tre större forskningsprojekt har nyligen genomförts på området ”Brand i bostäder”. Projekten slutfördes under 2018.
Forskare har kartlagt olika aspekter av bostadsbränder – i vilka bostäder det brinner och var bränderna startar, vem som drabbas och hur, samt vilka insatser och tekniska system som kan förhindra att brand uppkommer eller minska dess verkningar.
Brandbeteende i svensk naturmiljö
Ansvarig forskare: Frida Vermina Plathner, RISE
Med ett förändrat klimat förväntas fler naturolyckor och skogsbränder inträffa. I dagsläget saknas modeller för att kunna förutsäga brandspridning i olika typer av skog. I projektet undersöks hur snabbt några av våra vanligaste skogstyper för fram en brand under olika väder- och lutningsförhållanden. Dessa resultat används sedan för att undersöka hur väl bränder kan modelleras och vilka parametrar som måste förändras för att modellerna ska fungera för svenska förhållanden.
Projektresultaten kan användas av kommunal räddningstjänst och länsstyrelser i form av förbättrat beslutsstöd vid stora incidenter samt ett förbättrat underlag för förebyggande scenarioanalyser och underlag för utbildning.
Projektet genomförs som ett postdoktoralt projekt 1 april 2022-oktober 2023.
Faktablad: När blir skogsbranden ett hot?
Brandemissioner från existerande och nya material, en arbetsmiljöfråga nu och i framtiden
Ansvarig forskare: Joakim Pagels, LTH
Det saknas idag information om vilka luftföroreningar räddningstjänsten utsätts för vid bränder. I projektet studeras vilka typer av emissioner traditionella och nya material genererar vid brand. Vi uppskattar också vilken hälsopåverkan exponeringen medför. Resultaten av projektet bidrar till förbättrade riskbedömningar, rekommendationer för val av skyddsutrustning och släckstrategier samt strategier för att minska exponeringen för både blåljuspersonal och drabbade vid brandplatser. Emissionsmätningar i olika skalor planeras, från välkontrollerade småskaliga laboratorieförsök vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) till storskaliga försök, till exempel vid MSB:s övningsfält i Revinge.
Projektet genomförs under perioden 2022-2027.
Metoder för att bedöma exponering för sot
Ansvarig forskare: Håkan Tinnerberg, Göteborgs universitet
Sotare har en överrisk för flera allvarliga sjukdomar som kopplas till exponeringen för sot. Arbetsmiljön behöver förbättras vilket ställer krav på ökad kunskap om hur olika arbetsmoment, sotningstekniker och bränslen påverkar exponeringen. I projektet används en ny metod för att mäta sot i form av black carbon (BC).
Resultaten kan användas för att förebygga och minska exponeringen för sot för yrkesverksamma skorstensfejare, men studien har också relevans för andra grupper som exponeras för liknande substanser, såsom räddningstjänstpersonal och personer som exponeras för dieselavgaser.
Faktablad: Sotares exponering för hälsoskadlig sot måste minska
Mot en effektbaserad praktik för förmågebedömningar: Förmågan till räddningsinsats vid skogsbrand och översvämning
Ansvarig forskare: Hanna Lindbom, Lunds universitet
Att stärka räddningstjänstens förmåga att hantera oönskade händelser är viktigt för att begränsa konsekvenserna av naturolyckor.
I dagsläget saknas dock metoder för att ändamålsenligt bedöma räddningstjänstens förmåga och nyttan med olika investeringar och utveckling av nya tekniska lösningar. Projektets målsättning är därför att utveckla metoder för förmågebedömning med fokus på skogsbrand och översvämning.
Ny utbildning om bränders miljöpåverkan
För att visa upp miljöeffekterna av räddningstjänstens insatser utvecklas inom projektet M-KURS en ny utbildning. Utbildningen ska öka räddningstjänsternas förståelse för miljöpåverkan vid olika taktiska val vid brandinsatser i fordon och skolbyggnad. Skador på miljön vid räddningsinsatser är ofta osynliga och upptäcks först långt efter insatsen.
Den komplexitet som finns i miljöfrågan gör det svårt att veta hur miljöaspekterna ska hanteras och värderas. Det här är en svår uppgift och det har också funnits begränsat med forskningsstudier inom detta område vilket gör att många val har gjorts godtyckligt och utan faktabakgrund.
Det existerande verktyget Fire Impact Tool baseras på den senaste forskningen och illustrerar tydligt de miljöeffekter som olika taktiska val leder till. Projektet kommer med hjälp av verktyget ta fram en utbildning som ger kunskap om släckinsatser miljöpåverkan. Därmed kan räddningstjänstens förmåga att skydda miljön vid insats öka.
Faktablad: Ny utbildning om bränders miljöpåverkan
Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka (REKO), 2017-2019
Ansvarig forskare: Helena Hansson Nylund
Många möten med människor och ett stort arbete med kommunikation krävs för att skapa förtroende mellan samhällets aktörer efter kärnteknisk olycka. Idag finns flera lärdomar från händelserna efter olyckan i Japan 2011 att sprida till de som jobbar med beredskap.
Ett forskningsprojekt har undersökt hur det japanska saneringsarbetet kommunicerades för att hjälpa samhället att återställas. Undersökningarna lägger fokus på myndigheternas arbete med att kommunicera kring saneringen av radioaktiva utsläpp. Hur har informationskampanjen om sanering formulerats? På vilket sätt får budskap genomslag?
Målet med projektet är i förlängningen att bidra till utveckling av kommunikation för de som ska förmedla kunskap om strålning och mätningar av radioaktiva utsläpp till allmänheten och drabbade efter kärnteknisk olycka. Resultaten kan även överföras till sanering efter miljöfarliga utsläpp i bredare bemärkelse.
Publikation
Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka (REKO), forskning
Publikationsnummer: MSB1464
Utgivningsår: 2020
Undersökningarna inom projektet behandlar situationen vid sanering i Japan efter kärnteknisk olycka 2011. Projektet lägger huvudsakligt fokus på myndigheternas arbete med att kommunicera kring sanerin...
Faktablad: Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka
Simulering av utrymning vid skogsbrand
Ansvarig forskare: Jonathan Wahlqvist, Lunds universitet
Skogsbränder nära bebyggelse kan ge allvarliga negativa konsekvenser. Med klimatförändringarna kan vi få fler skogsbränder eller bränder i annan vegetation. Då krävs proaktiva åtgärder för att i framtiden bättre kunna hantera situationen och begränsa skadorna. Detta tvååriga forskningsprojekt ska utveckla en simuleringsplattform för utrymning. Simuleringen kan komplettera befintlig planering och utbildning och bidra till ett bättre beslutsunderlag.
Publikation
Utveckling av simuleringsplattform för storskalig utrymning vid skogsbrand
Publikationsnummer: MSB1848
Utgivningsår: 2021
Skogsbränder nära bebyggelse kan ge allvarliga negativa konsekvenser. Med klimatförändringarna kan vi komma att få fler skogsbränder eller bränder i annan vegetation intill bebyggelse. Detta forskning...
Faktablad: Simulering av utrymning vid skogsbrand
Säker omställning av energisystemet – Småskalig vätgaslagring i byggnader och tankstationer
Ansvarig forskare: Marcus Runefors, Lunds tekniska högskola
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och kräver en omställning till en större andel förnybara energikällor. Vätgas är mycket användbart i transportsystem där stora energimängder behövs (t.ex. tung trafik och färjor) och för att minska fossila utsläpp från många industriella processer som till exempel järn- och stålproduktion.
I takt med att vätgasinfrastruktur etableras allt närmare tätbebyggda områden ställs allt högre krav på väl underbyggda och tydliga säkerhetskrav. Vätgas är en utmanande gas säkerhetsmässigt som behöver extra hänsyn för att kunna hanteras och lagras på ett säkert sätt. Projektet har undersökt olika aspekter av säker vätgashantering, med särskilt fokus på rekommenderade skyddsavstånd och beräkningsmetoder för ventilationsflöden.
Publikation
Säker vätgashantering i tätbebyggda områden
Publikationsnummer: MSB2209
Utgivningsår: 2023
Denna rapport utgör en kort sammanfattning av ett postdokprojekt finansierat av MSB gällande vätgashantering. Rapporten belyser hur säker vätgashantering kan verifieras samt en beskrivning av några sä...
Faktablad: Säker vätgashantering i tätbebyggda områden
Säkrare transporter av farligt gods (TISS), 2016-2020
Ansvarig forskare: Lars-Göran Malmberg, Göteborgs universitet
Hur ska säkerheten öka för de transporter av farligt gods som sker på väg eller järnväg?
Ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska bidra till förbättrad informationshantering mellan de som beställer transporter och de som utför dem. Även att samverkan mellan övriga aktörer ska bli bättre.
Genom en ökad transparens kommer det att stå klart för parterna i ett transportavtal att transporten följer alla de regler som krävs. Det gäller även regler som arbetstid, förarens socialförsäkringsskydd och liknande.
Projektet kommer även att utreda och klargöra de funktioner som påverkar kommunikationen mellan olika myndigheter inbördes och mellan myndigheter och privata aktörer.
Publikation
Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan : slutrapport från ett forskningsprojekt
Publikationsnummer: MSB1851
Utgivningsår: 2021
Projektet ”Transparent Informationshantering och Samverkan för ökad Säkerhet vid transport av farligt gods – TISS” har bedrivits av en tvärvetenskaplig forskargrupp från Handelshögskolans Företagsekon...
Sammanfattning: Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision
Återställning av förorenade områden efter en RN-olycka, 2017-2021
Ansvarig forskare: Christopher Rääf, Lunds universitet
Kärnkraftshaverier kan leda till omfattande utsläpp och spridning av radioaktivt material. Extern och intern exponering för dessa ämnen kan vara hälsovådlig och leda till strålningsinducerad cancer. Under fyra år har MSB finansierat forskning för att studera olika möjligheter av samhällets respons och åtgärder för en nedfallssituation av långlivat radioaktivt material.
Projektet har syftat till att ge svenska myndigheter och beslutsfattare en beskrivning av samhällets problem efter ett kraftigt nedfall av långlivade radioaktiva ämnen och hur den bästa kombinationen av åtgärder kan väljas för att skydda människor mot bestrålning med hänsyn till ekonomiska, sociala och samhälleliga faktorer.
I projektet har berättigandet av saneringsåtgärder, samt vilka faktorer som styr hur åtgärderna ska optimeras, studerats utifrån ett flervetenskapligt perspektiv. Slutsatserna är att marksanering av bebyggda områden kan vara berättigade ur ett samhällsperspektiv trots de mycket höga monetära kostnaderna som åtgärderna kräver i relation till de avstyrda stråldoser och cancerfall som kan uppkomma.
Publikation
Återställning av förorenade områden efter en RN-olycka : Samhällets problem och hur bästa kombination av långsiktiga åtgärder kan väljas för att skydda människor i bebyggda miljöer mot bestrålning
Publikationsnummer: MSB1936
Utgivningsår: 2022
Kärnkraftshaverier kan leda till omfattande utsläpp och spridning av radioaktivt material. Extern och intern exponering för dessa ämnen kan vara hälsovådlig och leda till strålningsinducerad cancer. U...
Senast granskad: 26 oktober 2022