Till innehåll på sidan

Handbok i kommunal krisberedskap

Handboken vänder sig både till dig som arbetar med krisberedskap eller inom verksamheter som alltid behöver fungera - som skola, vård och omsorg, dricksvatten och renhållning.

Handboken samlar allt stöd som tidigare har funnits utspritt på många olika ställen. Här finns även exempel på hur kommuner arbetat med uppgifterna. Handboken är digital och nya kapitel publiceras löpande.

Status på arbetet med handboken

Intervjuer med några av handbokens skribenter

  • Elin Wolf, säkerhetskoordinator

    Bilden föreställer Elin Wolf

    Hej Elin, vem är du?

    Jag heter Elin Wolf och jobbar som säkerhetskoordinator på Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Jag har jobbat här sedan 2019 men har arbetat inom området sedan 2012.

    Vilket kapitel har du skrivit?

    Jag har skrivit Räddningstjänstkapitlet.

    Varför valde du att skriva om just det här kapitlet?

    Jag valde räddningstjänstkapitlet för att få lära mig mer om den delen av min organisation som jag själv inte jobbar med. Jag tycker det är spännande att lära mig mer om hela organisationens uppdrag för att också få inspiration eller se på hur vi än mer skulle kunna dra nytta av varandra.

    Vilka erfarenheter av att ha varit skribent tar du med dig i ditt vardagliga arbete?

    Jag har insett att begreppet ”räddningstjänst” är mer komplicerat än vad jag först trodde, och har under skrivningen fått brottas med begreppet  kommunens organisation för räddningstjänst och räddningstjänst som verksamhet. Jag har jobbat med denna typ av fråga i många år men det var först under skrivarbetet som uppdelningen inom området blev så tydlig för mig

    Hur jobbar ni med krisberedskapsfrågorna i din kommun kopplat till räddningstjänstområdet?

    Räddningstjänsten Karlstadsregionen är ett räddningstjänstförbund som samordnar arbetet med krisberedskap och civilt försvar i sex kommuner; Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Vi arbetar koncernövergripande, det vill säga med både kommunernas förvaltningar och bolag. Vi samverkar inom alla områden både på ledningsnivå och ute i verksamheten, ibland handlar det om generella frågor och ibland är det specifika projekt. Vi har dessutom många nätverk och jobbar mycket med utbildning. Till stor del handlar det om att skapa forum för samordning och samverka. Vi är inte experter inom verksamheten utan vi behöver koppla ihop oss med personer som arbetar i verksamheten för att resultatet ska bli bra.

    När du var ny i din roll inom kommunen, hur gjorde du för att få en överblick av den kommunala verksamheten kopplat till ditt uppdrag?

    På den arbetsplatsen som jag började på år 2012 hade man redan en bra struktur kring dessa frågor. Det fanns nätverk med kompetens från verksamheterna och det fanns nätverk med kommunala ledningar och polisen. De kommuner som jag arbetade för då var relativt små vilket innebar att det var många frågor som passerade och därmed fick jag en bra och bred kunskap från start. Sen så lär man sig givetvis hela tiden om alla verksamheter, kommunen har ju ett brett uppdrag.  

    Vilka utmaningar ser du i din roll  i arbetet med kommunal krisberedskap?

    Det är viktigt för mig att det jag jobbar med skapar vardagsnytta för andra. Hur kan vi få arbetet med krisberedskap att skapa mervärde för verksamheterna? Vi vill ju inte bara ställa en massa krav som kostar pengar utan vi vill ju att verksamheten själva ska se nyttan med krisberedskapsarbetet, på sätt blir det enklare att motivera varför man gör vissa åtgärder etc. Sedan gäller det att ha förståelse för verksamhetens vardag, de har många viktiga uppgifter och det är jag väldigt  ödmjuk inför.

    Faktum är att den pandemi vi är mitt uppe i har lyft krisberedskapsområdet. Verksamheterna har fått upp ögonen för frågorna och vår kompetens och de efterfrågar stöd i högre grad än tidigare. Det är jättekul och vi är glada över att kunna bidra och samverka tillsammans men det kan också bli  en utmaning för oss att räcka till för alla på samma gång. Vi vill ju att våra medlemskommuner ska känna att de har nära till stöd.

  • Per Ahlström, informationssäkerhetssamordnare

    Hej Per, vem är du?

    Jag heter Per Ahlström och arbetar som informationssäkerhetssamordnare i Gullspångs, Mariestads och Törebodas kommuner.

    Jag har jobbat här sedan 2014 men till en början arbetade jag med krisberedskap och för cirka tre år sedan bytte jag tjänst och jobbar numera med dataskydd, informationssäkert och säkerhetsskydd. Jag är placerad under kommunledningen i Gullspångs kommun.

    Vilka kapitel har du skrivit?

    Jag har skrivit om IT och elektroniska kommunikationer.

    Varför valde du att skriva om just de här kapitlen?

    IT-området låg nära till hands eftersom jag arbetar med informationssäkerhet och jag såg en möjlighet med att slå ihop det jag jobbar med nu och med krisberedskap som jag tidigare har arbetat med. När jag arbetade med IT-kapitlet såg jag att vissa delar hängde ihop med elektroniska kommunikationer så därför kändes det naturligt att jag tog mig an det kapitlet också. Dessutom är jag intresserad av dessa frågor och såg det som en förmån att fördjupa mig extra i dem.

    Vilka erfarenheter av att ha varit skribent tar du med dig i ditt vardagliga arbete?

    Jag har fått med mig massor av olika erfarenheter. Under skrivandets gång gör man mycket research och då lär jag mig saker som jag inte hade tänkt på tidigare och som jag har haft nytta av i min roll. Jag har också tagit del av många goda exemplen från andra kommuner och har då tänkt att det där ska vi försöka få till i mina kommuner.

    Att skriva har också inneburit många kontakter med nya personer och organisationer. Det har med andra ord varit ett bra sätt att utöka sitt nätverk.

    Jag ser också handboken som en tillgång där jag tror att kommunala verksamhetschefer och beredskapssamordnare kan mötas och få förståelse för varandras roller och uppdrag.

    Hur jobbar ni med krisberedskapsfrågorna i din kommun kopplat till det område du skrivit om?

    Området elektroniska kommunikationer är något splittrat i vår hantering. Det beror på att olika verksamheter i kommunen ansvarar för olika delar. Telefoni, internetuppkoppling, Rakel, Signe etc ”ägs” av olika verksamheter. Att ta ett helhetsgrepp är därför både utmanande och nödvändigt. Alla som äger ”sin” del måste förstå att de är en del av kommunens sammanhållna förmåga att kunna kommunicera. Och även förstå att den förmågan måste kunna upprätthållas även under samhällsstörningar av olika slag.

    Det är inte alltid lätt att nå fram med krisberedskapsbudskapet i verksamheterna, målet är att det ska bli en naturlig del av verksamheten. Här tror jag handboken kan vara till bra hjälp.

    När du var ny i din roll inom kommunen, hur gjorde du för att få en överblick av den kommunala verksamheten kopplat till ditt uppdrag?

    Jag hade turen att börja när det var dags för RSA-arbete. Det första steget var att kartlägga vad respektive verksamhet i kommunen gjorde och att sedan bedöma konsekvenser vid avbrott i verksamheten. Det gav en bra förståelse för kommunens verksamhet.

    Vilka utmaningar ser du i din roll  i arbetet med kommunal krisberedskap?

    Den största utmaningen är att få verksamheterna engagerade i krisberedskapsarbetet. De har sin kärnverksamhet som de ska upprätthålla och som ska prioriteras. Lyckas man inte påvisa nyttan med krisberedskapsarbete så blir intresset inte särskilt stort.  Det gäller att hitta ett sätt att nå fram till varje verksamhet. Covid-19 pandemin har faktiskt underlättat en del, frågorna har lyfts fram per automatik.

    En annan utmaning är att få till en systematik kring arbetssättet när det gäller krisberedskapen. Det ska finnas hållbara processer, arbetet ska inte vara avhängigt vem som är säkerhetssamordnare. Målet är att krisberedskapen ska bli en naturlig del av verksamhetens vardag och att det förs in i kommunens normala styr- och ledningsprocesser.

    En utmaning i pandemitider är att det är mycket svårare att ha örat mot rälsen – att snappa upp vad som är på gång. Det är svårt att över en kopp kaffe i cafét småprata med VA-chefen, kommunjuristen eller IT-chefen när man sitter på hemmaplan framför datorn.

  • Sofia Persson, säkerhetsstrateg

    Hej Sofia, vem är du?

    Jag heter Sofia Persson och arbetar som säkerhetsstrateg i Helsingborg stad. Jag har jobbat där i drygt fem år. Jag är placerad på stadsledningsförvaltningen.

    Vilket/vilka kapitel har du skrivit?

    Jag har skrivit om renhållning och så ska jag börja skriva ett kapitel om avlopp.

    Varför valde du att skriva om just de här kapitlen?

    Jag har ett intresse för de kommunaltekniska frågorna och här såg jag chansen att fördjupa mig i området. Genom att lära mig mer kan jag även utforma stödet bättre och därmed hjälpa våra verksamheter på ett bättre sätt.

    Vilka erfarenheter av att ha varit skribent tar du med dig i ditt vardagliga arbete?

    Jag har fått tänka på att jag vänder mig till en annan målgrupp än vad jag vanligtvis gör. I mitt yrke ska jag vägleda förvaltningar och bolag i hur de kan arbeta med och utveckla sin krisberedskap. De är experterna och jag är med som ett stöd. I det här arbetet så måste jag ha ännu en målgrupp i åtanke som är raka motsatsen. Det är en grupp som kanske redan kan mycket om krisberedskap men behöver få en bättre förståelse för verksamheten. Där har jag reflekterat en del över mitt eget uppdrag och vad jag behöver veta om verksamheter och deras förutsättningar för att kunna ge ett så bra stöd som möjligt.

    Hur jobbar ni med krisberedskapsfrågorna i din kommun kopplat till det område du skrivit om?

    I Helsingborg stad är renhållning och avlopp organiserade inom är två olika delägda bolag, Det som är gemensamt för båda två är att de ansvarar för att deras verksamheter ska fungera i vardagen och vid störning. Jag och mina kollegor samordnar, leder och utvecklar arbetet genom att bland annat ta fram vägledningar och metodstöd, hjälpa till med övningar med mera.

    Generellt handlar det mycket om att höja verksamhetens förmåga och kunskap. Det finns mycket engagemang hos verksamheterna och vårt samarbete fungerar åt båda håll, ibland tar verksamheten fram mallar som de gärna delar med sig till oss och som vi sedan kan förmedla till andra verksamheter.

    När du var ny i din roll inom kommunen, hur gjorde du för att få en överblick av den kommunala verksamheten kopplat till ditt uppdrag?

    Jag har haft förmånen att arbeta mycket med RSA och då har vi jobbat väldigt nära verksamheterna genom att vi har processlett arbetet. Det har varit tidskrävande men i gengäld har jag fått god inblick i hur verksamheterna fungerar och hur deras behov ser ut. Med det som utgångspunkt har vi sedan kunnat forma vårt stöd och fokusera på rätt saker. Att ha en förståelse för verksamheterna och deras förutsättningar verksamheterna är väldigt viktigt för att jag ska kunna göra ett bra jobb.   

    Vilka utmaningar ser du i din roll  i arbetet med kommunal krisberedskap?
    Jag tycker det är viktigt att ha inställningen att det viktigaste är kärnverksamheten fungerar. Arbetet med att ta fram krisplaner, RSA:er etc har inget värde om det står för sig själv, det måste göras i samverkan med verksamheten. Utmaningen är alltså att det blir en integrerad del av verksamheten.

    En annan utmaning är att förstå min målgrupp och att  göra stödet relevant för dom. Det är inte en enhetlig grupp. En tredje utmaning är att förstå hur allt hänger ihop, vad är kommunens, regionens och statens ansvar? Var, när och hur kommer näringslivet in? Innan man har den överblicken och förståelsen för andras roller kan det leda till både frustration och konflikter. 

Vill du bidra till handboken?

  • MSB behöver hjälp från kommunerna för att skriva om olika kommunala verksamheter. Om du vill bidra till handboken kontakta oss!
  • Har du synpunkter på något av handbokens kapitel kan du skicka dem via e-post till oss. 

Kontakta oss

Senast granskad: 30 april 2021

Till toppen av sidan