Forskningsmiljöer inom området försörjningsberedskap
MSB utlyser medel för finansiering av två forskningsmiljöer inom området försörjningsberedskap - en med inriktning mot privat-offentlig samverkan och en mot klimatets påverkan på försörjningsberedskapen. Utlysningens totala budget är 50 miljoner kronor under en femårsperiod.
På den här sidan
Så här kan du skriva ut webbsidan
Om du sitter vid en dator kan du skriva ut sidan genom ctrl + p för PC och kommando + p för Mac.
Revidering
- 2024-11-27 "Riktlinjer för ansökan”, under rubriken Sökande, har kompletterats med text rörande att biträdande föreståndaren ska vara disputerad.
”Fakta om utlysningen”, under rubriken ”Vad kan ni söka för?” har reviderats till: Etablering av en forskningsmiljö inom området försörjningsberedskap under perioden 1 juli 2025 – 30 juni 2030 för en vald inriktning.
”Budget och kostnader relaterade till forskningsmiljön” under rubrik medfinansiering har tillägg gjorts rörande att både huvudsökande organisation och medsökande organisation(er) kan gå in med medfinansiering samt att Intyg som stödjer medfinansiering ska bifogas ansökan (se avsnittet ”Intyg” under obligatoriska bilagor).
”Utformning av ansökan” under rubrik obligatoriska bilagor, punkt 4 Intyg har text lagts till om att Intyg krävs ej från medsökande organisation(er), oavsett om de går in med medfinansiering eller inte. MSB rekommenderar dock att huvudsökande organisationer upprättar överenskommelser mellan sig och övriga parter som specificerar forskningsmiljöns leveranser och medfinansieringens fördelning - 2024-11-12 ”Riktlinjer för ansökan”, under rubriken Sökande, har kompletterats med text rörande att föreståndaren ska vara disputerad.
- 2024-11-04 Avsnittet ”Riktlinjer för ansökan”, under rubriken Sökande, har kompletterats med text rörande MSB:s medverkan i forskningsmiljön.
Fakta om utlysningen
Vad kan ni söka för?
Etablering av en forskningsmiljö inom området försörjningsberedskap under perioden 1 juli 2025 – 30 juni 2030 för en vald inriktning.
Vilka kan söka?
MSB finansierar forskningsmiljöer som består av en eller flera akademiska parter och minst en behovsägare från näringslivet, offentliga sektorn och/eller civilsamhället.
Huvudsökande organisation ska vara ett svenskt universitet, högskola eller forskningsinstitut.
Hur mycket kan ni söka?
Max 25 miljoner kr per forskningsmiljö. Krav på minst 20% medfinansiering från lärosäten samt minst 10% från andra offentliga eller privata aktörer.
MSB beviljar ej medel till ekonomiska verksamheter.
Viktiga datum
4 november 2024: utlysningen öppnar.
14 januari 2025: utlysningen stänger.
15 maj 2025: prel. beslut.
1 juli 2025: prel. projektstart.
MSB:s uppdrag
MSB har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka, kris, krig eller krigsfara. Därutöver har MSB i uppgift att verka för samordning och ta fram samlade lägesbilder, utveckla och stödja arbetet med civilt försvar samt företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte något annat följer av annan författning (Prop. 2024/25:34). En del av MSB:s arbete omfattar stöd till forskning inom vissa områden.
MSB finansierar forskning som ska vara möjlig att tillämpa i samhället. Forskningen utgår från ett behov i samhället som på sikt ska leda till ny förståelse, nya metoder eller nya produkter. Det är externa aktörer, t.ex. universitet, högskolor eller forskningsinstitut, som utför forskningen.
Syfte och målsättningar med forskningsmiljöer
MSB finansierar forskningsmiljöer i syfte att långsiktigt bygga upp behovsmotiverad mång- och tvärvetenskaplig kunskap inom området samhällsskydd och beredskap. Forskningsmiljöernas verksamhet ska bidra till:
- Bärkraftiga och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer med en ökande grad av externfinansierade anslag där finansieringen från andra aktörer än MSB successivt ökar.
- Tillväxt av juniora forskare (doktorer och postdoktorer) och seniora forskare (docenter och professorer).
- Forskningsresultat av hög vetenskaplig kvalitet som genomgått peer-review. Publikationer ska i möjligaste mån publiceras med öppen tillgång (open access).
- Utveckling av utbildningar och/eller övningar inom området samhällsskydd och beredskap.
- Användbarhet och samhällsnytta – genom samarbeten med behovsägare (näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhället) skapa användbara forskningsresultat och innovativa lösningar på komplexa och omfattande samhällsutmaningar inom samhällsskydd och beredskap.
- Utveckling av internationella samarbeten, kontakter och forskningsaktiviteter, t ex inom Nato och det transatlantiska forsknings-och utvecklingsavtal som finns mellan Sverige och USA, och som administreras av DHS S&T och MSB. Samarbeten kan med fördel koppla an till Centers of Excellence som finansieras av DHS S&T.
Jämställdhet och mångfald ska främjas i forskningsmiljöns utveckling, både vad gäller forskningsmiljöns sammansättning och samverkan, och i forskningens innehåll där det bedöms vara lämpligt.
Centers of Excellence, US Department of homeland security
Bakgrund till utlysningen
Kunskapsbehoven inom området samhällsskydd och beredskap är mångfacetterade och förändras i takt med händelser, hot- och riskbilder i omvärlden. MSB har tagit fram en forskningsinriktning för perioden 2024-2028 som övergripande beskriver aktuella samhällsutmaningar och tio kunskapsområden för forskning som ska vägleda myndighetens kommande forskningsinsatser. Utlysningen sammanfaller i tid med att regeringen presenterat totalförsvarspropositionen för kommande period 2025-2030, och syftar särskilt till att stärka svenskt civilt försvar.
MSB:s forskningsinriktning 2024–2028: Forskning för ett säkrare samhälle Regeringens proposition 2024/25:34. Totalförsvaret 2025-2030.
Definition
Försörjningsberedskap är den verksamhet som syftar till att i kris och krig upprätthålla den försörjning av varor och tjänster som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt för att bidra till det militära försvarets förmåga (MSB 2022).
Omvärldsläget
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har i grunden förändrat och försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Regeringen anser att utvecklingstakten i det civila försvaret behöver öka skyndsamt och utgå från de krav som ställs i höjd beredskap och krig (Prop. 2024/25:34). De senaste årens extremväder med torka och översvämningar, Covid-19 pandemin och följdverkningar av Rysslands invasion av Ukraina, har belyst stora sårbarheter i såväl svensk som global försörjningsberedskap.
Regeringen konstaterar i totalförsvarspropositionen för 2025-2030 att förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna är beroende av tillgång till nödvändiga varor och tjänster, möjligheterna att upprätthålla eller ställa om produktion samt skydda och distribuera nödvändiga varor och tjänster. Vidare konstaterar regeringen att ett fungerande näringsliv, handel med omvärlden och finansiell stabilitet bidrar till att samhällets funktionalitet kan fungera på en så hög nivå som möjligt. Ett samhälle som kan erbjuda detta bidrar även till befolkningens försvarsvilja vid höjd beredskap och ytterst krig (Prop. 2024/25:34). Försörjningsberedskap är en viktig del av Sveriges förmåga och arbetet med att stärka försörjningsberedskapen måste därför fortgå med ökad intensitet. För detta krävs en kraftsamling inom forskning, kunskapsutveckling, utredning och analys som kan förfina underlagen och processerna för att planera och genomföra beredskapsstärkande åtgärder.
Regeringen vill att robustheten i de viktigaste samhällsfunktionerna ska öka, inklusive förmågan att upprätthålla en nödvändig försörjning. Det finns utvecklingsbehov vad gäller såväl förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna som att upprätthålla nödvändig försörjning.
Klimatförändringarna förstärker utmaningarna med att säkerställa en god försörjningsberedskap genom att sårbarheter skapas eller förstärks såväl nationellt som globalt.
Några viktiga utvecklingsområden
Det är nödvändigt att försörjningsberedskapen utvecklas i nära samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Näringslivet behöver integreras i allt större utsträckning i beredskapsplaneringen. Detta är avgörande för säkerställandet av kritiska varor och tjänster för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet.
För att underlätta hanteringen vid en bristsituation, inklusive beslut om ransonering, bör det i planeringsskedet tas fram principer för operativa prioriteringar inom ett antal områden (MSB 2022).
Det finns olika typer av konkreta verktyg och privat-offentliga samverkanslösningar. Flera kan dessutom behöva anpassas efter bransch, sektor och enskilda produktområden. I vissa sammanhang är kravställning genom lagstiftning en väg framåt, i andra fall behöver beredskapsavtal slutas mellan företag och offentliga organisationer som myndigheter, kommuner och regioner. Åtgärderna som kan bli föremål för lagkrav, avtal eller andra frivilliga lösningar kan vara beredskapslager, produktionskapacitet och omställning, skyddsåtgärder, informationsdelning med mera.
Sektorsansvariga myndigheters arbete med att göra försörjningsanalyser inom sina ansvarsområden bör initieras och vidareutvecklas samt även myndigheternas arbete med att genomföra företagsplanläggning tillsammans med näringslivet.
MSB anser att beredskapslager har stor betydelse för att säkerställa samhällets försörjningsförmåga (MSB 2022). Inom flera sektorer finns förslag för att påbörja beredskapslagring. Till exempel inom livsmedel och dricksvatten, energi samt sjukvård. MSB betonar även betydelsen av beredskapslagring för att kunna säkerställa den industriproduktion som behövs under höjd beredskap och krig. Det är också av stor betydelse att det finns en förberedd tillverkningsberedskap, inklusive produktionsomställning, som ytterligare ett sätt att säkerställa tillgången till de varor och tjänster som är nödvändiga för det civila försvarets behov.
Utlysningens inriktning
Denna utlysning syftar till att finansiera två forskningsmiljöer som ska utveckla kunskap för att stärka försörjningsberedskapen i Sverige inom de två inriktningarna som beskrivs nedan. En forskningsmiljö ska finansieras inom respektive inriktning.
Långsiktiga forsknings- och innovationssatsningar som bedrivs i samarbete mellan aktörer med kompletterande erfarenheter och perspektiv är avgörande för utvecklingen av försörjningsberedskapen. Tvärvetenskaplig och tvärsektoriell forskning kan bidra till att belysa målkonflikter och hitta vägar framåt för att stärka samhällets försörjningsberedskap genom ett bredare systemperspektiv, och även identifiera synergier samt hur dessa kan förstärkas.
Utlysningen omfattar följande forskningsinriktningar.
-
Inriktning 1: Privat-offentlig samverkan för att stärka försörjningsberedskapen
Ett viktigt steg i att utveckla Sveriges försörjningsberedskap är att involvera företag i arbetet med försörjningsberedskap. Företagen står för en stor del av landets försörjning av varor och tjänster. Därutöver står företagen för mycket av de materiella resurser som behövs vid kris och krig, och stora delar av den samhällsviktiga verksamheten är idag i privat ägo. Totalförsvaret är beroende av näringslivet för sin förmåga, och näringslivet behöver inkluderas i totalförsvarsplaneringen. Vid höjd beredskap behöver aktörerna inom totalförsvaret kunna förlita sig på att företag vars verksamhet är av vikt för totalförsvaret kan upprätthålla och säkerställa tillgång till sådana varor och tjänster (Prop. 2024/25:34).
Staten och näringslivet behöver utveckla en effektiv och ändamålsenlig privat-offentlig samverkan och etablerade samarbetsformer. Näringslivet och det offentliga behöver förstå varandra. Det offentliga behöver kunskaper om och förståelse för näringslivets förutsättningar, behov och utvecklingstrender. Det är samtidigt viktigt att näringslivet också förstår förutsättningarna i offentlig sektor. Därutöver behövs ekonomiska styrmedel och reglering.
En stark försörjningsberedskap är nödvändig för att nå målet för det civila försvaret. Förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna är beroende av tillgång till nödvändiga varor och tjänster, möjligheterna att upprätthålla eller ställa om produktion samt skydda och distribuera nödvändiga varor och tjänster. Regeringen betonar att det vid krig eller krigsfara är viktigt med en uthållighet i produktions- och flödeskedjor, att näringslivet har förmåga att ställa om sin produktion och att det finns lagerhållna nödvändiga varor inklusive insatsvaror (Prop. 2024/25:34).
Som en del i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen är det nödvändigt att kunna identifiera Sveriges behov av försörjningsviktiga varor och tjänster.I syfte att stärka försörjningsberedskapen behövs kunskapsutveckling och forskning inom särskilt följande områden:
- Stat och marknad - Hur kan styrningen av försörjningsberedskapen vidareutvecklas, exempelvis inom finansiering, regelverk, mål och uppdragsstyrning, för att bättre integrera privat-offentliga perspektiv?
- Utveckling av metoder inom försörjningsanalys som visar flöden inom olika sektorer samt hur kritiska och strategiska produkter kan identifieras. Hur kan t.ex. ”Big data” analyser, AI och maskininlärning tillämpas för nationella försörjningsanalyser? Vilken dataintegrering kan göras till säkra GIS-lösningar för att kartlägga och visualisera sårbarheter och potentiella resurser? Vilka nya datakällor kan adderas till försörjningsanalysprocessen, inklusive internationella källor? Hur kan företag och branschorganisationer bidra ytterligare i detta arbete?
- Utveckling av principer och metoder för operativ prioritering inom områdena energi, livsmedel och dricksvatten, transporter, elektroniska kommunikationer samt läkemedel (MSB 2022).
- Juridiska frågor kring bl.a. statens möjligheter att ålägga privata aktörer att genomföra robusthetshöjande åtgärder, statligt stöd till investeringar som inte undergräver den fria konkurrensen, och moderna lagstöd för åtgärder inom försörjningsberedskap.
- Teknisk utveckling inom tillverkningsindustrin för att kunna upprätthålla och ställa om produktion för det civila försvarets behov, inklusive lösningar för flexibel omställning av produktion, t.ex. additiv tillverkning, samt utveckling för att skydda tillverkning och distribution av försörjningsviktiga varor och tjänster från såväl fysiska som digitala angrepp.
- Ekonomiskt försvar och försörjningsberedskap. Försvarsberedningen har föreslagit att det ekonomiska försvaret ska återupprättas och att försörjningsberedskapen är en viktig del av detta. (Ds 2023:34) Vad innebär en bredare syn på försörjningsberedskap som även omfattar ekonomiskt försvar, dvs exportvärden, samhällsekonomi och sysselsättning? Vilka verktyg behöver utvecklas inom utrikeshandeln för ett modernt ekonomiskt försvar? Hur hanteras denna fråga internationellt, exempelvis inom EU eller i andra relevanta västländer?
- Lager och logistik - sammanhängande koncept, smarta lösningar, koppling till grön omställning och cirkularitet. Hur kan kostnadseffektiva och säkra beredskapslager se ut i morgondagens samhälle och hur kan dessa förenas med moderna logistikflöden och marknader?
-
Inriktning 2: Klimatets påverkan på försörjningsberedskapen
Extrema väderhändelser och klimatförändringar förstärker utmaningarna med att säkerställa en god försörjningsberedskap genom att skapa nya sårbarheter nationellt och orsaka nya säkerhetsrisker globalt. Genom de kritiska beroenden som finns mellan olika sektorer såväl nationellt som internationellt så kan klimatets påverkan inom en sektor sprida sig till annan sektor samt över landsgränser. Sverige är i hög grad beroende av import och export. Störningar i försörjnings- och logistikflöden från våra grannländer och andra stater riskerar att påverka Sveriges förmåga att upprätthålla försörjningen (MSB 2021). Ökad kunskap behövs över hur klimatet kan påverka försörjningssäkerheten i Sverige bland annat genom störningar i globala handelsflöden men också rörande vilka gränsöverskridande beroenden som finns.
Det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget och klimatförändringarnas konsekvenser har t.ex. påtagligt ökat säkerhetshoten mot Sveriges livsmedelsförsörjning. Livsmedel används mer frekvent som geopolitiskt påtryckningsmedel och klimatförändringarna påverkar förmågan att producera mat i Sverige. Förmågan att kunna producera mat i ett läge med marknadsstörningar eller när försörjningskedjor bryts är centralt för samhällets motståndskraft. Försvarsberedningen konstaterar att ökad försörjningssäkerhet för livsmedelsproduktionen är ett sätt att öka Sveriges beredskap (Ds 2023:34). Mer kunskap behövs därför rörande hur klimatet kan påverka livsmedelsproduktion, distribution och lagerhållning.
Mer kunskap behövs även rörande hur klimatet kan påverka försörjningsberedskapen kopplat till transporter, energiförsörjning, elektroniska kommunikationer, samt distribution av dricksvatten och läkemedel.I klimatförändringarnas fotspår har intresset för Arktis stigit på den säkerhetspolitiska dagordningen. De snabba klimatförändringarna har gjort Arktis naturresurser mer tillgängliga och intressanta för kommersiella aktörer, samt skapat förväntningar om ökad framkomlighet på farlederna till havs. I takt med att regionens strategiska och ekonomiska betydelse ökat för såväl arktiska som icke-arktiska stater kan motsättningarna i regionen komma att öka. I Sveriges strategi för den arktiska regionen framhåller regeringen att intresset för stora naturresurser såsom mineraler, olja och gas, kan få omfattande säkerhetspolitiska konsekvenser (Regeringskansliet 2020). När säkerhetsriskerna i området norr om polcirkeln ökar behöver den svenska civila beredskapen för regionen anpassas.
Klimatförändringens smältande isar innebär samtidigt ett antal potentiella fördelar för den civila beredskapen, till exempel genom nya tänkbara transportvägar och leveranskedjor för försörjningsberedskap. Ökad kunskap behövs rörande hur svensk försörjningsberedskap påverkas av utvecklingen i Arktis, bland annat vad gäller nya transportvägar, klimatrisker, och tillgång till naturresurser.
I syfte att stärka försörjningsberedskapen behövs kunskapsutveckling och forskning inom bland annat följande områden:
- Hur kan extrema väderhändelser och klimatförändringar i Sverige påverka försörjningsberedskapen och vilka åtgärder krävs för att minska konsekvenserna?
- Hur kan klimatet påverka försörjningssäkerheten i Sverige bland annat genom störningar i globala handelsflöden men också hur det kan påverka andra gränsöverskridande beroenden?
- Hur kan klimatet påverka livsmedelsproduktion, distribution och lagerhållning?
- Hur kan klimatet påverka försörjningsberedskapen kopplat till transporter, energiförsörjning, elektroniska kommunikationer, samt distribution av dricksvatten och läkemedel?
- Hur kan svensk försörjningsberedskap påverkas av utvecklingen i Arktis, bland annat vad gäller nya transportvägar, klimatrisker, och tillgång till naturresurser?
Referenser
MSB 2021. Strategi för försörjningsberedskap
Regeringens proposition 2024/25:34. Totalförsvaret 2025-2030
Regeringskansliet 2020. Sveriges strategi för den arktiska regionen
Riktlinjer för ansökan
-
Sökande
Forskningsmiljöerna ska etableras och utvecklas i samarbete mellan forskare och behovsägare för att stärka Sveriges försörjningsberedskap. MSB finansierar forskningsmiljöer som består av en eller flera akademiska parter (svenska högskolor, universitet eller forskningsinstitut) och minst en behovsägare (från svenskt näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle). MSB kan inte vara en part i ansökan som behovsägare men kan ingå i en referensgrupp.
En svensk högskola/universitet/forskningsinstitut ska vara huvudsökande organisation och därmed medelsförvaltare. Eventuell(a) medsökande organisation(er) består av svenska högskolor, universitet eller forskningsinstitut.
Huvudsökande forskare är föreståndaren för den aktuella forskningsmiljön som ska vara anställd vid den huvudsökande organisationen under avtalsperioden. Föreståndaren ska vara disputerad och ha en aktivitetsgrad motsvarande 15-60 procent av en heltidstjänst. En biträdande föreståndare kan tillsättas inom ramen för denna aktivitetsgrad. Biträdande föreståndare ska också vara disputerad. Forskningsmiljöns föreståndare ansvarar för forskningsmiljöns löpande verksamhet.
Medverkande forskare är forskare med doktorsexamen (ej doktorander) vars vetenskapliga kompetens kommer att vara avgörande för forskningsmiljöns verksamhet. Medverkande forskare ska vara anställda vid den huvudsökande organisationen eller medsökande organisation(er) under avtalsperioden.
MSB ställer krav på medfinansiering om totalt 30 procent (se avsnitt ”Budget och kostnader relaterade till forskningsmiljön”). MSB finansierar endast forskningsmiljöns akademiska parter. Behovsägare finansierar själva sin medverkan.
En överenskommelse tecknas mellan medelsförvaltaren och MSB i samband med att ansökan om forskningsmiljö beviljas.
-
Kommunikation och nyttiggörande
En målsättning med MSB:s satsningar på forskningsmiljöer är att i samarbete med behovsägare skapa användbara forskningsresultat och bidra med nya lösningar, tillämpningar och mervärde för behovsägare inom området. Forskningsmiljön ska vid uppstart ta fram en årlig plan för kommunikation och nyttiggörande. Denna vägleder aktiviteter för att sprida och tillgängliggöra forskningsresultat internt och externt, liksom aktiviteter som underlättar att forskningsresultat kommer behovsägarna och samhället till konkret nytta.
En kommunikatör eller en resurs med motsvarande erfarenhet och uppdrag (30–50 procent aktivitetsgrad) ska anställas vid huvudsökande organisation under avtalsperioden med ansvar att driva och samordna arbetet med kommunikation och nyttiggörande. CV ska bifogas ansökan.
Beviljade forskningsmiljöer förväntas delta vid kommunikation och nyttiggörandeaktiviteter på begäran av MSB, som t.ex. webinarier eller konferenser. Forskningsmiljöerna bjuds även in till nätverksträffar med andra MSB-finansierade forskningsmiljöer för att stärka kunskapsutbytet mellan forskare och olika aktörer inom beredskapssystemet.
-
Förväntade leveranser
Forskningsmiljöerna ska bidra med löpande forskningsresultat och kunskapsutveckling under avtalsperioden. Förväntade leveranser till MSB inkluderar faktablad, verksamhets- och slutrapport, webinarier/seminarieserier/workshops samt en avslutande konferens i forskningsmiljöns regi, kunskapsöversikter eller annan form av omvärldsbevakning baserat på forskningsmiljöernas verksamhet som är av relevans för akademi och behovsägare, samt att forskningsmiljön fungerar som en expertinstans/dialogpartner för MSB vid behov. Utöver detta förväntas forskningsmiljöerna bidra till resultat och leveranser i linje med utlysningens målsättningar.
Publikationer som publiceras på MSB:s hemsida behöver vara tillgänglighetsanpassade enligt krav i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS).
-
Styrning
Forskningsmiljöer styrs genom verksamhetsplaner och planer för kommunikation och nyttiggörande som årligen fastställs av en styrgrupp.
En rådgivande referensgrupp ska knytas till forskningsmiljön och bestå av forskare och behovsägare som är tänkta användare av forskningsresultaten. Kostnader för resa och logi för behovsägare i referensgruppen ska ingå i forskningsmiljöns budget.
Om ansökan omfattar en redan etablerad centrumbildning eller dylikt med tillhörande styrelse behöver projektbeskrivningen inkludera en redogörelse för aktuella styrprocesser med hänvisning till universitetets instruktion.
Ansökningsförfarande
Ansökan om bidrag till forskningsmiljöer öppnar 4 november 2024 och en fullständig forskningsansökan ska lämnas in via MSB:s webbaserade ansökningssystem senast 14 januari 2025 klockan 13.00.
I ansökan ska det tydligt anges vilken inriktning ansökan adresserar utifrån utlysningens två inriktningar 1) privat-offentlig samverkan för att stärka försörjningsberedskapen och 2) klimatets påverkan på försörjningsberedskapen.
Guide till e-tjänsten för forskningsansökan – Utlysning forskningsmiljö
-
Tidsramar
Beslut om beviljade medel beräknas kunna fattas 15 maj 2025.
Preliminärt datum för projektstart är 1 juli 2025.
-
Formella krav
MSB:s formella krav på forskningsansökningar till utlysningen är följande:
- Ofullständig ansökan beaktas ej.
- MSB kan ej ge bidrag till ekonomiska verksamheter. Om ett forskningsinstitut ingår i en forskningsmiljö måste verksamheten bedrivas inom institutets icke-ekonomiska verksamhet.
- Huvudsökande forskare (föreståndaren) kan bara registrera en ansökan om medel i utlysningen, men kan ingå som medverkande forskare i flera ansökningar.
- Föreståndaren kan vid ansökningstillfället ha löpande projektbidrag från MSB, dock ej som ansvarig forskare för en pågående MSB-finansierad forskningsmiljö. Föreståndarens totala lön, fördelat över projekten, ska ej överskrida 100 procent finansiering.
- Forskare i medsökande organisationer ska arbeta minst 10 procent av en heltidstjänst i forskningsmiljön under avtalsperioden.
- Ansökan ska inkludera intyg som (1) styrker den huvudsökande organisationens värdskap och medfinansiering (2) styrker icke-akademiska behovsägarnas medverkan och medfinansiering. Se avsnittet ”obligatoriska bilagor”.
- Samtliga forskare som medverkar i ansökan måste godkänna hantering av personuppgifter i enlighet med GDPR.
-
Budget och kostnader relaterade till forskningsmiljön
Bidrag kan sökas för max 25 MKR (5 MKR/år) under en 5-årsperiod med start hösten 2025. En successiv ökning av MSB:s finansiering kan ske under de första två åren, i takt med exempelvis anställning av doktorander.
Finansieringen av forskningsmiljön kan förlängas med ytterligare 3 år. Därefter upphör MSB:s finansiering. År 4 genomförs en utvärdering, som ligger till grund för beslut om förlängning. Under förlängningsperioden fasas MSB:s finansiering ut och blir successivt lägre från år 6 till 8.
Budget för forskningsmiljön bifogas i MSB:s budgetmall i Excel (se under ”Obligatoriska bilagor”). Budgeten ska redogöra för hur medel planeras att användas per verksamhetsår. Huvudsökande organisation registrerar budget för huvudsökande och medsökande organisationer.
Forskningsmiljöns totala budget ska specificeras, inklusive sökt bidrag från MSB och medfinansiering från huvudsökande och medsökande organisationer samt behovsägare.
Beviljade medel förväntas betalas ut med start i oktober 2025. Därefter sker rekvirering och utbetalning av projektmedel två gånger per år. 10 procent av den totala beviljade summan hålls inne sista året till dess att forskningsmiljöns forskningsresultat slutredovisats.
Medfinansiering
MSB ställer krav på medfinansiering om totalt 30 procent. Lärosäten eller forskningsinstitut ska bidra med minst 20 procent av den totala finansieringen (5 MKR). Både huvudsökande organisation och medsökande organisation(er) kan gå in med medfinansiering. Andra offentliga eller privata aktörer ska bidra med ytterligare minst 10 procent (2,5 MKR) i ekonomiska bidrag och/eller in-kind (t ex arbetstid, infrastruktur eller andra resurser). Intyg som stödjer medfinansiering ska bifogas ansökan (se avsnittet ”Intyg” under obligatoriska bilagor).
Ansökningar med ett sökt belopp eller omfattning i tid som inte ligger inom ramarna för utlysningen eller inte når upp till lägsta nivån av medfinansiering kommer att avslås av MSB i tidigt skede och inte gå vidare till granskning.
Stödberättigande kostnader
MSB finansierar endast ansökans akademiska parter, d v s huvudsökande och medsökande organisationer (högskolor, universitet eller forskningsinstitut). Behovsägare (från näringsliv, offentlig sektor och/eller civilsamhälle) finansierar själva sin medverkan.
MSB ger full kostnadstäckning för direkta och indirekta kostnader kopplat till forskningsmiljön, dock maximalt upp till 25 MKR per forskningsmiljö.
Medel ges ej till ekonomiska verksamheter. Kostnaderna ska kopplas till uppbyggnaden av forskningsmiljön, liksom till löpande forsknings-, kommunikations- och nyttiggörandeaktiviteter.
Stödberättigande kostnader ska vara uppkomna inom projekttiden, ska vara faktiska och kunna styrkas och ha uppkommit hos lärosätet/institutet. Ansökan får inte omfatta kostnader för ändamål som redan är finansierade av MSB eller andra forskningsfinansiärer. Eventuella överlappande kostnader kan påverka det beviljade bidragsbeloppet eller utgöra ett skäl för avslag.
Direkta kostnader – löne- och resekostnader för föreståndare, forskningsaktiva disputerade forskare och doktorander, samt forskningskommunikatör eller motsvarande. Sociala avgifter ska vara inkluderade i lönekostnaderna. MSB beviljar medel för årliga löneökningar och för doktorander tillåts löneökning i enlighet med eventuell lönestege. Heltidslön till doktorander kan beviljas för upp till fyra år, men doktoranders institutionstjänstgöring finansieras ej av MSB. Medel kan användas för aktiviteter för forskningskommunikation och nyttiggörande som är direkt kopplade till forskningsmiljöns verksamhet. I budgeten ska även kostnader för resa och logi för behovsägare i referensgruppen ingå (max 10 000 kr/år). Forskningsmiljön står dock för sina egna kostnader i samband med referensgruppsmöten.
Indirekta kostnader – overheadkostnader som delas med verksamheter inom organisationen såsom administration, IT och lokalkostnader. Universitet, högskolor och forskningsinstitut får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. Ange aktuell procentsats för OH-påslag som används av lärosäte/institut.
-
Sekretess och säkerhet
Det är viktigt att notera att alla handlingar som kommer in till MSB är offentliga. Om en ansökan bygger på forskning som är helt eller delvis skyddad av sekretess måste ansökan formuleras på ett övergripande vis så att sekretesskyddade uppgifter inte riskerar att röjas.
Eftersom denna utlysning rör civilt försvar är informationssäkerhetsarbetet av stor vikt. Den information som skapas och hanteras inom forskningsmiljön behöver informationsklassas av medverkande så att informationen får det skydd den är i behov av. Det handlar exempelvis om sekretessbelagda eller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter som kräver särskilda säkerhetsåtgärder.
-
Etikprövning
Det är föreståndaren som är ansvarig för att tillse att etikprövning görs i de fall det behövs. Det bör framgå i ansökan om etikprövning är aktuell och hur den ska genomföras.
Utformning av ansökan
Den fullständiga forskningsansökan lämnas via MSB:s webbaserade ansökningssystem. Läs utlysningstexten noggrant för att säkerställa att ansökan uppfyller krav på innehåll samt inriktning. Ofullständig ansökan beaktas ej.
Språk och formalia
Ansökan bör skrivas på svenska. Typsnitt bör vara Times New Roman, 11 punkter med enkelt radavstånd.
Följande delar ingår i det webbaserade ansökningssystemet, se Guide till e-tjänsten för forskningsansökan.
-
Information om projektet
- Forskningsmiljöns titel
- Start och slutdatum för forskningsmiljön
- Sökt totalbelopp
-
Huvudsökande forskare (föreståndare)
Fyll i uppgifter om huvudsökande forskare (forskningsmiljöns föreståndare). Föreståndaren ska vara anställd vid den huvudsökande organisationen under avtalsperioden. CV ska bifogas som bilaga till ansökan (se vidare instruktion under ”Obligatoriska bilagor”).
-
Projektinformation
Ange forskningsmiljöns inriktning utifrån utlysningens två inriktningar. Beskriv kortfattat forskningsfronten, forskningsmiljöns syfte och problemställning, relevans, mål och metoder, förväntad effekt, målgrupper samt kommunikation.
-
Medsökande (medverkande forskare och kommunikatör/motsvarande)
Medverkande forskare är forskare med doktorsexamen (ej föreståndare eller doktorander) vars vetenskapliga kompetens kommer att vara avgörande för forskningsmiljöns verksamhet. Medverkande forskare ska vara anställda vid det huvudsökande lärosätet/forskningsinstitutet eller ett/flera medsökande lärosäten/forskningsinstitut under avtalsperioden.
Registrera även uppgifter för en kommunikatör eller en resurs med motsvarande erfarenhet och uppdrag (30-50 procent aktivitetsgrad) som ska vara anställd vid huvudsökande eller medsökande organisation under avtalsperioden.- CV bifogas för samtliga medverkande forskare (inkl. ev. biträdande föreståndare) som kommer att ingå i forskningsmiljön med minst 10 procent aktivitetsgrad.
- Varje CV ska vara max 2 sidor och inkludera de 5 mest relevanta publikationerna för forskningsmiljöns inriktning samt beskrivning av max 3 exempel på tillämpning och nyttiggörande av forskningresultat i tidigare projekt.
- CV för kommunikatör eller motsvarande resurs (max 2 sidor), inklusive dokumenterad erfarenhet av arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och forskningskommunikation.
- CV för föreståndare bifogas senare under rubriken ”Obligatoriska bilagor”.
-
Obligatoriska bilagor
Varje bilaga ska kompletteras med en kort beskrivning av vad bilagan innehåller. Följande bilagor ska komplettera ansökan:
1. Projektbeskrivning
Läs nedanstående instruktion samt utlysningens syfte och inriktning noga. Tänk på att ansökan ska specificera en projektbeskrivning för fem år men att den också kan ta höjd för ett längre tidsperspektiv.
Projektbeskrivningen ska omfatta max 14 sidor. Observera att projektbeskrivning ska innehålla följande rubriker med tillhörande kriterier: Forskningsmiljöns vetenskapliga bidrag, syfte och mål, Nyttiggörande och kommunikation, Genomförande samt Projektorganisation. Ordningen på rubrikerna är obligatorisk, medan underliggande kriterier i punktform kan beskrivas i lämplig ordning.
Forskningsmiljöns vetenskapliga bidrag, syfte och mål (max 4 sidor)
- Problemformulering, behov och relevans - Formulera forskningsmiljöns övergripande problemställning(ar). Beskriv behovet av forskningsmiljön i relation till de samhällsutmaningar som beskrivs i utlysningens inriktning. Vilka problem och utmaningar kan forskningsmiljön bidra till att lösa? Vilket vetenskapligt nytänkande medför forskningsmiljön?
- Syfte och mål – Beskriv övergripande forskningsmiljöns syfte och mål, relatera detta till utlysningens syfte, målsättningar och inriktning.
- Forskningsfront - Beskriv den forskning och kunskap som ligger till grund för forskningsmiljön (state-of-the-art).
- Teori och metoder - Beskriv kortfattat centrala teorier och metoder/metodologier som kommer att tillämpas för att nå forskningsmiljöns mål. Är köns-, genus- och mångfaldsperspektiv relevanta för projektet? Beskriv och motivera i så fall på vilket sätt dessa perspektiv kommer att användas.
- Befintlig(a) forskningsmiljö(er) - Motivera behovet samt mervärdet av forskningsmiljön i relation till tidigare och eventuellt pågående forskningssatsningar/miljöer.
- Långsiktig kunskapsuppbyggnad – Beskriv hur miljön bidrar till en långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom forskningsområdet.
Nyttiggörande och kommunikation (max 4 sidor)
- Målgrupper – Beskriv vilka sektorer/verksamheter/funktioner/aktörer i samhället som kan dra nytta av forskningsmiljöns resultat.
- Förväntade resultat och effekter – Ge exempel på hur förväntade resultat kan komma till användning och bidra med nya lösningar/tillämpningar/ förmågor/nyttor för behovsägare inom området försörjningsberedskap (t ex utbildningar, metodutveckling, framtagande av prototyper). Beskriv även vilka möjligheter och hinder som finns för nyttiggörande av resultat.
- Leveranser – Lista planerade leveranser utifrån utlysningens krav (se ”Förväntade leveranser” ovan) samt förväntade resultat och effekter.
- Spridning av forskningsresultat – Beskriv övergripande målsättningar för forskningsmiljöns vetenskapliga spridning av forskningsresultat och användningen av open access för publicering.
- Utbildning – Beskriv kortfattat hur forskningsmiljön kan bidra till utbildningsverksamhet för involverade lärosäten/institut samt behovsägare (grund- och forskarutbildning samt utbildning för yrkesverksamma).
- Internationella samarbeten och forskningsaktiviteter –Beskriv hur miljön kan bidra till målsättningen om att utveckla samarbeten i en internationell kontext.
Genomförande (max 2 sidor)
- Tidsplan – Formulera en översiktlig tidsplan, inklusive miljöns uppbyggnad, leveranser och resultat. Beskriv hur olika uppgifter fördelas över tid/arbetstid och kopplingen till forskningsmiljöns olika roller. Beskriv även hur forskningsmiljön ska gå mot att bli mer bärkraftig och konkurrenskraftig genom en ökad grad av självfinansiering över tid.
- Forskarmobilitet – Beskriv eventuell forskarmobilitet, t ex mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle eller internationella forskarutbyten.
- Säkerhetsskydd – Redogör för hur forskningsmiljön kommer att integrera säkerhetsskydd i sin verksamhet (se länk). Hur kommer eventuell säkerhetskänslig information att hanteras? Hur kommer forskningsmiljön beakta riktlinjer för ansvarsfull internationalisering? ( se länk)Vilka risker kan identifieras och förebyggas?
Säkerhetsskyddslagen på riksdagens webbplats
Publikation: Ansvarsfull internationalisering på Universitets- och högskolerådets webbplats
- Etik – Beskriv om och hur etikprövning kan bli aktuell inom forskningsmiljön samt hur den i så fall ska genomföras.
Projektorganisation (max 2 sidor) - Rollbeskrivning - Beskriv hur forskningsmiljöns nyckelpersoner (föreståndare, forskare, kommunikatörer eller motsvarande) kommer att bidra till att genomföra forskningsmiljöns mål och leveranser. Inkludera aktivitetsgrad, senioritet och/eller funktion i forskningsmiljön. Beskriv hur de olika rollerna förhåller sig till varandra samt hur de kopplas till forskningsmiljöns styrning och samverkan.
- Doktorander och post-doktorer – Redogör för hur unga forskare (doktorander, industridoktorander och postdoktorer) kommer att medverka i forskningsmiljön och i vilken omfattning.
- Samverkan - Beskriv de icke-akademiska parternas roll i forskningsmiljön, vilken funktion får behovsägarna och hur ska de integreras i miljöns arbete? Hur ska samverkan utformas?
- Styrning – Redogör för hur en styrgrupp och referensgrupp kan bidra till forskningsmiljöns verksamhet och hur de ska formeras. Om forskningsmiljön bygger på en befintlig centrumbildning/forskningsmiljö, beskriv hur tillkommande grupper kan knytas till dess nuvarande styrning.
- Jämställdhet och mångfald - Redogör för hur forskningsmiljön kan byggas upp för att eftersträva en jämn könsfördelning och inkludera forskare och behovsägare med olika bakgrunder och erfarenheter.
Referenslista (max 2 sidor)
2. CV för huvudsökande
Inkludera CV-uppgifter för forskningsmiljöns föreståndare som har relevans för forskningsmiljöns inriktning, med fokus på utbildning, arbetslivserfarenhet och meriter.
- CV:n ska styrka kompetens och erfarenhet av projektledarskap inför rollen som föreståndare och ansvar för att driva forskningsmiljöns löpande verksamhet.
- CV:n ska vara max 5 sidor och inkludera de 10 mest relevanta publikationerna för forskningsmiljöns inriktning samt beskrivning av max 3 exempel på tillämpning och nyttiggörande av forskningresultat i tidigare projekt.
3. Budget
Budgeten ska skrivas i MSB:s budgetmall. I budgeten ingår bland annat lönekostnader, OH-kostnader, kostnader för resor och kostnader för kommunikation. Budgeterade kostnader specificeras för huvudsökande och medsökande organisationer. Medfinansiering specificeras för respektive part, inklusive behovsägare.
Budgetmall ”mall budget forskningsmiljöer MSB”
4. Intyg
Följande intyg ska bifogas ansökan:
1. Intyg från huvudsökande organisation (universitet/högskola/forskningsinstitut) som:
- styrker värdskapet och bekräftar forskningsmiljöns prioritet och relevans för organisationen samt intygar att huvudsökande organisation kan ta emot forskningsbidraget vid ett beviljande,
- styrker lärosätets/forskningsinstitutets ekonomiska medfinansiering och dess omfattning,
- intygar att nödvändiga resurser ställs till förfogande under avtalsperioden,
- undertecknas av rektor eller motsvarande.
2. Intyg krävs ej av medsökande organisationer (universitet/högskola/forskningsinstitut):
- Intyg krävs ej från medsökande organisation(er), oavsett om de går in med medfinansiering eller inte. MSB rekommenderar dock att huvudsökande organisationer upprättar överenskommelser mellan sig och övriga parter som specificerar forskningsmiljöns leveranser och medfinansieringens fördelning.
3. Skriftliga stödbrev (”Letter of Intent”) från icke-akademiska behovsägare som:
- intygar att forskningsmiljön är väl förankrad i ledningen,
- visar att behovsägaren stöttar forskningsmiljöns verksamhet och att det finns ett aktivt och långsiktigt deltagande i forskningsmiljöns verksamhet under avtalsperioden,
- styrker behovsägarens medfinansiering (ekonomiskt och/eller in-kind) och dess omfattning,
- undertecknas av behörig chef.
-
Övriga åtaganden
Ange uppgifter om pågående och avslutade projekt med MSB-finansiering samt motsvarande projekt hos annan finansiär.
Urval och beredning
Forskningsansökningarna genomgår en myndighetsintern granskning av behov och relevans och en extern granskning av vetenskaplig kvalitet. Beredningen av inkomna forskningsansökningar hålls samman av en MSB-intern beredningsgrupp.
MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande.
Kriterier för granskning
Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras.
Följande kriterier kommer att tillämpas:
- Relevans – I vilken utsträckning motsvarar ansökan/forskningsmiljön forskningssatsningens inriktning, syfte och mål enligt utlysningstexten?
- Behov - I vilken utsträckning svarar forskningsmiljön mot behov att stärka samhällets förmåga inom området civilt försvar genom att bidra med ny kunskap och/eller lösningar på problem?
- Samverkan och kommunikation – I vilken utsträckning uppnår forskningsmiljön behov av samverkan och kommunikation med relevanta aktörer (t.ex. behovsägare, offentlig och privat sektor m.fl.) samt MSB?
- Nyttiggörande av resultat – I vilken utsträckning motsvarar forskningsmiljön MSB:s mål om nyttiggörande av forskning, dvs. att resultaten ska komma till användning genom exempelvis utbildningar, metodutveckling, framtagande av prototyper?
- Vetenskaplig kvalitet – Ansökan bedöms vetenskapligt efter:
Problemställning – syfte, teori och nyhetsvärde.
Metod och genomförande – vetenskaplig metod, projektbeskrivning och budget.
Sökandes kompetens - sannolikheten att forskningsmiljön kommer att genomföras enligt beskrivningen sett mot bakgrund av sökandens och medsökandes dokumenterade erfarenhet och vetenskapliga skicklighet.
Mer information
Mer information om MSB:s forskningsverksamhet
Kontakt
Ulrika Postgård, forskningssamordnare
Enheten för forskning och innovation
Telefon: 010 240 5033 E-post: Ulrika.Postgard@msb.se
Alternativ e-postadress: forskning@msb.se