Till innehåll på sidan

Explosiva varor

Explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) omfattar explosiva ämnen, blandningar och föremål.

Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och pyrotekniska artiklar är alla exempel på vanligt förekommande explosiva varor.

  • Sprängämnen används framför allt till att spränga berg med. Exempel på sprängämnen är ANFO (en blandning av ammoniumnitrat och olja), dynamit, PETN (pentyl) och trotyl.
  • Tändmedel används som namnet antyder till tändning, att få sprängämnen och andra explosiva ämnen och blandningar att explodera. Exempel på tändmedel är sprängkapslar, detonerande stubin, tändhattar och pyrotekniska tändare.
  • Ammunition används framför allt till skjutvapen.
  • Krut används vanligtvis som drivmedel för att skjuta ut projektiler i skjutvapen och för att skjuta iväg raketer i till exempel fyrverkerier.
    Det finns två huvudtyper av krut, röksvagt krut som är baserat på nitrocellulosa och svartkrut som är en blandning av svavel, träkol och kaliumnitrat.
  • Vanliga pyrotekniska artiklar är fyrverkerier och pyroteknisk utrustning för fordon (PU).

Explosiva varor har många användningsområden. Gruvindustrin och företag som utför större anläggningsarbeten såsom bergtäkter, väg- och tunnelbyggen är stora användare. Större mängder explosiva varor förekommer även hos Försvarsmakten, sprängämnes- och ammunitionstillverkare samt fyrverkeriimportörer. PU finns i alla moderna fordon, framför allt i form av krockkuddar och bältesförsträckare.

Hur definieras explosiva varor?

I lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) definieras explosiva varor som explosiva ämnen och blandningar, föremål samt ämnen blandningar och föremål som inte omfattas av dessa definitioner men som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom explosion eller pyroteknisk effekt. I MSB:s föreskrifter MSBFS 2010:4 anges närmare vad som avses med detta.

Ämnen, blandningar och föremål som uppfyller kriterierna för att klassificeras som Explosiva ämnen, blandningar och föremål enligt EU-förordning nr 1272/2008 (CLP-förordningen), eller som Klass 1 enligt reglerna för transport av farligt gods (ADR/RID) är explosiva varor.

Även ämnen och blandningar som visar positivt resultat i något av testerna i Testserie 2 enligt FN:s testhandbok för klassificering av farligt gods är explosiva varor.

MSBFS 2010:4 föreskrifter om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor

Godkännande - CE-märkning

För att en explosiv vara ska få släppas ut på marknaden i Sverige måste den ha genomgått bedömning av överensstämmelse med väsentliga säkerhetskrav enligt MSB:s föreskrifter MSBFS 2015:6 (pyrotekniska artiklar) eller MSBFS 2016:5 (explosiva varor för civilt bruk) och vara försedd med CE-märkning.

Godkännande av explosiva varor

Hantering, överföring, import och export

Dessa begrepp är centrala i LBE. Hantering omfattar allt fysiskt handhavande såsom tillverkning, användning, förvaring med mera.

Överföring är varje fysisk förflyttning av den explosiva varan inom Sverige eller till Sverige från land inom EES-området.

Import och export är in- respektive utförsel av explosiv vara från eller till land utanför EES-området, exempelvis USA.

Tillstånd och åldersgräns

Hantering, överföring, import och export av explosiva varor är tillståndspliktig. Tillstånd för tillverkning, bearbetning, destruktion, export, import och gränsöverskridande överföring (från EES-land) av explosiva varor samt viss hantering inom Försvarsmakten utfärdas av MSB. Övrig verksamhet, omfattande tillstånd för användning, förvaring, handel och överlåtelse samt överföring inom Sverige utfärdas av den kommun där verksamheten ska bedrivas.

Den som använder explosiva varor i mer än en kommun samt överför explosiva varor till flyttbart förråd eller plats för användning i flera kommuner behöver ha tillstånd för detta enbart i sin hemkommun eller i den kommun där verksamheten huvudsakligen bedrivs.

Läs mer om tillstånd för explosiva varor

Åldersgränsen är 18 år för hantering, överföring, import och export av explosiva varor (7 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor).

En tillsynsmyndighet behöver inte tillstånd för hantering av explosiva varor som sker som ett led i tillsynen. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver inte tillstånd för att hantera explosiva varor. Dessa bestämmelser samt några fler undantag för vissa andra myndigheter finns i 13 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

Förordningen om brandfarliga och explosiva varor

För vissa explosiva varor där riskerna vid användning inte är så stora har MSB meddelat undantag från tillståndskravet och i vissa fall även från 18-årsgränsen. Det gäller sådana fyrverkerier som får användas av allmänheten och vissa andra pyrotekniska artiklar. Alla sådana undantag anges i 2 och 3 kap. i MSB:s föreskrifter om hantering av explosiva varor MSBFS 2019:1.

MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor

Föreståndare

Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ska en föreståndare utses för all tillståndspliktig verksamhet med sådana varor. Föreståndarens uppgift är att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsamhetskrav och övriga skyldigheter som meddelas i lagen och tillhörande föreskrifter. Föreståndare för tillståndspliktig verksamhet med explosiva varor ska godkännas av tillståndsmyndigheten.

Alla lagar och föreskrifter inom brandfarliga och explosiva varor

Avfallshantering av explosiva restprodukter

Att hantera explosiva varor medför risker. Detta gäller inte minst när man ska ta hand om avfall som innehåller explosiva restprodukter.

För att ta emot och förvara eller destruera explosiva restprodukter på en återvinningscentral eller ett mellanlager krävs tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.

MSB har tagit fram en informationsskrift "Information om explosiva restprodukter i avfallshantering" som sammanfattar de krav som lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor ställer på hantering av explosiva restprodukter.

Skriften visar hur kommuner och återvinningsföretag kan ta om hand explosiva restprodukter som av olika anledningar har kommit till

  • obemannade återvinningsstationer
  • bemannade återvinningscentraler
  • mellanlager

Information om explosiva restprodukter i avfallshantering

Senast granskad: 31 januari 2020

Till toppen av sidan