Statsbidrag naturolyckor
Klimatförändringarna innebär att det förebyggande arbetet och klimatanpassning blir allt viktigare. Har din kommun bebyggda områden som hotas av naturolycka, områden där marken har för låg stabilitet och behöver förstärkas eller områden som behöver skydd mot översvämning? Då har kommunen möjlighet att söka statligt bidrag till förebyggande åtgärder.
För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten för budgetår 2021 anvisat 25 miljoner kronor för förebyggande åtgärder.
Information om statsbidragDu kan ansöka om bidrag för åtgärder som planeras eller som redan har utförts. I en ansökan är det viktigt att hotbilden är noggrant utredd och att de förebyggande åtgärderna beskrivs tydligt med kartor, ritningar och beräkningar.
Tänk på att det tar tid att genomföra sådana utredningar och beräkningar. Olika utredningar krävs beroende på om ansökan avser förebyggande åtgärder mot översvämning eller mot skred och ras.
Ansökningsdokument
Sista ansökningsdatum är den 1 augusti varje år.
Sammanställning av beslutade bidrag
Frågor och svar
-
Hur länge har det funnits statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor?
Kommunerna har kunnat söka statsbidrag sedan 1986. Sedan 1994 har MSB (dåvarande Räddningsverket) beslutat och fördelat statsbidraget för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.
-
Vilka naturolyckor omfattas av bidraget?
En kommun kan söka bidrag för förebyggande åtgärder mot ras, skred och översvämning.
-
Varför går det inte att söka bidrag för åtgärder mot skogsbrand?
Bidrag ges endast till åtgärder som minskar konsekvenserna av naturolyckor i bebyggda områden.
-
Hur mycket pengar har delats ut?
Mellan 2010 och 2020 har 568 mnkr delats ut i bidrag. Hela anslaget fördelas varje år. En del av anslaget fördelas till länsstyrelserna för bekostande av uppgifter enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker.
-
Vilken typ åtgärder genomförs med hjälp av bidraget?
Exempel på åtgärder mot ras och skred är avschaktning av slänter, tryckbanker och jordskruvar. För att minska konsekvenserna av översvämning kan man bygga vallar, pumpar, fördröjningsmagasin och skyfallsleder. Val av åtgärd varierar från plats till plats.
-
Vilka resultat har det förebyggande arbetet gett?
Åtgärderna har skyddat samhällsviktig verksamhet, fastigheter och infrastruktur i ett stort antal kommuner. Några exempel:
Arvika – översvämningsskydd. Staden och viktig infrastruktur har skyddats mot översvämning från Glafsfjorden.
Halmstad – översvämningsskydd. Vallar och pumpar skyddar Getinge samhälle mot översvämning från Suseån och kraftig nederbörd.
Danderyd – översvämningsskydd. Översvämningsbarriär i Edsviken skyddar väginfrastruktur och bostäder mot översvämning från havet.
Partille – skredsäkring. Tryckbank och avlastningsschakt för att skydda elinfrastruktur och säkra elförsörjning i kommunen.
Älvsbyn - skredsäkring. Utredning av stabilitet i slänt mot Piteälven
-
Hur har söktrycket sett ut de senaste åren?
Söktrycket varierar men har i genomsnitt legat på cirka 200 miljoner kronor årligen mellan 2010 och 2021.
-
Vilka naturolyckor söker flest bidrag för?
Historiskt sett har majoriteten av ansökningarna gällt åtgärder mot ras och skred. 2020 och 2021 har majoriteten av ansökningarna gällt översvämning.
-
Hur mycket av kommunens kostnader finansierar bidraget?
Högst 60 procent av åtgärdens kostnad kan utgöras av bidrag. Bidragsnivån var tidigare 80 procent men sänktes 2011.
-
Varför kan inte bidraget finansiera 100 procent av åtgärdens kostnad?
Kommunen har ett eget ansvar för förebyggande åtgärder och behöver se till att resurser finns för det. Genom att inte finansiera hela beloppet möjliggör det också för fler kommuner att ta del av bidraget.
-
Kan en kommun få bidrag för nybyggnadsprojekt?
Nej, bidraget är endast till för att skydda befintlig bebyggelse.
-
När får kommunen sitt beviljade bidrag?
Hälften av bidraget betalas ut i samband med beslutet. Återstående hälft utbetalas när åtgärden är färdigställd och slutredovisad.
-
Vad händer med de kommuner som inte får sitt bidrag?
För åtgärder som inte är bidragsberättigade lämnas avslag. Avslag kan också lämnas till lägre prioriterade ansökningar på grund av medelbrist.
-
Hur bedömer ni vilka ansökningar som beviljas bidrag?
MSB gör en bedömning av alla inkomna ansökningar och fördelar sedan anslaget till de projekt där högst risk för naturolycka föreligger. SMHI och SGI stödjer MSB i bedömningarna av ansökningarna. Åtgärder som skyddar samhällsviktig verksamhet och allmänna intressen prioriteras högst. Fastighetsägare har också ett långtgående ansvar att skydda sin egen fastighet/egendom.