Arbetet med beredskaps- och planeringszoner

Internationella erfarenheter visar att om en kärnkraftsolycka skulle inträffa kan en förstärkt planering förbättra möjligheterna att skydda människor som påverkas av olyckan. Regeringen beslutade 2020 att nya beredskaps- och planeringszoner som förbättrar dessa möjligheter ska vara införda senast den 1 juli 2022.

Områdena runt kärnkraftverken utökades den 1 juli 2022

Områdena närmast de svenska kärnkraftverken är de som kräver mest planering och den 1 juli 2022 utökades beredskapszonerna från ungefär 15 km avstånd till 25 km från kärnkraftverken. I dessa områden ska jodtabletter och information delas ut på förhand. I områdena ska det också finnas ett system för att kunna varna allmänheten och det ska finnas en planering för utrymning och inomhusvistelse.

I större planeringszoner med 10 mils avstånd från kärnkraftverken ska strålningsmätningar kunna genomföras efter en olycka för att bedöma om människor som bor där behöver utrymmas på grund av det radioaktiva nedfallet. Det ska också finnas en planering för att vid behov dela ut extra jodtabletter och det ska finnas en planering för inomhusvistelse.

Strålskador ska minskas

Målet med alla planerade åtgärder är att undvika akuta strålskador vid en kärnkraftsolycka och att sena strålskador ska kunna minskas så långt det är möjligt och rimligt. Zonerna har utformats med hänsyn till praktiska aspekter, till exempel så att skyddsåtgärder kan genomföras i praktiken, att samhället ska kunna återhämta sig efter en olycka och att allmänheten ska kunna informeras och under en händelse få kännedom om vilka egna åtgärder de kan vidta.

Genom utökningen av zonerna uppfyller Sverige internationella krav på beredskap samtidigt som lärdomar från kärnkraftsolyckan i Fukushima har omhändertagits.

Flera myndigheter samarbetade

I arbetet med införandet av de förändrade zonerna kring Sveriges kärnkraftverk arbetade MSB, utifrån sitt uppdrag, tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten och berörda länsstyrelser.