Till innehåll på sidan

Släckmedel för räddningstjänst

Räddningstjänsten har ett antal olika släckmedel och tekniker för att bekämpa bränder. I dag gäller det inte bara släckeffektivitet utan hänsyn behöver också tas till miljöpåverkan. Varje situation kräver den bästa lösningen för att åstadkomma så små skador som möjligt.

Destruering av skumvätskor med PFAS

MSB har fått i uppdrag av regeringen att under 2022 destruera skumvätskor med PFAS som idag finns hos räddningstjänsten. För att finansiera destrueringen har MSB fått bidrag från Naturvårdsverket. Vi får just nu många frågor om hur det kommer gå till, när det kommer göras med mera. Här finns svar på några av frågorna.

Frågor och svar om enkät och destruering av skumvätskor med PFAS

  • Jag har blivit kontaktad av en forskare som heter Dauren Mussabek gällande ett projekt om skum med PFAS. Det är ett mejl på engelska. Står MSB bakom det projektet är det ett bluffmejl?

    Ja, MSB står bakom det här projektet. Dauren Mussabek är ansvarig forskare för projektet Upphämtning av PFAS-skum i Sverige som genomförs vid LTH, Lunds universitet. Daurens roll är att samla in och analysera skumvätskor som innehåller PFAS.

  • Kan vi på räddningstjänsten plombera tanken?

    Många räddningstjänster som kontaktar oss på MSB funderar på just plombering och det kan vara en väg att gå.

    Det är då viktigt att tänka på att det finns noterat att fordonet har en tank som är kontaminerad av PFAS. Information behöver följa fordonet så att inte läckage riskeras i senare skede.

  • När kommer destruktionen av skumvätskorna att ske?

    All skumvätska kommer inte hinna destrueras under hösten 2022 då inventeringen vi gjorde under maj visade på större volymer än den förhandsinformation vi fick in under hösten 2021.

    Uppsamling och destruktion kommer därför fortsätta under 2023.

    Samtal pågår med Naturvårdsverket om medel för fortsatt arbete med destruering under 2023.

    Avtalen med företagen som utför destruktionen är klara. Företagen kommer att ta kontakt med er på räddningstjänsten för upphämtning inom intervallet ni angett i enkäten så att ni hinner iordningställa det som ska hämtas. 

    Vi uppdaterar informationen på denna sida direkt när vi vet mer.

  • Hur ska räddningstjänsten gå tillväga för att få hjälp med destruktion av skumvätskor?

    En enkät gick ut till alla räddningstjänster under maj 2022. Svaren är sammanställda och uppsamling och destruktion kommer påbörjas under 2022. Om din räddningstjänst inte fått enkäten kontaktar du Lynn Ranåker

  • Vi har redan destruerat skum med PFAS, kan vi få ersättning i efterhand?

    Nej. Uppdraget syftar till att inget PFAS-innehållande släckskum ska kunna komma ut i naturen genom att destruera de PFAS-innehållande skumvätskor som ännu inte destruerats.

    Men till er som redan har destruerat PFAS-innehållande skumvätskor så har ni gjort något bra för er och er miljö.

  • Varför bekostar MSB detta nu och inte tidigare?

    Den som har en miljöfarlig vara eller har förorenat ett område ska bekosta destruktion eller betala för de samhällsekonomiska konsekvenser som uppstår. För att förebygga att en miljöskada har nu regeringen avsatt pengar för att samla in det skum med PFAS som finns ute på landets räddningstjänster.

    Aktiviteten ingår och finansieras av Naturvårdsverkets ramanslag för sanering och efterbehandling av förorenade områden. MSB har av regeringen fått uppgiften att under 2022 utföra uppdraget.

  • Anser ni på MSB att vi kan fylla på med ny skumvätska i tankarna?

    Nja.

    Ja, om tankar och andra komponenter till systemet är sanerade.

    Nej, om utrustningen inte är sanerad, då riskerar rester av PFAS, som kan finns kvar att kontaminera mark.

  • Hur sanerar vi på räddningstjänsten tanken innan ny skumvätska tillsätts?

    Det vet vi inte än. Den metod som tidigare använts vågar vi tyvärr inte hänvisa till. Det har gjort att vi nu driver parallella projekt för att hitta en eller flera tillförlitliga metoder. Vi kommer uppdatera informationen här när vi vet mer.

  • Vilken ny skumvätska ska vi fylla tanken med?

    Det är upp till varje räddningstjänst att avgöra och här kan inte MSB ge råd, även om vi ofta får frågan.

    Det finns forskningsrapporter gjorda kopplat till skum och dess effekter på miljön och som visar att det idag inte finns miljövänliga skum. Så om man fyller på tanken med skumvätska bör ni ha en plan för att samla upp det skum som används oavsett vilken skumvätska ni väljer.

  • Destrueras allting under 2022?

    Redan under juni 2022 har vi påbörjat samtal med Naturvårdsverket för medel för fortsatt arbete med destruering under 2023. Inventeringen vi gjorde under maj 2022 visade på större mängder än vad enkäten under hösten 2021 gjorde gällande.

 

Utrustning och metoder vid släckning

Oavsett vilken metod som väljs måste den vara väl inövad. Samtlig personal i tjänst vid en insats måste behärska den utrustning och de metoder som används. Detta gäller i synnerhet utrustning och metoder som sällan används, det vill säga där personalen inte kan få tillräcklig erfarenhet från användning under skarpa förhållanden.

Minimera användningen av brandskum

Miljöaspekten är viktig i de beslut och rekommendationer MSB ger ut. Det vi rekommenderar baseras på evidens och forskning. Tillsammans med Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket avråder MSB från användning av fluorbaserade brandsläckningsskum för de allra flesta typer av bränder. Dessa skumvätskor ska endast användas i sådana fall då inga andra alternativa släckmetoder är tillämpliga, företrädesvis vid omfattande vätskebränder.

Alternativ finns till brandskum

Tester har även visat att det finns alternativ till skum som släcker lika effektivt. MSB har finansierat flera studier, forskning och praktiska försök för att testa effektivitet och släckegenskaper för alternativa släckmetoder/medel.

Det är även viktigt att minska mängden vatten som används vid släckning för att minska mängden släckvatten som behöver tas om hand efter en brand.

Vid sällanhändelser såsom cisternbrand och omfattande brand i kemisk industri, kan det fortfarande vara nödvändigt att använda skum som släckmedel. I många andra fall finns det som alternativa släckmedel.

Vid anläggningar som omfattas av skyldigheterna i 2 kap. 4§ i lagen om skydd mot olyckor, så kallad farlig verksamhet, kan det finnas fasta anläggningar för släckmedel. Det kan innebära att räddningstjänsten själva inte behöver ha med eget skum vid en eventuell insats.

Omhändertagande av släckvatten

Brandsläckningsskum innehåller tensider vars ytaktiva förmåga kan göra att släckvattnet lättare når grundvattnet. Brandsläckningsskum drar även med sig kemiska ämnen som bildas vid själva branden. Det är därför viktigt att minimera mängden släckvatten och att ta om hand det släckvatten som bildas. Då även andra brandsläckningsskum än de fluorerade kan medföra betydande miljöpåverkan anser MSB att även släckvatten som innehåller andra sorters skum i största möjliga utsträckning ska samlas upp och skickas till destruktion. Kan detta inte genomföras rekommenderar MSB användning av andra släckmetoder om det är möjligt.

MSB:s arbete kring släckvatten och brandskum

MSB arbetar löpande med frågor om släckvatten. Vi finansierar projekt för att utveckla metoder och tekniker för att ta fram utrustning för uppsamling av förorenat släckvatten. Det är en utmaning för räddningstjänsten att hantera och samla upp släckvatten och vi arbetar för att ta fram tydligare riktlinjer. Att minska miljöpåverkan är viktigt och vi kommer att fortsätta med utbildningsinsatser för att öka kompetensen hos räddningstjänsten. Vi arbetar också för att tydliggöra de juridiska ansvarsförhållandena både för effektiv brandsläckning i kombination med minskad miljöpåverkan. Läs mer om detta under ”Påverkan på miljö”.

Påverkan på miljö vid olyckorSeminarium: Brandsläckningsskum och dess konsekvenser

Seminarium om risker för människa och miljö i samband med brandsläckning med fokus på brandsläckningsskum och dess konsekvenser. Under 2015 genomförde MSB en rad seminarier i ämnet. Här kan du se seminarierna i sin helhet.

Senast granskad: 13 september 2022

Till toppen av sidan