Till innehåll på sidan

Det svenska civila beredskapssystemet

Sveriges civila beredskap handlar om förmågan att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig. Förmågan skapas i hela samhället, hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga. Alla som bor i Sverige har ansvar för beredskapen.

Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat utbildning, övning samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris. Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapsarbetet. I detta ligger också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet. Arbetet sker på alla nivåer: lokalt, regionalt och nationellt, men också på EU-nivån och internationellt.

På regeringens webbplats finns målen för den svenska krisberedskapen

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:

  • Värna civilbefolkningen,
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
  • upprätthålla en nödvändig försörjning,
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

På regeringens webbplats finns målet för det civila försvaret

Civil beredskap är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Det civila försvaret och krisberedskapen ska förstärka varandra i gemensamma processer för samordning, planering och förberedelser. Den yttersta krisen, det vill säga ett väpnat angrepp, är dimensionerande för den civila beredskapen.

Ytterst syftar den civila beredskapen till att förbereda oss på alla slags samhällsstörningar som riskerar att skada oss. Det som ska värnas är samhällets grundläggande skyddsvärden:

  • människors liv och hälsa,
  • samhällets funktionalitet,
  • demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter,
  • miljö och ekonomiska värden,
  • nationell suveränitet.

Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all verksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret.

Det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet.

Ansvar och roller

Civilt försvar och krisberedskap regleras i lagar och förordningar. Föredelningen av ansvar och roller bygger även på grundläggande principer. Vissa myndigheter har mer ansvar än andra, men alla har ett ansvar att minska sårbarheter och värna samhällets grundläggande skyddsvärden utifrån sitt verksamhetsansvar.

När en samhällsstörning inträffar finns det inte en särskild krisorganisation som tar över hanteringen, däremot kan verksamheten behöva gå upp i stab eller aktivera en särskild krisledning. Alla som berörs av händelsen bidrar utifrån sitt ansvarsområde. Detta förväntas även av företag och privatpersoner. Det är grunden för den civila beredskapen.

Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för samordning. Det handlar om vissa myndigheter på central nivå som samordnar arbetet inom sektorer där olika myndigheter ingår.

Det finns också en samordning på olika nivåer, i det så kallade geografiskt områdesansvaret:

  • Lokal nivå (kommuner),
  • Regional nivå (länsstyrelser),
  • Högre regional nivå (länsstyrelser är indelade i sex civilområden där en länsstyrelse har ett utökat ansvar för civilt försvar och för samordning med det militära försvaret),
  • Nationell nivå (regeringen, där myndigheter stödjer regeringen i hanteringen).

MSB har en särskild roll att både hålla samman arbetet mellan olika sektorer och stödja regeringen när det inträffar kriser och andra allvarliga händelser.

  • Myndigheter

    Statliga myndigheter ska genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Ansvar och roller styrs bland annat av Beredskapsförordningen.

    Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på riksdagens webbplats

    Beredskapsmyndigheter

    Det finns 60 statliga myndigheter som är så kallade beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

    Beredskapssektorer

    I beredskapssektorerna ingår ett antal beredskapsmyndigheter. För varje sektor finns en sektorsansvarig myndighet som leder arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap.

    Länsstyrelser och civilområden

    Länsstyrelser är beredskapsmyndigheter och har även ett regionalt geografiskt områdesansvar, vilket bland annat innebär att de har ett särskilt ansvar för samordning regionalt.

    Landets 21 länsstyrelser är indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelse som bland annat ska se till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning och att samverka med Försvarsmaktens militärregioner för att samordna totalförsvaret på regional nivå.

    Vid fredstida krissituationer som berör flera län inom civilområdet ska den civilområdesansvariga länsstyrelsen också ha förmåga att utgöra en gemensam funktion för stöd till länsstyrelsernas hantering av krisen.

    Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser på riksdagens webbplats

    Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap på riksdagens webbplats

    Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion på riksdagens webbplats

  • Frivilliga

    Vid större samhällsstörningar är det viktigt att samhället kan ta emot hjälp från frivilliga organisationer och spontanfrivilliga. De ideella och medlemsstyrda organisationerna har uppdrag mot olika beredskapsområden och utbildar och rekryterar förstärkningsresurser för myndigheter, regioner och kommuner.

    Frivilliga försvarsorganisationer (FFO) är 18 frivilliga försvarsorganisationer med särskilt utpekad ställning enligt Förordningen om frivillig försvarsverksamhet. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och MSB i samverkan med andra myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret. Frivilliga försvarsorganisationer utgör en del av totalförsvarets personalförsörjning.

    Läs mer om frivilliga

  • Privatpersoner

    Samhällets aktörer har ett ansvar för att krisberedskapen fungerar men varje enskild individ har också ett personligt ansvar. Var och en har ansvar för att göra det som behövs för att skydda sig och sina närmaste mot olyckor och större händelser.

    Lagen om skydd mot olyckor säger att '"När något allvarligt inträffar har den eller de som upptäcker det en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp".

    Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige omfattas av totalförsvarsplikten och har därmed ansvar för att bidra till försvarsförmågan. Var och en bör också ha en egen beredskap för att möta kriser och höjd beredskap som radikalt kan förändra vardagslivet. Om Sveriges invånare är förberedda kan totalförsvaret vid ett krig koncentrera sig på de som är i störst behov av hjälp. Broschyren Om krisen eller kriget kommer ger bra vägledning.

    Läs broschyren Om krisen eller kriget kommer

    Läs mer om totalförsvarsplikten

Inriktningar och ramverk

Förutom lagar och förordningar, myndigheternas regleringsbrev, politiska inriktningar och överenskommelser som styr den civila beredskapen finns inriktande dokument, ramverk och systemövergripande analyser som sätter ljuset på specifika sårbarheter och vilka förmågor som behöver stärkas. Här redovisas några av de mest centrala allmänna dokumenten.

  • Anvisningar för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021-2025

    I uppdraget från den 17 december 2020 ger regeringen inriktning om vilka förmågor som de bevakningsansvariga myndigheterna behöver utveckla, med utgångspunkt i målet för det civila försvaret och totalförsvarspropositionen. MSB och Försvarsmaktens antaganden om det väpnade angreppet ska användas som stöd och MSB ska tillhandahålla metodstöd och en sammanhållen process för arbetet.

    Varje år ska bevakningsansvariga myndigheter senast den 1 oktober redovisa genomförda och planerade beredskapsåtgärder samt en bedömning av förmågan att bidra till målet för civilt försvar.

MSB:s roll och pågående arbeten

Vid samhällsstörningar och höjd beredskap ska MSB se till att aktörerna agerar samordnat samt stödja med olika resurser. MSB bidrar i arbetet med att hålla samman planering, inriktning och metodstöd inom civil beredskap och utvecklar processer och strukturer för beredskapsplanering. Några av MSB:s roller är:

  • Sektorsmyndighet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen och beredskapsmyndighet inom sektorn Elektroniska kommunikationer och post,
  • I skarpa lägen stödja berörda myndigheters samordning av åtgärder vid en kris eller vid höjd beredskap,
  • Utveckla och stödja arbetet med civil beredskap och se till så att planeringen samordnas mellan olika aktörer och med det militära försvaret.

Läs mer om MSB

  • Samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret

    Regeringen gav den 17 december 2020 i uppdrag till MSB att göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret. MSB ska i samverkan med övriga berörda aktörer, övergripande bedöma beredskapsåtgärder och följa upp förmågan i totalförsvaret.

    Bedömningen görs med utgångspunkt i målet för det civila försvaret och utifrån varje viktig samhällsfunktion, samt utifrån det som i övrigt anges i totalförsvarspropositionen. Bedömningen redovisas årligen i februari.

Läs mer om MSB:s pågående regeringsuppdrag

Lär dig mer

Kort om krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar

Hela Sverige tillsammans – filmen ger en kort intro till krisberedskap, civilt försvar samt totalförsvar.

Webbkurs: Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Om totalförsvaret, varför det behövs och vilket ansvar olika aktörer har för planering och utveckling.

Webbutbildningen Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Webbkurs: Samhällets krisberedskap

Om samhällsskydd och beredskap och att förebygga, hantera och lära av samhällsstörningar. Webbkursen utgår ifrån Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.

Webbkurs om samhällets krisberedskap

Senast granskad: 30 september 2022

Till toppen av sidan