Stöd till kommunal tillsyn enligt LSO

Sedan 1 jan 2025 trädde Lag (2024:1082) om hotell- och pensionatsrörelser ikraft som innebär att det inte längre är tillståndspliktigt att bedriva hotell- eller pensionatrörelse.

Verksamhetsutövare ska dock anmäla till polismyndigheten innan verksamheten påbörjas, och polisen ska upprätta ett register över anmälda verksamheter. Det är därmed fortsatt möjligt att inhämta information till registret enligt 4§ MSBFS 2021:8.

MSB avser att uppdatera bilagan till MSBFS 2021:8 så att fjärde punkten avser anmälningspliktiga verksamheter enligt lagen (2024:1082) om hotell- och pensionatsrörelser. Observera att bilagan anger byggnader där riskerna vid brand generellt är stora, och där kommunen därför ska ha en planering för tillsynen.

Utöver detta ska kommunen utifrån sin kunskap om lokala förhållanden identifiera och ha en planering för tillsynen av även andra byggnader. Planeringen av kommunens tillsyn ska utgå från riskerna vid brand, och de torde inte förändras med lagändringen. Lagändringen behöver därför inte innebära någon förändring i behovet av tillsyn för de faktiska objekten.

MSBFS 2021:8 12 § anger att samråd ska genomföras vid behov, och i allmänna råden anges RAÄ som part för de byggnader som är skyddade som statliga byggnadsminnen. Vid behov anses vara inför beslut som kan stå i strid med andra lagstiftningar och därmed kan påverka det skyddsvärda i byggnaden. En bra dialog med förvaltaren eller fastighetsägaren är viktig. De har kunskap både om det skyddsvärda och vilka åtgärder de föredrar, tekniska åtgärder eller ändrad användning, för att nå ett skäligt brandskydd. Det bästa är om det går att hitta en lösning som underlättar för verksamheten, som ger ett tillräckligt gott brandskydd och som samtidigt bevarar kulturarvet.

Det finns inget generellt behov av samråd tidigt i en process, vilket kanske är det som RAÄ ställer sig tveksamma till. Om man vill ställa krav på tekniska åtgärder som påverkar det skyddsvärda ska samråd ske med RAÄ, där även om även fastighetsägaren kan vara involverad.

MSB har inga synpunkter på hur räddningstjänster benämner sina dokument, så länge de kommunicerar det förvaltningslagen kräver. Huvudregeln är att allt material som är av betydelse för beslutet ska skickas till den eller de som är part/-er i ärendet.

Tillsynshandboken presenterar ett sätt på vilket MSB anser att man kan bedriva sin tillsynsverksamhet som också uppfyller förvaltningslagen. Det är dock upp till varje kommun att bestämma hur de ska bedriva sin verksamhet. MSB rekommenderar att kommunen involverar sin jurist i den processen. Mer information om kommunikation finns på sidan 74 i tillsynshandboken.

Generellt sett kan sägas att en tjänsteanteckning är ett dokument medan kommunicering avser den förvaltningsrättsliga åtgärden att låta parten i ärendet yttra sig över underlaget. Vid kommuniceringen skickas normalt en kommuniceringshandling med, där det framgår att parten ges tillfälle att yttra sig över handlingarna och hur lång tid denne har på sig att göra det.

Generellt är tjänsteanteckning och kommunicering inte samma dokument. Tjänsteanteckningen kan dock utgöra kommuniceringen, om man är tydlig i rubrik och text att det rör både tjänsteanteckning och kommunicering. Av handlingen måste det tydligt framgå hur lång tid parten har på sig att inkomma med synpunkter på underlaget och att om några synpunkter inte inkommer kan räddningstjänsten ändå fatta beslut i ärendet

Om ett objekt finns med i bilagan till MSBFS 2021:8 eller inte är i sig ingen grund till att ställa ytterligare krav på brandskyddet. Syftet med bilagan är att peka ut byggnader och anläggningar där behovet av kontroll är högre.

När det vid tillsyn kommer till att förelägga om förbättringar av brandskyddet gäller det normala kravet på att beslut måste motiveras utifrån skälighet och i förekommande fall särskilda omständigheter.

Valet av vilka objekt som finns med i bilagan till MSBFS 2021:8 bygger till största del på objektiva kriterier. Några sådana objektiva kriterier har inte varit möjliga att definiera beträffande industrier; varken antal anställda eller lokalyta ger något bra mått på industrins risker. Därför krävs en lokal kännedom för att kunna bedöma vilka industrier som bör ingå i kommunens tillsynsplanering enligt §3.

Historiskt sett har större industrier alltid varit tillsynsobjekt och MSB har ingen intention att tillsyn av industrier ska upphöra.

Det finns ingen förutbestämd prioritering mellan dessa kategorier av objekt.

Punktlistan i 2§ i föreskriften MSBFS 2021:8 är kriterier för vilka verksamheter som ska omfattas av planeringen av tillsyn då behovet av kontroll från samhället är högre, den anger inte att kravnivån för brandskyddet ska vara högre. De som är upptagna i bilagan är de verksamheter där MSB på ett objektivt sätt kan motivera att behovet av kontroll är högre då riskerna vid brand generellt sett är stora. De som räddningstjänsterna själva ska identifiera är där de på lokal nivå kan motivera att verksamheterna bör omfattas av planeringen utifrån lokala kunskaper.

Se även sidan 42 i handboken Kommunal tillsyn enligt LSO

Det är inte specificerat hur förteckningen ska utformas eller exakt vad den ska innehålla, behovet av information kan variera per kommun. Förteckningen bör dock innehålla vilket/ vilka kriterier eller skäl som avgör att objektet ska ingå i tillsynsplaneringen. För att uppfylla övriga krav i föreskriften så ska kommunen ha en dokumenterad fristbedömning för varje objekt som omfattas av föreskriften, därav bör fristbedömning ingå i förteckningen.

Det är lämpligt att förteckningen även innehåller den information som krävs för att kommunen ska kunna planera tillsyn på objektsnivå. Det kan vara till exempel adress, fastighetsbeteckning, kontaktperson osv.

Det är verksamhet som enligt skollagen (2010:800) ingår i skolväsendet, undantaget kommunal vuxenutbildning, som omfattas av bilagan.

Dagmammor, daghem i lägenheter och liknande ingår inte i skolväsendet och omfattas alltså inte av bilagan. De objekten har undantagits i bilagan eftersom de inte ansetts varit rimliga att ha med utifrån en nationell nivå, med utgångspunkt om möjligheten att ställa krav i ordinära boenden.

Det finns däremot inget som hindrar räddningstjänsten från att genomföra tillsyn i dessa verksamheter om de anser att behovet finns. Som vid alla bedömningar av skäligt brandskydd behöver tillsynsförrättaren utgå från de faktiska omständigheterna. Se sjustegsmodellen i tillsynshandboken för stöd. Exempelvis fall där det vanliga bostadsbrandskyddet är tillräckligt, men också fall där det föreligger särskilda omständigheter enligt LSO. Det kan även finnas fall där verksamheten skiljer sig avsevärt från en vanlig bostad och kräver åtgärder enligt Plan och bygglagen.