Till innehåll på sidan

Stöd i risk- och sårbarhetsanalys

Här samlas länkar till områden som kan ge dig stöd i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA), exempel på metoder samt exempel på hur olika aktörer arbetar.

Metoder för att göra en RSA

Hur ska er RSA användas? Det avgör vilken metod eller metoder som ska väljas. En del väljer att ta fram egna metoder.

FORSA - FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys

FORSA är en modell utvecklad av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Stockholms stad. Handboken innehåller vägledning och tips som kan underlätta arbetet med en RSA för den egna verksamheten eller sektorn.

FOI:s modell för risk- och sårbarhetsanalys

ROSA - en metod för risk- och sårbarhetsanalyser

Metoden bygger på att en riskhanteringsgrupp i kommunen utför det mesta av arbetet. Fokus ligger på kvalitativa bedömningar med utgångspunkt i den kunskap som finns i riskhanteringsgruppen. Metoden har utvecklats av Växjö kommun tillsammans med Länsstyrelsen i Kronoberg och före detta Krisberedskapsmyndigheten.

ROSA en metod för risk- och sårbarhetsanalyser

Exempel på sätt att arbeta med en RSA

Många aktörer bedriver utvecklingsprojekt. Kontakta gärna respektive länsstyrelse om du vill veta mer.

  • Processtöd för framtidens risk- och sårbarhetsanalyser Västra Götaland

    Risker som lyfts i RSA:er leder sällan till att åtgärder vidtas. Länsstyrelsen i Västra Götaland har identifierat svårigheter i att visualisera resultatet av RSA-arbetet och att ta fram underlag till för riskmedvetet beslutsfattande. Målsättningen med projektet är att ta fram hjälpmedel till kommunerna så att de kan genomföra RSA:er på ett sätt som gör att resultatet blir användbart i den egna organisationen. Projektet ska ta fram en handbok som innehåller:

    • Grundförutsättningar för RSA
    • Exempel
    • Konkreta tips
    • Mallar
    • Checklistor

    Projektets resultat skulle implementeras i kommunerna med målet att materialet finns på plats inför kommunernas rapportering 2019.
    Deltagande aktörer: Länsstyrelsen Västra Götaland, FOI och utvalda fokuskommuner i Västra Götalands län.

    Kontaktperson: Andréa Harbeck, andrea.harbeck@lansstyrelsen.se.

  • Regional riskhanteringsprocess i Västerbottens län

    Vid arbetet med regional utvecklingsprocess och ny överenskommelse mellan länets aktörer 2016 beslöts att det arbete som görs tillsammans i länet ska utgå från en gemensam riskhanteringsprocess.

    Centralt för processen är den regionala RSA:n med tillhörande åtgärdslista som tar upp de brister och utvecklingsområden där det bedöms att det krävs en insats i samverkan mellan olika aktörer, eller att det är en brist i flera organisationer där det kan finnas en vinst att samverka kring åtgärden. Riskhanteringsprocessen begränsas inte till bara scenarioanalyser. Istället ska allt som bidrar till att identifiera sårbarheter, brister och utvecklingsområden in i samma spår, för att behandlas och värderas på ett likartat sätt och ge en samlad bild av det som behövs i länet för att nå en stärkt förmåga till krisberedskap, skydd mot olyckor och nu även civilt försvar.

    Riskhanteringsprocessen beslutades som del i ny regional överenskommelse juni 2016, implementering påbörjades 2017 och arbetet skulle ske fullt ut i enlighet med processen under 2018.

    Deltagande aktörer: Processen berör de som ingår i Västerbottens läns Regionala råd för krishantering och skydd mot olyckor med tillhörande arbetsgrupper.

    Kontaktpersoner: Lina Andersson, lina.andersson@lansstyrelsen.se, Tobias Vintheimer tobias.vintheimer@lansstyrelsen.se.

  • Skydd av samhällsviktig verksamhet Värmland

    Projektet Skydd av samhällsviktig verksamhet Värmland ska implementera MSBs strategi, handlingsplan och vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet i Värmland år 2016-2019.

    Syftet är att skapa samsyn i vad som är samhällsviktig verksamhet på lokal, regional respektive nationell nivå. För att nå denna samsyn fördjupar sig projektet i de fem samhällssektorer som Försvarsmakten lyfter fram som särskilt viktiga i sitt omvända stödbehov: Energiförsörjning, Hälso- och sjukvård samt omsorg, Information och kommunikation, Livsmedel samt Transporter. Tematiska workshops och fördjupningsdagar arrangeras för dessa samhällssektorer där målen är att få en ökad kunskap för hur sektorn fungerar, att identifiera samhällsviktig verksamhet samt att få en förståelse för kritiska beroenden.

    Tack vare de erfarenheter projektet hittills gett, har en gemensam metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet tagits fram. Metoden testas och utvecklats allteftersom projektet tar sig an nya samhällssektorer.

    Deltagande aktörer: Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland och de 16 värmländska kommunerna. Projektet följs av MSB och Militärregion Väst.

    Kontaktperson: Anneli Alsterlind, anneli.alsterlind@lansstyrelsen.se

Områden att ta hänsyn till i RSA-arbetet

Arbetet med en RSA kan gärna integreras eller samordnas med liknande arbeten och processer.

Informationspåverkan

Att inkludera informationspåverkan i risk- och sårbarhetsanalysarbetet bidrar till en ökad förståelse för vilka områden i verksamheten som är sårbara för påverkan och hur detta kan hota kärnverksamheten och uppdraget. Likväl är det en väsentlig del i arbetet med strategisk kommunikation innan, under och efter en kris.

Om Myndigheten för psykologiskt försvars arbete med informationspåverkan

Samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden

Att identifiera samhällsviktig verksamhet samt analysera dess kritiska beroenden, är en av de mest centrala delarna i RSA-arbetet.

Stöd i att identifiera samhällsviktig verksamhet och analysera beroenden

Informationssäkerhet

Bedömning och analys av informationssäkerheten i den egna verksamheten är en naturlig del av av RSA även om det inte finns krav på det i MSB:s föreskrift. Med informationssäkerhet avses

  • tillgänglighet: informationen är skyddad så att den alltid finns när vi behöver den
  • riktighet: att vi kan lita på att den är korrekt och inte manipulerad eller förstörd
  • konfidentialitet: att endast behöriga personer får ta del av den

Informationssäkerhet.se

Klimatanpassning

Att analysera klimatrelaterade händelser stärker arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat och att hantera naturhändelser.

Klimat i risk- och sårbarhetsanalys

Framtidsscenarier

Framtidsscenarier för år 2032

Tips för din RSA

  • Få stöd och förankra RSA-arbetet på ledningsnivå.
  • Utse någon att samordna arbetet, som kan skapa engagemang över förvaltnings- och verksamhetsgränser, med tillräckliga resurser för uppdraget.
  • RSA kan gärna samordnas med annat arbete och är en del av organisationens ordinarie arbeten, till exempel budget- eller verksamhetsplanering
  • Fundera över vilka underlag ni vill använda i RSA-arbetet. Bestäm hur resultatet av arbetet ska tas omhand och hur det kan användas.
  • Kommunicera resultatet.
  • Skapa riskmedvetenhet och kunskap med hjälp av utbildning och övning.
  • Se arbetet med risk- och sårbarhetsanalys som en ständigt pågående utvecklingsprocess.

Kontakt RSA

RSA

Senast granskad: 2 november 2020

Till toppen av sidan