Samverkan med offentliga aktörer

Exempel på privat-offentlig samverkan

Många företag deltar redan idag i den civila beredskapsplaneringen, och flera centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner har särskilda forum för att samverka med företag inom sina respektive områden.

Om ditt företag inte har etablerat samverkan, ta ett första steg genom att kontakta beredskapssamordnaren i din kommun eller säkerhetssamordnaren på din länsstyrelse. För samarbete på högre nivå kan företaget kontakta sektorsansvariga myndigheter eller branschorganisationer. Företaget kan också kontakta näringslivets säkerhetsdelegation som är ett nätverk för utveckling av riskhantering inom näringslivet.

För att tydliggöra en önskad utveckling av den svenska försörjningsberedskapen har MSB, genom dialoger med myndigheter och näringsliv, tagit fram en strategi för försörjningsberedskap.

Strategin för försörjningsberedskap

Planering för försörjning av varor och tjänster – En vägledning till myndigheter för en stärkt försörjningsberedskap

Nationellt

Statliga myndigheter under regeringen uppgifter inför och vid fredstida kriser och höjd beredskap i är bland annat att identifiera samhällsviktig verksamhet inom sitt ansvarsområde och att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Flera myndigheter även ett utpekat ansvar för försörjningsberedskap inom olika försörjningsområden, bland annat Energimyndigheten, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Upphandlingsmyndigheten

MSB har ett övergripande ansvar för inriktning och samordning av civil beredskapsplanering. MSB stödjer bland annat aktörer i hur de kan arbeta med att identifiera och upprätthålla samhällsviktig verksamhet samt analyserar och ger vägledning kring utvecklingen av försörjningsberedskapen.

Läs mer om det svenska civila beredskapssystemet och den nya strukturen för myndigheter

Ansvar och roller i det svenska civila beredskapssystemet

Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar

Beredskapsmyndigheter

60 statliga myndigheter har ett utökat beredskapsansvar att, förutom alla statliga myndigheters grundansvar, genomföra de förberedelser som krävs för att myndigheten ska klara sina uppgifter vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Beredskapsmyndigheterna ska också bedriva samverkan med och verka för att berörda statliga myndigheter, kommuner, regioner och företag utvecklar sin förmåga i dessa avseenden.

Lista med de beredskapsansvariga myndigheterna

Sektorsansvariga myndigheter

Av dessa beredskapsmyndigheter har 10 myndigheter ett utökat sektorsansvar att leda arbetet med att samordna åtgärder inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. De sektorsansvariga myndigheterna ansvarar bland annat för att samverkan med näringslivet sker i den utsträckning det behövs.

Lista över de sektorsansvariga myndigheterna

Regionalt

Länsstyrelserna har ett geografiskt områdesansvar för samordning inom länet. De ska bygga och upprätthålla relevanta nätverk och följa upp beredskapsförberedelser, till exempel i relation till de organisationer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Under en kris är det länsstyrelserna som ska samordna verksamhet mellan kommuner, regioner, myndigheter och företag.

Sex länsstyrelser har ett utpekat ansvar som civilområdesansvariga länsstyrelser. Syftet är att åstadkomma en enhetlig inriktning för totalförsvaret och en ändamålsenlig användning av civila och militära resurser. Ansvaret avser endast uppgifter inför och vid höjd beredskap.

Lista över civilområdena med ansvariga länsstyrelser

Lokalt

Kommunerna har en nyckelroll genom att de är geografiskt områdesansvariga på lokal nivå och utgör grunden i samhällets beredskap då de bygger nätverk bland de lokala aktörerna i krishanteringssystemet, informerar om risker inom den egna kommunen och verkar för samordning inför, under och efter en kris.