Statsbidrag för naturolyckor

En kommun kan söka bidrag för förebyggande åtgärder mot ras, skred och översvämning.

Bidrag ges för fysiska åtgärder som minskar risken för naturolyckor. Exempel på åtgärder mot ras och skred är avschaktning av slänter, tryckbanker och jordskruvar. För att minska konsekvenserna av översvämning kan man bygga vallar, pumpar, fördröjningsmagasin och skyfallsleder. Val av åtgärd varierar från plats till plats.

Absolut! Naturbaserade lösningar ingår i begreppet ”fysiska åtgärder”. Viktig dock är att åtgärden minskar risken för naturolyckor i befintlig bebyggelse på ett varaktigt sätt.

Ja. Förebyggande åtgärder mot översvämning omfattar såväl översvämningar från skyfall som vattendrag och hav.

Högst 60 procent av åtgärdens kostnad kan utgöras av bidrag. Bidragsnivån var tidigare 80 procent men sänktes 2010.

Kommunen har ett eget ansvar för förebyggande åtgärder och behöver se till att resurser finns för det. Genom att inte finansiera hela beloppet möjliggör det också för fler kommuner att ta del av bidraget.

Nej, bidraget är endast till för kommuner. Kontakta din kommun om du vill diskutera åtgärder som kan vidtas. Många kommuner har råd och information om förebyggande åtgärder på sina webbsidor.

Nej, bidraget är endast till för att skydda befintlig bebyggelse.

Bidrag kan ges för kostnader för de utredningar som behövs för den förebyggande åtgärden, t.ex. i samband med tillstånd för vattenverksamhet. Övergripande studier och riskanalyser omfattas inte av bidraget.

MSB gör en bedömning av alla inkomna ansökningar och fördelar sedan anslaget till de projekt som bedöms ha bäst förutsättningar att minska risken för naturolyckor, dvs. värna människors liv och hälsa, hindra skador på egendom och miljö samt upprätthålla samhällsviktig verksamhet. SMHI och SGI stödjer MSB i bedömningarna av ansökningarna.

Hälften av bidraget kan betalas ut i förskott i samband med beslutet. Återstående hälft utbetalas när åtgärden är färdigställd och slutredovisad.

För åtgärder som inte är bidragsberättigade lämnas avslag. Avslag kan också lämnas till lägre prioriterade ansökningar eller på grund av medelbrist.

Mellan 2010 och 2021 har 588 miljoner kronor delats ut i bidrag. Hela anslaget har fördelats varje år. En del av anslaget fördelas till länsstyrelserna för bekostande av uppgifter enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker.

Sammanställning av ansökningar 2010-2022 (xlsx)

Åtgärderna har skyddat samhällsviktig verksamhet, fastigheter och infrastruktur i ett stort antal kommuner. Några exempel:

Arvika – översvämningsskydd. Staden och viktig infrastruktur har skyddats mot översvämning från Glafsfjorden.

Halmstad – översvämningsskydd. Vallar och pumpar skyddar Getinge samhälle mot översvämning från Suseån och kraftig nederbörd.

Danderyd – översvämningsskydd. Översvämningsbarriär i Edsviken skyddar väginfrastruktur och bostäder mot översvämning från havet.

Partille – skredsäkring. Tryckbank och avlastningsschakt för att skydda elinfrastruktur och säkra elförsörjning i kommunen.

Älvsbyn - skredsäkring. Utredning av stabilitet i slänt mot Piteälven

Historiskt sett har majoriteten av ansökningarna gällt åtgärder mot ras och skred. 2020 och 2021 har majoriteten av ansökningarna gällt översvämning.

Sammanställning av ansökningar 2010-2021 (xlsx)

Kommunerna har kunnat söka statsbidrag sedan 1986. Sedan 1994 har MSB (dåvarande Räddningsverket) beslutat och fördelat statsbidraget för förebyggande åtgärder mot naturolyckor.

Söktrycket varierar men har i genomsnitt legat på cirka 200 miljoner kronor årligen mellan 2010 och 2021.

Sammanställning för ansökningar 2010-2021 (xlsx)

Bidrag ges endast till åtgärder som minskar konsekvenserna av naturolyckor i bebyggda områden.