Frågor och svar om insamling av information kring skyddade utrymmen

Ta hjälp av er organisations GIS-funktion, inhämta uppgifterna från verksamhetskartor – i andra hand från mobilappar, Google Maps eller motsvarande.

Nej.

För att kunna använda olika former av kartstöd i arbetet är koordinater önskvärda.

Nej, innan en publicering av resultatet kan ske, bör det föregås av ytterligare arbete, till exempel en juridisk reglering.

Nej, ur ett juridiskt perspektiv finns inte begreppet skyddade utrymmen och några krav på utrustning kan därför inte ställas.

Nej och det är heller inte aktuellt i nuläget.

• Planering som finns kvar från tidigare arbete med skyddade utrymmen kan vara ett stöd för insamling av möjliga skyddade utrymmen.
• Personal som tidigare arbetade med skyddade utrymmen (det vill säga före 2006) kanske kan bidra i arbetet.
• Fastighetspersonal eller motsvarande kan ha kunskap som kan komma till nytta för insamling av möjliga skyddade utrymmen.

Om ni känner till skyddsrum som avvecklats i era fastigheter kan dessa i vissa fall (om de inte är rivna) vara användbara.

Detta är ett ingångsvärde (bland många andra) som ger en bild av hur stort behovet av skyddade utrymmen kan anses vara och detta kan i sin tur påverka hur man värderar olika kriterier när man bestämmer om ett utrymme är lämpligt eller inte.

Exempel: I ett nybyggt område är det ont om skyddsrumsplatser. Man kan då eventuellt ändå samla in de utrymmen som endast uppfyller vissa kriterier, även om det finns nackdelar med dessa, eftersom bättre alternativ saknas i detta område.

Regeringsuppdraget anger att det är en inventering. Efter samråd med SKR väljer MSB att kalla det för en informationsinsamling med tillhörande inskickning av uppgifter.

Nej. Vi ser helst att man i första hand söker svar på FAQ och i andra hand använder sig av e-postadressen: skyddade_utrymmen@msb.se
Där kan man be att få bli uppringd.

Nej, däremot kan ni använda denna information i er egen planering om ni vill.

Ja, om ni bedömer dessa utrymmen som lämpliga och ni vet att de inte ska avvecklas/rivas/säljas innan sista svarsdag för insamlingen det vill säga 31 mars 2023.

Folkrätt är ett bredare begrepp som innehåller havsrätt, internationell miljörätt etc, men i detta uppdrag väljer MSB att förenkla detta och se begreppen som liktydiga.

Den humanitära rätten, även kallad krigets lagar, skyddar personer som inte deltar eller inte längre deltar i strider, såsom civila, sårade, sjuka och frihetsberövade. Krigets lagar innehåller ett antal centrala principer om distinktion, proportionalitet, försiktighet, förbud mot att orsaka onödigt lidande och överflödig skada.

Civila får till exempel inte utsättas för anfall. Krigets lagar skyddar även civila objekt såsom bostäder, sjukhus och ambulanser - men även infrastruktur som behövs för att civilbefolkningen inte ska drabbas av krigets verkningar, såsom skyddsrum och skyddade utrymmen. Enligt den humanitära rätten är det även förbjudet att förstöra infrastruktur och den naturliga miljön som är nödvändig för civilbefolkningens överlevnad såsom dricksvatten och elförsörjning.

Mer information om viktiga regler och principer hos Röda korset

Närhet till ett militärt mål ökar risken att utrymmet träffas om det militära målet angrips.

Är utrymmet för nära riskerar man även att bryta mot den humanitära rätten då det kan ses som att man skyddar det militära målet med hjälp av installationer som inte får angripas.

Det är inte alltid möjligt eller lämpligt att i förväg ange vad ”i närheten” innebär. Man får göra en bedömning kring risken för skada på olika civila objekt mm i relation till militära mål.

Detta beror bland annat på vilken typ av vapen som används. Precisionsvapen kan slå ut militära mål i direkt anslutning till civila eller civil infrastruktur, utan att det nödvändigtvis leder till påverkan/skada för de civila objekten. Som försvarare måste man dock förbereda för att anfall inte kommer vara så precisa och det går alltså inte att ge en exakt angivelse i meter.

Läs ytterligare information om viktiga regler och principer (rodakorset.se)Detta beror bland annat på vilken typ av vapen som används. Precisionsvapen kan slå ut militära mål i direkt anslutning till civila eller civil infrastruktur, utan att det nödvändigtvis leder till påverkan/skada för de civila objekten. Som försvarare måste man dock förbereda för att anfall inte kommer vara så precisa och det går alltså inte att ge en exakt angivelse i meter.

Militärt mål innebär exempelvis militära byggnader, utrustning eller infrastruktur det vill säga platser där militär personal förväntas befinna sig vid ett väpnat angrepp.

Här finns information om reglerna och hur olika länder definierar militära mål (engelska):

Definition of Military Objectives (ICRC IHL database)

Vissa tunnlar/tunnelliknande konstruktioner kan ge ett mycket bra skydd, medan andra kan vara direkt olämpliga. Exempelvis är en tunnelbanetunnel eller en sidotunnel till en annan tunnel ofta ett bra skydd. Viadukter, gångtunnlar och liknande är oftast inte bra skydd.

Skillnaden ligger i att änden på tunneln inte får vara oskyddad ut mot en öppen yta. Om en detonation skulle ske precis utanför öppningen får den inte kunna fortplanta sig in i tunneln som blir resultatet om änden inte är stängd eller har någon form av stabil betongkonstruktion, kraftiga portar eller liknande som skyddar. Här måste man själv bedöma om tunneln/utrymmet är lämpligt eller inte.

Ett skyddsrum definieras i Lag (2006:545) om skyddsrum. Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller annan anläggning med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar som kan stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem för att filtrera bort giftiga gaser och radioaktivt damm.

Skyddade utrymmen är ännu inte definierade i någon lag, men kommer sannolikt att regleras i kommande författningar. Ett skyddat utrymme ska ge ett visst skydd emot luftstötvågor, splitter, byggnadsras samt joniserande strålning. Skyddade utrymmen ska ses som ett komplement till skyddsrum. Skyddade utrymmen kan ses som ett system bestående av olika typer av utrymmen och lokaler som ska ge skydd för olika målgrupper/verksamheter.

Ja, det gör de.

Verkskydd är ett tidigare begrepp för en beredskapsorganisation som i händelse av krig eller höjd beredskap skulle skydda företagsverksamheten, personalen på plats samt spela en viktig roll i övrig räddningstjänst. Verkskyddets huvuduppgift var att skydda och undsätta personalen vid en eventuell stridshandling mot anläggningen. Till verkskyddet kunde även höra olika former av skyddsrum/skyddade utrymmen för verkskyddets personal. Det skapades ofta en egen räddningsorganisation med god kännedom om de lokala förhållandena vid anläggningen för att kunna avlasta den kommunala räddningstjänsten. Verkskydd inrättades vid industrier och andra anläggningar som hade stor betydelse för totalförsvaret eller på annat sätt var ett tänkbart fientligt mål. Oftast var det länsstyrelsens uppgift att besluta att det vid en anläggning skulle finnas verkskydd.

Informationen/statistiken finns på andra fliken i excelfilen ”Informationsinsamling skyddade utrymmen”. Fliken är döpt till Befolkningsstatistik.

Gå in på e-tjänst för Skyddade utrymmen Välj först att logga in, skrolla därefter ned till e-tjänsten ”Inventering skyddade utrymme” och klicka på ”E-tjänst” längst ned till vänster.

Den högra länken (blankett) kan användas de fall du inte har möjlighet att använda e-tjänsten på grund av tekniska problem eller om du saknar e-legitimation.

Rapportering sker via denna e-tjänst till MSB senast 31 mars 2023.

Mer om hur e-legitimation fungerar finns på DIGG:s webbplats

Nej, det är viktigt att det är fri passage in till ett skyddsrum.