Frågor och svar om ramverket
Syftet är att vi ska ha en enhetlig kommunikation kring ramverket samt att med denna FAQ förebygga osäkerhet och frågor som dyker upp. Sidan kommer kontinuerligt att uppdateras efter nya behov och frågor som dyker upp.
Frågor och svar - allmänt
-
Varför vidareutvecklas Gemensamma grunder?
De Gemensamma grunderna har fått ett brett genomslag inom svensk beredskap genom bred implementering. Samtidigt finns utvecklingsbehov som är viktiga att åtgärda.
Sedan de gemensamma grunderna lanserades har utveckling skett i beredskapssystemet, både genom:
- praktisk tillämpning av Gemensamma grunder,
- erfarenheter från flera större samhällsstörningar (som hanteringen av covid-19) men också,
- från ett ökat behov av att samverkan och ledning ska bedrivas inom totalförsvaret.
-
Varför kallas Gemensamma grunder för ett ramverk?
Det grundar sig i tre behov:
- Att kunna kommunicera Gemensamma grunder på ett tydligt och begripligt sätt.
- Att ge stöd för både tillämpning och vidareutveckling genom att påvisa en röd tråd genom de olika produkterna.
- Att den totala leveransen, det vill säga slutprodukten, blir mer normerande än vad Gemensamma grunder är idag.
-
Hur kan jag läsa ramverket (läsanvisning?)
Ramverket är uppbyggt som olika moduler på webben. Det innebär att du kan läsa de olika delarna utifrån ditt behov. Om du vill få en god förståelse för hur helheten hänger samman rekommenderar vi att du börjar med utgångspunkter, därefter konceptuell grund, vidare till förhållningssätt, sedan arbetssätt och sist rutiner och checklistor.
Har du behov av att läsa om arbetssätt direkt är det helt ok att börja där och du kan känna dig trygg i att det är en del av helheten i ramverket.
-
Hur ska ramverket användas?
Ramverket ska användas som ett stöd vid förberedande planering av aktörsgemensam hantering av samhällsstörningar men också som ett stöd vid faktisk hantering vid samhällsstörningar.
-
Är det ok att frångå ramverket?
Ramverket i sin helhet är inte tvingande med undantag för vissa delar, såsom inkluderad lagstiftning. Däremot är ramverket som helhet normerande och kommer underlätta aktörsgemensam planering inför och hantering av samhällsstörningar.
Förutom fördelen att ramverket presenterar en sammanhängande helhet, har det tagits fram tillsammans av många olika aktörer i beredskapssystemet. Ramverken blir således en gemensam samlingspunkt i vårt beredskapssystem.
-
Hur hänger de olika delarna i ramverket ihop?
Kort kan man säga att grunden är utgångspunkterna som kopplar till konceptuell grund, som i sin tur ger förhållningssätt som leder vidare till arbetssätt och därefter kommer rutiner och checklistor. I PM om ramverket och guiden till ramverket ges en mer detaljerad bild och förklaring på hur de olika delarna hänger ihop med varandra.
-
Hur hänger den egna organisationens arbete (till exempel med stab) ihop med ramverket?
Det ser olika ut beroende på hur ni arbetar inom den egna organisationen och vilken förståelse det finns för utgångspunkterna, tänkandet och arbetssätten för samhällets samlade hantering av samhällsstörningar.
-
Vad finns inte i ramverket idag?
Ramverket är under uppbyggnad så vi kommer under 2023 och 2024 fylla på med leveranser inom alla delar, konceptuell grund, förhållningssätt, arbetssätt, rutiner och checklistor.
Ramverket beskriver heller inte hur du ska jobba med egen ledning i din egen organisation. Utan det fokuserar på det aktörsgemensamma arbetet under en samhällsstörning. För stöd kring det aktörsinterna se vårt stödmaterial kring stab.
-
Gäller innehållet i ramverket både vid olyckor kriser och ytterst krig?
Ramverket gäller både för arbete med krisberedskap och civilt försvar. Det innebär att det gäller även för de aktörer som arbetar med civil beredskap vid ytterst krig.
-
Hur ger ramverket effekt vid hantering av samhällsstörningar?
Det ger effekt genom att vi utgår får samma ram, det vill säga:
- Aktörsgemensamt språk för att lättare kunna förstå varandra och de problem som gemensamt måste hanteras.
- Gemensamma förhållningsätt för att öka vår förmåga att verka tillsammans i en helhet.
- Gemensamma arbetssätt för att underlätta effektivt resursutnyttjande av samhället samlade resurser.
- Gemensamma checklistor och rutiner för att skapa snabbhet och tydlighet.
-
Vilka är målgruppen?
Ramverket riktar sig till alla aktörer som har ett ansvar för eller kan bidra till att hantera samhällsstörningar. Med aktörer menas offentliga, privata och ideella organisationer. Det kan vara kommuner, regioner, myndigheter, frivilliga organisationer eller företag.
Frågor och svar om det nya innehållet
-
Kommer ramverket att bestämma vad som ska ingå i en lägesbild?
Ramverket kommer inte bestämma vad som ska ingå i en lägesbild utan snarare ge stöd i vad som bör vara minsta gemensamma nämnare i framtagandet av olika lägesbilder som tas fram och kommuniceras i beredskapssystemet. Vad som ska in i en lägesbild bestäms av aktören/aktörerna utifrån varje specifik händelse och det behov det medför.
-
Varför behöver förhållningssätten utvecklas?
De behöver utvecklas för att samhället har utvecklats sedan 2014 när Gemensamma grunder först togs fram. Vi vet mer nu än vad vi gjorde då, utifrån kunskap och beprövad erfarenhet men också att vårt omvärldsläge ser annorlunda ut nu. Vi har också mer erfarenheter från att ha utbildat och kommunicerat förhållningssätt, vilket har lett till nya ingångsvärden för utveckling inklusive precisering.
-
Kommer definitionen för något av de begrepp som definierades 2014 ändras?
Ja, vid behov kommer vissa definitioner att justeras, främst utifrån behovet det finns att förtydliga dess innebörd. Men också för att få med alla de aspekter av hantering av samhällsstörningar som de senaste årens händelser synliggjort. Utkast på justerade definitioner finns i konceptuell grund.
-
Kommer leveranserna i ramverket att tryckas?
I slutet av 2024 kommer vi se över vilka publikationer som kommer finnas i tryckt form. Vi har även dialog om att inkludera ramverkets delar i en offlinetjänst inom WIS. Så att det går att nå stöden även om inte internet fungerar. Det är alltid viktigt med en plan B.
-
Hur fångar ramverket upp det material som tidigare tagits fram inom Gemensamma grunder?
En central del i vidareutvecklingen är att omhänderta det material och stöd som finns och har utvecklats mellan 2012-2022. Vidareutvecklingen handlar om att förädla och bygga vidare på den grund som finns idag. Se faktarutan för nuvarande material samt guide i referensmaterial för en översikt om hur nuvarande material omhändertas.
-
Har Gemensamma grunder 2014 – 2022 uppnått sitt syfte?
Nej, det är ett gediget arbete som är grunden och basen till den vidareutveckling som sker. Vidareutvecklingen handlar inte om att göra om allt, utan att göra det bättre, bredare och mer användbart utifrån våra erfarenheter och i den värld vi nu lever och verkar i.
-
Blir det ingen ny blå bok nu?
Nej, det blir ingen ny blå bok utan innehållet kommer att struktureras upp enligt ramverkstänket på webben.
-
Kommer det som står i den gamla grundboken (blå boken) att bytas ut?
Ja vissa delar kommer att uppdateras och vissa delar kommer att vidareutvecklas, det vill säga bli nytt. Se beskrivning i faktaruta om referensmaterial.
-
Kommer det som står i den gamla grundboken (blå boken) att bytas ut?
Ja vissa delar kommer att uppdateras och vissa delar kommer att vidareutvecklas, det vill säga bli nytt. Se beskrivning i faktaruta om referensmaterial.
-
Hur implementeras ramverket i systemet?
En plan för implementering av Gemensamma grunder vårt aktörsgemensamma ramverk för samverkan och ledning hos er aktörer i beredskapssystemet kommer att tas fram under hösten 2023.
-
Vad händer med Gemensamma grunder efter 2024?
Ramverkets uppbyggnad kommer även att möjliggöra ständig vidareutveckling av olika delar. Vi lever i en föränderlig värld där till exempel medlemskapet i NATO och nya roller och ansvar i vårt beredskapssystem kan komma att bli nya viktiga ingångsvärden att förhålla sig till som kommer påverka de olika delarna.
Senast granskad: 14 juni 2023