Utlysning av forskningsmedel - Kunskapsöversikter inom området samhällsskydd och beredskap

Sedan ett antal år pågår i Sverige ett intensivt arbete med att åter bygga upp det civila försvaret. Det är ett arbete som sker brett över samhället inom ett flertal beredskapssektorer och geografiskt över hela Sverige, såväl i storstadsregioner som i regioner präglade av landsbygd.

När den regionala och kommunala samhällsplaneringen görs behöver frågor om krisberedskap och civilt försvar vägas in så tidigt och insiktsfullt som möjligt, då det annars riskerar att leda till dyrköpta erfarenheter längre fram. Det finns idag därför stor efterfrågan på kunskap om hur civil beredskap vägs in i samhällsplaneringen.

Kunskapsöversikten ska belysa förutsättningarna för samhällsplanerande aktörer att väva in civil beredskap – både krisberedskap och civilt försvar – i sitt arbete. Den ska inkludera nationell forskning, om möjligt även internationell, och kan med fördel vara tvärvetenskaplig. Det är viktigt att empiriska exempel tas med i översikten, framför allt från regional och kommunal nivå samt från samarbete mellan olika nivåer.

Om forskning finns om områden som är identifierade som riksintresse för totalförsvarets civila anläggningar ska dessa finnas med i översikten.

Två forskningsinriktningar som kan ingå är till exempel samhällsplaneringsforskning och implementeringsforskning. Översikten kan bland annat sammanställa forskningsresultat om följande:

• Hur frågor om civil beredskap vägs in i samhällsplaneringens frågor inom till exempel fysisk planering. Det inkluderar planering för hur till exempel anläggningar för en viss samhällelig verksamhet även kan fungera för andra ändamål under kris, höjd beredskap och krig.
• Hur olika geografiska förutsättningar påverkar på vilket sätt frågor som civil beredskap vägs in i samhällsplaneringen, såsom landsbygd kontra storstad.
• Vad det är som avgör hur och i vilken utsträckning frågor om civil beredskap implementeras i samhällsplaneringen, till exempel vilka framgångsfaktorer respektive hinder som forskningen identifierat. Det omfattar även vilka avvägningar och prioriteringar som görs av aktörer som ansvarar för att implementera beredskapsfrågor i samhällsplaneringen.

I klimatförändringarnas fotspår har intresset för Arktis stigit på den säkerhetspolitiska dagordningen. I Sveriges strategi för den arktiska regionen framhåller regeringen att intresset för stora naturresurser såsom mineraler, olja och gas, kan få omfattande säkerhetspolitiska konsekvenser. Arktis har en betydande militärstrategisk roll för länderna i regionen, inklusive stormakterna USA och Ryssland.

När säkerhetsriskerna i området norr om polcirkeln ökar behöver den svenska civila beredskapen för regionen anpassas. Att isen drar sig tillbaka i Arktis ökar risken för naturkatastrofer, inte minst i form av ett ökat antal stora, okontrollerade vildmarksbränder i regionen. Bränderna kan få negativa konsekvenser för ekosystem, luftkvalitet, samt människors hälsa och levnadsvillkor. Uppstår komplexa och allvarliga händelser i regionen kan det dessutom ofta ta lång tid innan räddningsinsatser är på plats.

Klimatförändringens smältande isar innebär samtidigt ett antal potentiella fördelar för den civila beredskapen, till exempel genom nya tänkbara transportvägar och leveranskedjor för försörjningsberedskap. Internationella samarbeten kan stödja utvecklingen i Arktisregionen och förebygga ovan nämnda säkerhetsrisker. Bland annat har Nato ökat sin övningsverksamhet i regionen.

Kunskapsöversikten ska tvärvetenskapligt redogöra för de utmaningar och möjligheter för civil beredskap som framträder i och med utvecklingen i den arktiska regionen, och det ändrade geopolitiska säkerhetsläget. Översikten ska redovisa förutsättningarna att möta dessa utmaningar och ta vara på möjligheterna, på såväl nationell som internationell nivå. Det är en fördel om översikten omfattar flera av områdena nedan:

• hur svensk försörjningsberedskap påverkas av utvecklingen i Arktis, bland annat vad gäller nya transportvägar, klimatrisker, och tillgång till naturresurser,
• förmåga till storskalig utrymning och räddningsinsatser på avlägsna platser,
• internationellt samarbete och värdlandsstöd, inklusive civil-militär samverkan och Nato,
• träning av den civila beredskapen i Arktis genom övning,
• involvering av Arktis urfolk i utvecklingen av civil beredskap.

Sveriges strategi för den arktiska regionen på regeringens webbplats

Utbildning och övning är centralt i utvecklingen av civil beredskap för att förbättra olika aktörers förmåga att begränsa och hantera konsekvenser av olika händelser över hela hotskalan. Virtuell simulering och spel kan bidra till samverkansövning av komplexa scenarier och testa förmågan till ledning och beslutsfattande. Extended Reality (XR) kan även komplettera eller ersätta riskfyllda övnings- och utbildningsmoment i verklighetstrogna virtuella miljöer.

Kunskapsöversikten ska ta sin utgångspunkt i forskning och andra studier om speldesign eller virtuella teknologiers tillämpning och användbarhet för utveckling av utbildnings- och övningsmoment inom civil beredskap. Sammanställningen ska inkludera forskning om samspelet mellan människa, spel och teknik i lärandesituationer med nationella och internationella exempel på möjligheter och begränsningar i användningen av speldesign/virtuell teknologi, samt i vilken mån de bidrar till aktörernas lärande och förmågeutveckling. Fokus bör sättas på speldesign/virtuell teknologi som kan testa förmågan hos flera olika aktörer i varierande övnings- och utbildningssituationer.

Kunskapsöversikten ska ta sin utgångspunkt i något av följande områden:

• Användning och design av spel för lärande inom civil beredskap, såsom ”Serious games” eller metoder för scenariobaserade rollspel inom civil beredskap. Hur kan spel nyttjas för att öka förmågan till samverkan, beslutsfattande och ledning under svåra förhållanden? Hur kan speldesign från militär verksamhet användas av civila beredskapsaktörer på nationell nivå för att hantera olika scenarier?
• Användning av immersiva teknologier för simulering i utbildningar och övningar i virtuell eller förstärkt verklighet (XR, AR/VR/IVR/MR). Hur kan teknologierna komplettera eller ersätta riskfyllda övnings- och utbildningsmoment för insatspersonal och civilpliktiga? Hur påverkar tekniska gränssnitt möjlighet till interoperabilitet mellan aktörer? Vilka säkerhetsskyddsaspekter i virtuella miljöer för lärande behöver beaktas?

Översikten ska beskriva erfarenheter av tillämpning av befintlig teknik/metoder som redan finns på marknaden och som kan införas i utvecklingen av civil beredskap på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt. Tekniken/metoderna ska ha potential att användas i större skala och av fler aktörer, både i och utanför särskilda testmiljöer.

Försörjningsberedskap innebär att i kris och krig ha förmågan att förse befolkningen med de varor och tjänster som behövs för dess överlevnad, liksom att säkerställa funktionaliteten inom samhällsviktiga verksamheter. Klimatförändringarna förstärker utmaningarna med att säkerställa en god försörjningsberedskap genom att skapa nya sårbarheter nationellt och orsaka nya säkerhetsrisker globalt.

Kunskapsöversikten ska sammanställa forskning om hur klimatet kan påverka kritiska beroenden för försörjningssäkerhet samt vilka dominoeffekter som ett avbrott på en sektor kan ge på andra sektorer såväl nationellt som internationellt. Den ska också sammanställa hur gränsöverskridande beroenden kan påverka försörjningssäkerheten i Sverige och identifiera viktiga kvarstående kunskapsluckor och problemställningar som kan stärka utvecklingen av försörjningsberedskap vid kris- och krigssituationer.

Översikten ska täcka minst en, men gärna flera, av de nio beredskapssektorerna:

1. Ekonomisk säkerhet
2. Elektroniska kommunikationer och post
3. Energiförsörjning
4. Finansiella tjänster
5. Försörjning av grunddata
6. Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
7. Ordning och säkerhet
8. Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen
9. Transporter.

Intressanta aspekter att belysa omfattar bland annat klimatets påverkan på:

• Strategiska varor och tjänster.
• Lagerhållning av nödvändiga varor och förnödenheter.
• Fysiska och digitala leveranskedjor i en uppkopplad värld.
• Gränsöverskridande risker i ett nordiskt perspektiv och hur det kan påverka förutsättningarna för nordiskt samarbete inom tillverkningsberedskap och alternativ produktion.
• Näringslivets möjlighet att vara delaktiga i försörjningsberedskap.

Sammanställningen ska ta utgångspunkt i tidigare kunskapsöversikter och utredningar inom området, bland annat:

MSB och Lunds universitet. Kunskapsöversikt säkra flöden, försörjningssäkerhet och kritiska beroenden. MSB1115 - juni 2017 MSB. Försörjningssäkerhet i andra länder – en kunskapsöversikt. MSB1014 – juni 2016En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50) på regeringens webbplatsMSB. Strategi för försörjningsberedskap. MSB1784 – juni 2021 FOI. Beredskapslagring – en kunskapsöversikt om beredskapslagring som ett verktyg för ökad försörjningsberedskap i Sverige på FOI:s webbplats

Klimatfrågan är vår tids största samhällsutmaning. För att samhället ska vara hållbart och motståndskraftigt i förhållande till klimatförändringarna behöver det dels ske en omställning, bland annat till fossilfria energikällor, för att minska klimatpåverkan, dels en anpassning till de förhållanden och behov som klimatförändringarna för med sig.

Mer kunskap behövs om hur klimatförändringen, klimatanpassningen och energiomställningen kan påverkan samhället i stort och särskilt samhällsviktig verksamhet. Klimatförändringen och den pågående energiomställningen kan medföra såväl direkta som indirekta negativa konsekvenser på samhällsviktig verksamhet genom de beroenden som finns mellan olika sektorer. Mer kunskap behövs på systemnivå och över sektorsgränser.

Omställningen till ett klimatanpassat och koldioxidneutralt samhälle kan innebära ett robustare samhälle, men också ett samhälle som i högre grad är beroende av el, vilket riskerar att göra samhället mindre robust. Ett ökat elberoende, bland annat genom att allt fler funktioner som tidigare inte var beroende av el nu elektrifieras och digitaliseras, kan leda till ökad sårbarhet och en ökad risk för oväntade händelser med allvarliga och svåröverskådliga konsekvenser. Mer kunskap behövs om hur omställningen av energisystemet påverkar redundansen i energiförsörjningen för samhällsviktiga verksamheter, hur den kan påverka andra sektorer, i vilken grad deras energisystem är flexibla samt om det finns förutsättningar för alternativa leveranssätt.

Klimatomställning och klimatanpassning, kan även i sig skapa nya risker och sårbarheter. I klimatanpassningsarbetet reduceras sårbarheten för klimatets effekter, men vidtagna åtgärder kan också leda till ökad sårbarhet eller ökad risk inom andra områden eller för andra typer av händelser. Pågående klimatanpassningar kan medföra potentiella utmaningar och risker för felanpassning genom de skyddsåtgärder som vidtas. Är ett klimatanpassat samhälle verkligen resilient och robust

Samhällsomställningen kan generera målkonflikter när säkerhetsfrågor ställs mot miljö- och klimatmål.

Kunskapsöversikten ska sammanställa befintlig forskning och framtidsinriktade studier som genomförts med ett systemperspektiv rörande klimatförändringens, klimatanpassningens och energiomställningens direkta och indirekta negativa konsekvenser på samhällsviktig verksamhet utifrån ovanstående frågeställningar.

Dessutom ska den identifiera viktiga kvarstående kunskapsluckor och problemställningar inom området.

Sammanställningen ska ta sin utgångspunkt i tidigare kunskapsöversikter och utredningar inom området, bland annat:
Första rapporten från nationella expertrådet för klimatanpassning 2022 på klimatanpassningsrådets webbplatsMSB. Framtida samhällsrisker - Energisystem och klimat i Sverige 2050. MSB1779-maj 2021 

MSB. Kunskapsöversikt klimatanpassning. MSB1915 – januari 2022 MSB. Förändringar, anpassning och omställning – Nya perspektiv och utmaningar för civil beredskap i ett förändrat klimat. MSB2178 - mars 2023 

Omställningen av samhället för att nå aktuella hållbarhets- och klimatmål kan medföra oförutsedda risker. Batterier spelar en viktig roll för framtidens energiförsörjning och är en nyckelteknik för elektrifiering.

Batterier möjliggör utfasningen av fossila drivmedel och ökar flexibiliteten i elsystemet genom energilagring. För batteriområdet har utvecklingen bara börjat och snabba framsteg sker kontinuerligt genom tekniska lösningar. Elektrifieringen av samhället och etableringen av batterifabriker ställer krav på kunskap om risk- och säkerhetsaspekter för att förebygga och hantera potentiella olyckor.

Kunskapsöversikten ska på en övergripande nivå sammanställa forskningsläget och identifiera viktiga kvarstående kunskapsluckor och problemställningar kopplat till flera av följande områden:

Allmänt om risker med batterier:

• Samhällsplaneringsfrågor kopplat till omställningen och elektrifieringen med fokus på säkerhet, acceptans och behov av regelverk.
• Helhetsperspektiv på risker med batterisystem t.ex. värme, brand, giftiga gaser, metaller, gasexplosion, batteristorlek, batterityp samt dess omgivande miljö.

Risker med batterier från produktion till återvinning (storskalighet):

• Viktigt att se på helheten och hur säkerheten påverkas i alla led av batteriernas livscykel såsom produktion, distribution, lagring, användning, åldrande och kasserade batterier, återbruk samt återvinning.
• Risker med storskalig produktion och batterirelaterade verksamheter inklusive hantering av råvaror.

Risker i byggnader vid användning av batterier

• Risker med batterier och batterisystem i byggnader till exempel energilagring och laddning.
• Svårigheter med att göra räddningstjänstinsatser på ett säkert och effektivt sätt beroende på batterisystem och eller typ av batteri. Hur kan olika installationer underlätta släckning?
• Räddningstjänstinsatser - Åtkomst till batteriet och till exempel långa inträngningsvägar med risk för explosion, släckteknik, elrisker med mera. Hur ska det hanteras beroende på om systemet är friflytande eller jordat.

Sammanställningen ska ta utgångspunkt i tidigare kunskapsöversikter inom området. Se till exempel följande rapporter och länkar:

Brandforsk. Brandsäker energilagring – Sammanställning av risker och forskningsbehov på Brandforsk webbplatsRunefors, M. (kommande) Perceived Research Needs for Battery and Hydrogen Safety – A Nordic Perspective, Report 7057, Lunds Universitet.

Vägledning, räddningsinsats där litium-jonbatterier förekommer. MSB1615 – augusti 2020 SP. Risker med nya energibärare i vägtunnlar och underjordiska garage. SP Rapport 2016:84 på Divas webbplatsMSB. Demonstration av släckmetoder för litium-jonbatterier. Metodtillämpning på olika aggregationsnivåer – modul, sub-batteri, elbilspack och fordonsnivå. MSB2184 – mars 2023Utkiken.net. Hantering av krock eller brandskadade elfordon på Utkikens webbplats 

Omställningen till ett fossilfritt samhälle bidrar till nya risker vid användningen av alternativa energibärare och processkemikalier. Grön vätgas som produceras från till exempel sol och vindenergi kan användas som insatsråvara vid fossilfri framställning av järn- och stål, eller lagras och transporteras för att återanvändas som energi. Etableringen av vätgasanläggningar, lagring och transport av vätgas i både komprimerad och flytande form ställer krav på kunskap om risk- och säkerhetsaspekter för att förebygga och hantera potentiella olyckor. För vätgas är det ökad risk för läckage, försprödning av stål, som är en form av nedbrytning av stålet som bara förekommer just i kontakt med väte, samt ökad risk för detonation för att nämna några exempel.

Den gröna omställningen innebär en ökning av antalet verksamheter med storskalig hantering av farliga ämnen och processkemikalier. Vätgas används i allt större utsträckning som råvara/processkemikalie, till e-bränslen eller till ammoniak för tillverkning av konstgödsel och som energibärare. Grön vätgas används även i kombination med infångad koldioxid i framställningen av e-bränslen exempelvis för att framställa biobaserade flygplansbränslen.

Kunskapsöversikten ska sammanställa forskningsresultat och kunskapsluckor med fokus på riskbilder och potentiella förebyggande lösningar för hantering av framtidens säkra energibärare.

Kunskapsöversikten ska avgränsas till ett av följande områden:

• Vätgasens samhällsrisker och systemperspektiv på säkerhets- och resiliensaspekter i kedjan från produktion, distribution, lagring och användning av grön vätgas.
• Risker med vätgas som energibärare och processkemikalie, i komprimerad form och i pipelines. Risker vid framställning, lagring, transport och användning av vätgas, även storskalig, och med fokus på de skadebegränsande åtgärdernas tillförlitlighet (detektion med automatiska åtgärder som exempelvis automatiska snabbstängventiler och nödventilation samt barriärer).
• Riskbilder och säkra metoder för räddningsinsatser vid små och storskaliga vätgasanläggningar.
• Acceptans och riskkommunikation i förhållande till samhällsplanering och vätgasens utbyggnad och etablering i förhållande till tätbebyggda områden.
• Risker och förebyggande lösningar vid storskalig framställning och användning av ammoniak som energibärare.
• Risker och förebyggande lösningar för storskalig hantering och transport av koldioxid som processkemikale/råvara vid Carbon Capture and Storage, CCS (slutlagring av koldioxid) och Carbon Capture and Utilization, CCU.

Installationer i rymden är avgörande för att flera samhällsviktiga funktioner ska kunna tillhandahållas, såsom transporter, kommunikation, produktion, leverans av livsmedel, navigation m.fl. Rymdsystem kan liknas med digitala informationssystem, uppdelade i rymdsegment (satelliter), marksegment (operatörsstationer för att styra satelliter) samt länk/signalöverföring mellan rymd, marksegment och användarutrustning. Utvecklingen av rymdsegmentet från att tidigare vara monolitiska rymdsystem till att nu bygga på adaptiva konfigurationer och kraftfull beräkningskapacitet har också omformat tillhandahållandet av rymdtjänster.

En ökad användning, kommersialisering och sammankoppling av rymdtjänster, liksom beroendet av position, navigation, tid och frekvens samt övervakning av jordytan och atmosfären, ökar attackytan och utgör betydande cybersäkerhetsrisker för rymdinfrastrukturen. Det saknas dock allmän kunskap och kunskaper om förmågor för hur cybersäkerhet i rymdsystem kan stärkas, vilket bidrar till sårbarhet för ett flertal samhällsviktiga verksamheter och tjänster.

Kunskapsöversikten ska utifrån nationell och internationell forskning, studier, utredningar m.m., identifiera, beskriva och förklara vad som utmärker cybersäkerhet och cybersäkerhetsarbete i rymdsystem. Det empiriska underlaget kan vara magert inom området. Det är följaktligen viktigt att utförande part är insatt i såväl cybersäkerhet som rymdsystem för att kunna beskriva både kunskapsläget samt kunskapsluckorna.

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för verksamhetskritisk kommunikation. Det används av samhällsviktiga aktörer för ledning och samverkan vid samhällsstörningar. Nuvarande Rakel är ett digitalt radionät som använder sig av TETRA (Terrestrial Trunked Radio), en smalbandig nätverksstandard för mobila radiosystem.

I likhet med många andra länder i Europa och globalt befinner sig Sverige i en process att övergå från TETRA till en bredbandig 5G-lösning som utöver nuvarande generations funktionalitet även ska ha ökad datakapacitet, förmåga till strömmad video, med mera. 

Kunskapsöversikten bör baseras på forskning om framtida mobila bredbandslösningar för säkra kommunikationer utifrån industriella och internationella utblickar. Målet är att ta fram en översikt av existerande och framväxande lösningar för verksamhetskritisk kommunikation (Mission Critical Communications).

Exempel på ämnen som översikten kan täcka är:

• Verksamhetskritiska applikationer och utrustning
• Interoperabilitetslösningar mellan till exempel TETRA och mobilt bredband
• 5G nätverksdelning (network slicing)
• Nyttjande av satelliter för bredbandskommunikation
• Bredbandskommunikation utrustning-till-utrustning (device-to-device)
• Bredbandiga mobila basstationer/"deployables"
• Alternativa kraftförsörjningar på platser där inte elnät finns (alternativ till dieselgeneratorer)
• Sambandet mellan behov, teknikutveckling och standardisering

Solcellsparker har observerats kunna störa ut radio för räddningstjänst, med potential att störa ut VMA – Viktigt meddelande till allmänheten. Det har varnats att el-vägar (laddning under färd) kan ge liknande konsekvenser. Det har vidare varnats för att brusgolvet ökar, det vill säga länkbudgetar måste höjas, räckvidd för radiokommunikation sänks.

Industrin agerar för att ändra standarder i syfte att avsiktligt och oavsiktligt kunna sända med högre effekt. Samtidigt finns begränsad förmåga att detektera, identifiera och positionera störande sändningar. Beroendet av spektrumfrågor ökar: Industrin (4.0) går mot att bli beroende av trådlös kommunikation mellan IT system i fabriker. Det blir följaktligen viktigt för såväl det civila försvaret som övriga civila verksamheter under fredstid att förstå utrymmet och störningar av spektrumet idag, och nya teknologiers påverkan på spektrumet och nödvändig trafik.

Kunskapsöversikten ska ge en nulägesbild över forskning och andra studier om radiotrafiken i Sverige, men även kunna resonera framåt. Inramande frågor är: hur ser utvecklingen (miljöförstöringen) i spektrumet ut, vilka är riskfaktorerna nu och i nära framtid, vad är konsekvenser för civilt försvar, var måste vi forska mera kring orsaker, konsekvenser och åtgärder? Hur kan vi monitorera/övervaka läget/trender?