Alarmerande nyheter – en undersökning om spridning, omfattning och effekter av alarmerande nyheter

Vi ser regelbundet exempel på alarmerande nyheter som får stor spridning men som senare tonas ner eller visar sig vara felaktiga. Nyheten eller rättelsen om hur det verkligen förhåller sig ges i regel mindre utrymme. Vi tänker oss att detta är en följd av digitaliseringen. En stor nyhet når omedelbart många människor via olika digitala medier. Före digitaliseringen var händelsen ofta avklarad när den rapporterades i tidningar eller i etermedier. Då fick nyheten sin rätta proportion, till exempel: ”Falsklarm stängde avgångshall i två timmar”. En notis på sin höjd, som många kanske inte ens blev varse. Med 24-timmarspublicering är det lätt att även små händelser upplevs som stora hot. MSB har beställt och finansierat genomförandet av denna studierapport. Utförare är Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.