Hur tänker en "prepper"?
Hemberedskap, eller ”prepping”, har gått från att vara en marginell företeelse för en liten grupp i samhället till att bli ett etablerat begrepp och spritt i större kretsar. Efter de senaste kriserna har väldigt många funderat på sin egen beredskap och många har också vidtagit åtgärder.
Ett MSB-finansierat forskningsprojekt studerar just nu prepping som fenomen och hur de som är engagerade preppers tänker.
Elias Mellande
r, etnolog och lektor vid Göteborgs universitet, har i sitt forskningsprojekt För alla eventualiteter intervjuat 20 personer som i olika utsträckningar har förberett sig på störningar i samhället.
De behöver inte nödvändigtvis kalla sig preppers, men de har gemensamt att de förbereder sig på att klara sig under en samhällelig kris genom att praktiskt vidta åtgärder för om samhället av någon anledning inte skulle fungera som vanligt.
Internetsökningar på prepping har under de senaste åren ökat. Specifika tillfällen då man kunnat se en ökning på Google är bland annat när MSB:s broschyr Om krisen eller kriget kommer skickades ut till svenska hushåll, utbrottet av COVID-19 och vid Rysslands invasion av Ukraina. Till skillnad från tidigare menar Mellander att prepping nu har etablerat sig som ett vedertaget begrepp.
- En gemensam nämnare bland de jag intervjuat är att alla kritiskt granskar beroendestrukturer i samhället och förbereder sig på hur problem med dessa kan påverka ens vardag, säger Elias Mellander.
De komplexa samband där ekonomi, logistik och det digitala samspelar resulterar i störningar som sträcker sig över vad individer och stater själva kan påverka, vilket de som preppar förbereder sig inför. Störningar, som lastcontainern som i mars 2021 stoppade upp trafiken i Suezkanalen, är ett exempel på hur sådana händelser kan komma att påverka vardagslivet.
Tre typer av preppers
Mellanders forskning har hittills visat på tre olika grupper av preppers, som förenas i att de förbereder sig på störningar i samhällssystemet men skiljer sig åt genom att ha olika tidsperspektiv på hur länge kommande kriser skulle kunna pågå.
Den första gruppen, som vi kan kalla ”krispreppers”, förbereder sig på en krissituation som är mer begränsad, till exempel en översvämning. De räknar med att vara tillräckligt förberedda för att klara sig i ungefär två veckor genom att ha en större krislåda. Den andra gruppen – vi kan kalla dem ”vardagspreppers” - har preppingen integrerad i vardagslivet, genom att till exempel alltid ha en första förbandslåda eller fickkniv med sig. De kan ha ett ordentligt livsmedelslager hemma vilket de skulle kunna klara sig på under en längre tid. Slutligen, den tredje gruppen - ”Självförsörjande-preppers” - strävar efter att bygga upp ett oberoende av samhället. Genom att lära sig odla och slakta själva förbereder de sig för en längre period av stora störningar i samhället.
I forskningen har Mellander kunnat urskilja olika förklaringsmodeller som intervjupersonerna har stöd i när de förklarar sin prepping; en individuell respektive en kollektiv förklaring. Den individuella förklaringen betyder att prepparna ser att de har ett individuellt ansvar för att klara en kris. Den kollektiva förklaringen till varför man preppar hänvisar å andra sidan till att samhället vid en större kris skulle kunna hjälpa andra istället för en själv.
Forskningsprojektet pågår fram till juni 2023.Faktablad: Hur tänker en prepper?
För alla eventualiteter – Prepping, hemberedskap och konsumtion för ohållbara framtider