Till innehåll på sidan

Om Rakel

MSB ansvarar för Rakel, Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning.

Rakel stärker samhällets krishanteringsförmåga och underlättar den dagliga kommunikationen hos fler än 650 aktörer. Med Rakel kan medarbetare med samhällsviktiga uppdrag dela information säkert och effektivt i vardag, kris och höjd beredskap.

Rakel står för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning.

Rakels styrkor

Rakel är byggt för att klara tuffa väderförhållanden och är anpassat för verksamheter med särskilt höga krav på säkerhet och robusthet. Rakelsystemet har extremt hög tillgänglighet. Vid längre elavbrott fortsätter systemet att drivas med hjälp av en väl planerad reservkraft.

Rakel används inte bara som huvudsamband i sekund- och minutoperativ verksamhet, det används även som ett robust och pålitligt reservsystem vid händelser då andra system, som mobiltelefoni och internet är överbelastade eller har drabbats av elavbrott eller andra störningar.

  • Rakels styrkor
    • Ett gemensamt kommunikationssystem för samverkan. Med Rakel underlättas informationsdelning och samverkan mellan aktörer, både i det dagliga arbetet och vid större händelser. Före Rakels tid användes fler än 200 analoga kommunikationssystem som ofta var anpassade endast efter respektive myndighet eller huvudmans behov.
    • Robust och tillgängligt. Rakel är byggt för att klara svåra väderförhållanden och långa elavbrott. Eftersom Rakel är ett eget system fungerar det när andra system för till exempel mobiltelefoni och it är överbelastade eller har drabbats av elavbrott eller andra störningar.
    • Når snabbt ut till många. Med Rakel kan den som sänder omedelbart förmedla samma information till flera individer samtidigt. Du behöver inte ringa runt, låta signaler gå och vänta på om, eller att, någon ska svara.
    • Täckning i hela Sverige. Rakelnätet täcker 95 procent av Sveriges yta och 99,84 procent av Sveriges befolkning. Nätet är byggt för att ha en hög och jämn nivå av utomhustäckning med fordonsradioterminaler. För täckning med handburna radioterminaler ligger prioritet på städer, tätorter, högt trafikerade vägar och speciellt viktiga objekt eller platser.
    • Krypterad informationsdelning. Radiokommunikationen mellan radioterminal och basstation i Rakel har skydd mot obehörig avlyssning. Med tilläggstjänsten Sekretess ges full kryptering hela vägen från radioterminal till radioterminal genom nätet. Det gäller även vid gruppsamtal och SDS.
    • Mycket god reservkraft. Rakels basstationer och växlar har reservkraft för flera dygns strömbortfall i form av batteribackup och diesel-elverk. Genom att fylla på bränsle kan basstationerna fortsätta att drivas under lång tid.
    • Statlig rådighet. Svenska staten äger Rakels infrastruktur.
    • Rakel en viktig del av totalförsvaret. Rakel är ett av de främsta kommunikationsverktygen för civil-militär samverkan.
    • Tjänster för styrning, mätning, positionering och larmöverföring. Rakel kan exempelvis användas för positionering, portöppning, fjärrstyrning och överföring av driftlarm och trygghetslarm.
    • Kommunikation i direktläge. Rakelterminaler kan användas för direktkommunikation mellan en eller flera andra terminaler utan stöd av Rakelnätet. Terminalerna fungerar då ungefär som avancerade walkie-talkies och kan användas när du arbetar där nättäckning saknas eller när du inte vill belasta nätet.
    • Trygghet vid ensamarbete och akuta situationer. Radioterminalerna har en knapp för nödsamtal med högsta prioritet. Den eller de som tar emot larmet kan även kommunicera med den som larmar.

Rakels användare

I dag är fler än 650 aktörer över hela Sverige anslutna till Rakel. Rakel används bland annat av polis, räddningstjänst, sjukvård och försvarsmakt men också av ett stort antal andra myndigheter, energibolag, kollektivtrafikmyndigheter och verksamheter som exempelvis hanterar farliga ämnen. Alla landets länsstyrelser, kommuner och regioner är anslutna till Rakel.

Behörig användarkrets

Grundkravet för att ansluta till Rakel är att organisationen tillhör den behöriga användarkrets som finns angiven i 3 kap. 3 § i förordning (2022:511) om elektronisk kommunikation.

Vilka kan ansluta till Rakel?

Så använder aktörerna Rakel – exempel

MSB:s roll

Staten äger Rakelsystemets infrastruktur. MSB ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av Rakel. I uppgiften ingår att leverera ett landstäckande radionät för fordonstäckning utomhus. MSB godkänner licensansökningar för aktörer som vill ansluta till Rakel.

MSB driver, utvecklar och stödjer användningen av Rakel tillsammans med användarna. MSB godkänner även utrustning och applikationer för användning i Rakel, men ansvarar inte för funktionaliteten i utrustningen. Utrustning säljs av olika leverantörer på marknaden.

På MSB:s uppdrag sköter Rakels driftleverantör drift, underhåll och kundsupport.

Godkänd utrustning och applikationer för Rakel

Om Rakelnätet

Rakel är ett digitalt radionät som använder sig av TETRA (Terrestrial Trunked Radio), en standard för mobila radiosystem. Infrastrukturen är konstruerad för att vara säker och robust. Detta uppnås med kryptering för att undvika avlyssning och obehöriga användare, god redundans och en infrastruktur planerad för att klara svåra väderförhållanden och långa elavbrott.

För att ansluta till Rakel och nyttja infrastruktur och tjänster krävs en radioterminal för TETRA som kan hantera TEA-2-kryptering och som är godkänd av MSB, samt ett registrerat abonnemang för radioterminalen. En fast förbindelse, en så kallad KC-anslutning, kan också användas.

Kommunikationen i Rakelnätet fungerar i stort sett som i ett vanligt mobiltelefonnät – all trafik går via ett nätverk av fasta basstationer med radiomaster. Men en stor skillnad mot ett mobiltelefonnät är att Rakel utöver kommunikation mellan två användare också ger möjlighet till en effektiv gruppkommunikation. Att flera användare samtidigt kan tala med och lyssna på varandra effektiviserar kommunikationen och möjligheten att sprida information till de parter man vill nå.

Främst används Rakel för talkommunikation, men det finns även andra funktioner och tjänster. Rakel kan bland annat användas för att visa användares geografiska positioner, skicka nödlarm, göra statussändningar, hantera telematikdata, styra portar och skicka text.

Säkerhetsregler

Organisationer som är anslutna till Rakel är skyldiga att följa MSB:s säkerhetsregler. De handlar till exempel om att utdelade identiteter, lösenord och annan känslig information ska hanteras av användarna på ett betryggande sätt. Säkerhetsreglerna omfattar även exempelvis att det inom organisationen ska finnas särskilt fastställda roller och ansvarsområden för säkerheten i Rakel, regler för intern och extern kommunikation, hantering och förvaring av Rakelterminaler, lås och larmning av lokaler, tillförlitlig strömförsörjning och intern utbildning i säkerhetsreglerna.

MSB:s säkerhetsregler finns i dokumenten Allmänna villkor för Rakelsystemet och i de särskilda villkoren för respektive tjänst.

Villkor för Rakelsystemet

Historik

Innan Rakelsystemet byggdes fanns det fler än 200 olika analoga kommunikationssystem hos Sveriges skydds- och säkerhetsmyndigheter och behovet av ett gemensamt modernt system för att underlätta samverkan, såväl i det dagliga arbetet som vid större händelser var stort. År 2003 beslutade riksdagen om uppbyggnad och införande av Rakel. Beslutet föreskrev täckning för fordonsradioterminaler för 95 procent av Sveriges yta, med undantag av fjällen, och utomhustäckning för handburna radioterminaler i orter som har fler än 2 500 invånare.

Rakelsystemet byggdes i etapper mellan år 2005 och 2010 till en kostnad av 2,5 miljarder kronor. Det överensstämde med beräknad budget och tidplan. Första etappen; Skåne, Blekinge och Kalmar län, driftsattes i april 2006. Efter att hela Rakelsystemet var driftsatt har arbetet med att ytterligare förbättra täckningen fortsatt. I dag täcker Rakelnätet 99,84 procent av Sveriges befolkning.

  • Historik – milstolpar för Rakelsystemet
    År Händelse
    Före 2003 Utredningar under en 10-års-period.
    2002 RAKEL-kommittén tillsätts av regeringen.
    2003 RAKEL-kommittén överlämnar betänkande till regeringen.
    2003 Riksdagen fattar beslut om finansiering av Rakelsystemets utbyggnad i Sverige.
    2003 Försvarets materielverk genomför upphandling av ett nytt gemensamt radiokommunikationssystem.
    2005 Rakel börjar byggas av Krisberedskapsmyndigheten tillsammans med leverantören; ett konsortium bestående av SAAB, Airbus och Eltel Networks.
    2006 Etapp 1 är klar: Blekinge, Kalmar, Skåne.
    2007 Rakelsystemets användarkrets utökas så att fler aktörer inom krishanteringssystemet kan ansluta.
    2007 Etapp 2 är klar: Gävleborg, Kronoberg, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland.
    2007 Etapp 3 är klar: Halland, Västra Götaland.
    2009 Etapp 4 är klar: Jönköping, Västernorrland, Östergötland, Gotland.
    2009 Etapp 5 är klar: Dalarna, Värmland, Örebro.
    2010 Etapp 6 är klar: Jämtland, Västerbotten.
    2010 Etapp 7 är klar: Norrbotten.
    Pågående MSB förvaltar och utvecklar Rakel tillsammans med användarna.

Regeringsuppdrag om nästa generations Rakel (Rakel G2)

Parallellt med att MSB investerar i och utvecklar nuvarande Rakel arbetar myndigheten även med nästa generations Rakel (Rakel G2), ett utvecklat och säkert kommunikationssystem som så småningom är tänkt att ersätta Rakel med utökade funktioner.

Regeringsuppdrag om nästa generations Rakel (Rakel G2)

Senast granskad: 6 februari 2024

Till toppen av sidan