Natos civila beredskapsarbete
På den här sidan kan du läsa mer om Natos civila beredskapsarbete.
Natos civila beredskapsarbete grundar sig i artikel 3 och syftar till att stärka alliansens resiliens, det vill säga ett samhälles förmåga att motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som exempelvis hybridattacker, väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller naturkatastrofer.
Om artikel 3 på Natos webbplats (engelska)
Hanteringen av sådana större störningar förutsätter både militära och civila förmågor. Inom Natos civila beredskapsarbete pekas tre grundförmågor ut som särskilt viktiga för att samhället ska fungera:
- Säkerställa politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
- Säkerställa viktiga samhällsfunktioner.
- Säkerställa civilt stöd till militära verksamheter.
Utifrån dessa tre grundförmågor pekas sju områden ut som särskilt viktiga för att stärka den civila motståndskraften. Dessa kallas NATO 7 Baseline Requirements for National Resiliens (7NBR), på svenska de sju civila förmågekraven. Läs mer om dem nedan.
Resiliens är enligt Nato ett nationellt ansvar, men ett kollektivt åtagande. Resiliens innefattar att motstå och återhämta sig från utmaningar som såväl militära hot som naturkatastrofer och stora olyckor.
Den civila beredskapen är central för Natos kollektiva försvarsförmåga och frågorna om resiliens har under senare år vuxit i betydelse. Exempelvis lyfts vikten av resiliens i Natos strategiska koncept från 2022 flera gånger.
Natos strategiska koncept (på engelska)
Natos sju civila förmågekrav
Nato har identifierat sju civila förmågor, så kallade NATO Baseline Requirements for National Resilience (NBR), som är särskilt prioriterade områden för att stärka den civila motståndskraften.
- Säkerställa politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
- Resilient energiförsörjning.
- Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser.
- Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
- Hantering av stora masskadeutfall och hälsokriser.
- Resilienta civila kommunikationssystem.
- Resilienta transportsystem.
Enligt raminstruktion (Fö 2023/01701) ska de myndigheter som deltar i Natos civila beredskapsarbete tillvarata Nato och de allierades erfarenheter av att arbeta med Natos sju civila förmågekravför att utveckla Sveriges krisberedskap och civilt försvar.
Förmågorna har också stor likhet med de områden som är prioriterade för utvecklingen av det svenska civila försvaret.
Raminstruktionen på regeringens webbplats
Resilienskommittén
Resilienskommittén (Resilience Committee, RC) är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor. Resilienskommitténs roll är policyinriktande och rådgivande till Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council (NAC), och är sammanhållande inom Nato för bland annat civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot.
Under Resilienskommittén finns sex tematiska planeringsgrupper.
- Planeringsgruppen för hälsofrågor (Joint Health Group).
- Planeringsgruppen för livsmedels- och jordbruksfrågor (Food and Agriculture Planning Group).
- Planeringsgruppen för energifrågor (Energy Planning Group).
- Planeringsgruppen för civila kommunikationer (Civil Communications Planning Group).
- Planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (Civil Protection Group).
- Planeringsgruppen för transportfrågor (Transport Group).
Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre
Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre (EADRCC) är den funktion inom Nato som koordinerar katastrofinsatser och håller samman civil rapportering. Centret samlar personal från flera länder och bedriver även civil övningsverksamhet dit Sverige kan bidra. MSB är nationell kontaktpunkt för EADRCC, där tjänsteman i beredskap (TiB) är den huvudsakliga kontakten för förfrågningar från länder i behov av stöd. Under senare år har förfrågningar skickats ut kopplat till Covid-19-pandemin, kriget i Ukraina samt vid jordbävningarna i Turkiet och Syrien.