Till innehåll på sidan

Statliga myndigheter

Det är inte bara kommuner och regioner som har stora roller i Sveriges krisberedskap. Även de centrala myndigheterna, länsstyrelserna samt ytterst regeringen utgör en viktig del.

Säkerhetspolitik.se har lagts ned

Du har hamnat på på den här sidan eftersom webbplatsen säkerhetspolitik.se har lagts ned.

Mer information om nedläggningen och förslag på andra webbplatser

Utifrån den så kallade ansvarsprincipen har varje myndighet ansvar för sin egen verksamhet såväl under normala förhållanden som vid störningar i samhället.

Vissa myndigheter har ett ytterligare ansvar som så kallade bevakningsansvariga myndigheter. Det innebär att de är ska planera och ha beredskap för samhällsstörningar. Vissa myndigheter, som inte är bevakningsansvariga, kan ha särskilda uppdrag kopplat till beredskapsfrågor, till exempel Riksbanken.

Under covid-19-pandemin har till exempel flera olika myndigheter haft, men även fått tilldelat nya, ansvar för olika delar av hanteringen, beroende på vilket ansvar de har i vanliga fall.

Även om den offentliga sektorn har ett stort ansvar när det kommer till krisberedskap är även näringslivet en mycket viktig del. Det är näringslivet som förser samhället med mat, el, transporter, tele- och datakommunikation, läkemedel, vårdutrustning, drivmedel och mycket annat vi behöver för att samhället ska fungera. Till skillnad från offentlig sektor agerar de allra flesta näringsidkarna på fria marknader, och har inga krav på att ha en förmåga att alltid leverera varor eller tjänster.

En av grundstenarna i det svenska krishanteringssystemet, och en förutsättning för att samhället ska kunna hantera kriser och allvarliga händelser på ett effektivt sätt, är att alla ansvariga aktörer på alla nivåer i samhället (lokal, regional och nationell nivå) samarbetar. För att öka förutsättningarna för ett samarbete finns det så kallade samverkansområden.

Samverkansområden

Ett samverkansområde består av ett antal myndigheter som av regeringen har fått ett särskilt ansvar för samhällets krisberedskap och där samverkan mellan flera myndigheter är särskilt viktig.
Myndigheterna inom ett samverkansområde träffas med jämna mellanrum för att planera olika åtgärder som stärker krisberedskapen inom till exempel transportsektorn, el- och teleförsörjningen eller inom bank- och finanssektorn.

Varje samverkansområde ska i sin tur samverka med näringsliv, kommuner och länsstyrelser.

Länsstyrelserna

Sveriges 21 länsstyrelser är områdesansvariga på regional nivå. Det innebär bland annat att de inom länet ska samordna arbetet med att förbättra krisberedskapen, göra regionala risk- och sårbarhetsanalyser, stödja kommunernas arbete med krishantering och följa upp beredskapsförberedelserna på lokal nivå. Länsstyrelserna har även viktiga roller i olika kriser, som djursmitta och liknande.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

MSB arbetar med frågor som rör skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret omfattar verksamhet både före, under och efter en olycka eller en kris, från bostadsbränder till höjd beredskap.
Myndigheten har en viktig samordnande roll. Exempelvis kan MSB stödja alla myndigheter under en kris med att samordna informationen till allmänhet och media, eller bistå med förstärkningsresurser vid till exempel skogsbränder och översvämningar.

MSB har beredskap dygnet runt för att snabbt kunna gå in i en särskild krisorganisation när något allvarligt inträffar. Då måste man, om det krävs, kunna arbeta dygnet runt med händelsen.

Kansliet för krishantering

Inom regeringskansliet finns ett särskilt kansli för krishantering som ligger under statsrådsberedningen. Kansliet bildades efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 då flera hundra svenskar omkom.
Kriskansliet följer dygnet runt vad som händer i omvärlden och analyserar händelserna för att se om de kan få några konsekvenser för Sverige.

Man stödjer också alla departement med att stärka beredskapen inför allvarliga händelser. När något inträffar ska kansliet larma regeringen och berörda departement och kunna dra i gång krisarbetet i regeringskansliet.

Utredning föreslår förändringar för totalförsvaret

I den statliga utredningen Struktur för ökad motståndskraft föreslås bland annat att samverkansområdena avvecklas och ersätts av tio beredskapssektorer och fyra särskilda beredskapsområden. I dessa ingår myndigheter med ansvar för verksamheter och funktioner som är särskilt viktiga att upprätthålla under kris, höjd beredskap och ytterst i krig.

Utredningen föreslår även bland annat att Sverige delas in i större geografiska områden och att dessa sammanfaller med Försvarsmaktens militärregioner (som föreslås ökas i antal), för att förenkla samarbetet mellan det civila och militära försvaret.

Man föreslår även att MSB får nya uppgifter och att MSB:s roll inom civilt försvar och krisberedskap förtydligas.

Senast granskad: 19 november 2021

Till toppen av sidan