Forskning inom bränder, räddningsinsats och farliga ämnen

Brand i bostäder

Tre större forskningsprojekt har nyligen genomförts på området ”Brand i bostäder”. Projekten slutfördes under 2018.

Forskare har kartlagt olika aspekter av bostadsbränder – i vilka bostäder det brinner och var bränderna startar, vem som drabbas och hur, samt vilka insatser och tekniska system som kan förhindra att brand uppkommer eller minska dess verkningar.

Brandbeteende i svensk naturmiljö

Ansvarig forskare: Frida Vermina Plathner, RISE 

Med ett förändrat klimat förväntas fler naturolyckor och skogsbränder inträffa. Projektet har tagit fram modeller för att kunna förutsäga brandspridning i svensk skog. Bränder sprider sig olika snabbt i olika typer av skog beroende på skogsbeståndets trädslag, ålder och täthet, vilket avgör vilket bränsle som kan brinna. Projektet har undersökt hur snabbt några av våra vanligaste skogstyper för fram en brand under olika väderförhållanden.

Projektresultaten kan användas av kommunal räddningstjänst och länsstyrelser i form av förbättrat beslutsstöd vid stora incidenter samt ett förbättrat underlag för förebyggande scenarioanalyser och underlag för utbildning.

Projektet genomfördes som ett postdoktoralt projekt mellan den 1 april 2022 och 31 december 2023.

Faktablad: När blir skogsbranden ett hot?

Brandemissioner från existerande och nya material, en arbetsmiljöfråga nu och i framtiden

Ansvarig forskare: Joakim Pagels, LTH

Det saknas idag information om vilka luftföroreningar räddningstjänsten utsätts för vid bränder. I projektet studeras vilka typer av emissioner traditionella och nya material genererar vid brand. Vi uppskattar också vilken hälsopåverkan exponeringen medför. Resultaten av projektet bidrar till förbättrade riskbedömningar, rekommendationer för val av skyddsutrustning och släckstrategier samt strategier för att minska exponeringen för både blåljuspersonal och drabbade vid brandplatser. Emissionsmätningar i olika skalor planeras, från välkontrollerade småskaliga laboratorieförsök vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) till storskaliga försök, till exempel vid MSB:s övningsfält i Revinge.

Projektet genomförs under perioden 2022-2027.

Faktablad: Att förstå brandemissioner är en viktig pusselbit i arbetet med att förbättra arbetsmiljön för räddningstjänsten

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem – CARER

Ansvariga forskare: Sofie Pilemalm och Erik Prytz, Linköpings universitet.

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) är en gemensam satsning av MSB och Linköpings universitet i syfte att konsolidera och stärka forskning inom respons- och räddningsområdet. CARER bedriver forskning och utbildning om samhällets responsförmåga vid frekventa olyckor, extraordinära händelser och katastrofer. Under avtalsperioden 2020–2024 har forskningen varit inriktad mot tre huvudområden: Nya aktörer inom respons och räddning, systemsamband (händelse, respons och konsekvens) samt effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats.

Under avtalsperioden 2024–2026 kommer forskningen ta fokus på följande forskningsfrågor:

• Hur kan frivilliga och semi-professionella resurser tillsammans bidra till ett mer resilient samhälle?
• Hur mäter och värderar vi kostnader och nytta med civila insatspersoner (CIP)?
• Hur kan ny teknik som t ex drönare och robotar användas för att skapa effektivare räddningsinsatser?
• Hur kan vi förbereda hela samhället på att hantera masskadehändelser?

Mer information om CARER på Linköpings universitets webbplats

Faktablad: Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem – CARE

Framtidens skadeplats

Ansvariga forskare: Erik Prytz och Sofie Pilemalm, Linköpings universitet.

Forskningsprogrammet Framtidens Skadeplats har löpt 2015–2023 och bedrivits tvärvetenskapligt vid Linköpings universitet och forskningsmiljön Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER).

Arbetet har koncentrerats kring fyra teman: Frivilliga och semi-professionella i olyckor och vid kriser, Effektivt skadeplatsarbete, Prediktering, effektvärdering och informationsstyrning samt Sensorer, beslutsstöd och artificiell intelligens.

Mer information om projektet och rapporter med resultat på CARER:s webbplats

Faktablad: Förstärkt responskedja med frivilliga

Faktablad: Kunskapsnätverket CIP

Faktablad: Civila insatspersoner gör skillnad

Faktablad: Jämlik tillgång till räddningstjänst och akutsjukvård – en självklarhet?

Faktablad: Frivilliga förstainsatspersoner räddar fler liv med smartare utlarmning

Faktablad: Det frivilliga fältets geografi 

Faktablad: Vad händer på framtidens skadeplats? 

Faktablad: Intelligenta transportsystem leder till effektivare utryckning 

Faktablad: Genomtänkt placering av kit för blödningskontroll kan rädda liv

Faktablad: ”Mothership” eller ”Drip-and-Ship”? Ny metod för behandling av stroke ställer nya krav på sjukvårdslogistiken

Faktablad: Vad kostar ett försvinnande?

Metoder för att bedöma exponering för sot

Ansvarig forskare: Håkan Tinnerberg, Göteborgs universitet

Sotare har en överrisk för flera allvarliga sjukdomar som kopplas till exponeringen för sot och dess innehåll av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Arbetsmiljön. Arbetsmiljön behöver förbättras vilket ställer krav på ökad kunskap om hur olika arbetsmoment, sotningstekniker och bränslen påverkar exponeringen. I projektet används en ny metod för att mäta sot i form av black carbon (BC). Studien visar en variation i exponering både mellan individer och mellan olika arbetspass, trots att sotarna har liknande arbetsuppgifter. Det betyder att det går att arbeta på ett sätt som ger en lägre exponering för sot och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), vilket kan minska framtida risker för sjuklighet i cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Resultaten kan användas för att förebygga och minska exponeringen för sot för yrkesverksamma skorstensfejare, men studien har också relevans för andra grupper som exponeras för liknande substanser, såsom räddningstjänstpersonal och personer som exponeras för dieselavgaser.

Studien har varit en del av ett större forskningsprojekt för en bättre arbetsmiljö för sotare, finansierat av AFA försäkring. MSB:S finansiering bidrog till att studiepopulationen kunde utökas vilket var värdefullt för att kunna dra adekvata slutsatser från insamlade data.

Faktablad: Sotares exponering för hälsoskadlig sot måste minska

Rapport: Metoder för att bedöma exponeringen för sot

Mot en effektbaserad praktik för förmågebedömningar: Förmågan till räddningsinsats vid skogsbrand och översvämning

Ansvarig forskare: Hanna Lindbom, Lunds universitet

Att stärka räddningstjänstens förmåga att hantera oönskade händelser är viktigt för att begränsa konsekvenserna av naturolyckor.

I dagsläget saknas dock metoder för att ändamålsenligt bedöma räddningstjänstens förmåga och nyttan med olika investeringar och utveckling av nya tekniska lösningar. Projektets målsättning är därför att utveckla metoder för förmågebedömning med fokus på skogsbrand och översvämning.

Faktablad: Utveckling av metoder för att bedöma effekter av räddningsinsatser vid skogsbrand och översvämning

Ny utbildning om bränders miljöpåverkan

För att visa upp miljöeffekterna av räddningstjänstens insatser utvecklas inom projektet M-KURS en ny utbildning. Utbildningen ska öka räddningstjänsternas förståelse för miljöpåverkan vid olika taktiska val vid brandinsatser i fordon och skolbyggnad. Skador på miljön vid räddningsinsatser är ofta osynliga och upptäcks först långt efter insatsen.

Den komplexitet som finns i miljöfrågan gör det svårt att veta hur miljöaspekterna ska hanteras och värderas. Det här är en svår uppgift och det har också funnits begränsat med forskningsstudier inom detta område vilket gör att många val har gjorts godtyckligt och utan faktabakgrund.

Det existerande verktyget Fire Impact Tool baseras på den senaste forskningen och illustrerar tydligt de miljöeffekter som olika taktiska val leder till. Projektet kommer med hjälp av verktyget ta fram en utbildning som ger kunskap om släckinsatser miljöpåverkan. Därmed kan räddningstjänstens förmåga att skydda miljön vid insats öka.

Faktablad: Ny utbildning om bränders miljöpåverkan

Optimering av sjukhusutrymning och utrymningsövningar

Silvia Arias, Lunds tekniska högskola (LTH)

Det finns flera utmaningar med att genomföra utrymningsövningar i sjukhusmiljö, vilket bidrar till bristande dataunderlag för brandteknisk analys samt svårigheter att utvärdera utrymningsrutinerna. Sjukhusens kärnverksamhet måste ständigt upprätthållas, vilket påverkar möjligheten att öva tillräckligt ofta för att garantera en korrekt tillämpning av utrymningsstrategin i en nödsituation. Det finns dock möjlighet att samla information om verkliga händelser som inträffat på andra sjukhus och jämföra dem med de strategier som används på ett enskilt sjukhus. Denna studie kommer att samla in både planeringsunderlag och erfarenheter från sjukhus i Sverige och utomlands för att identifiera existerande rutiner och instruktioner för utrymning som har visat sig vara framgångsrika. Konceptet är att lära av personalens erfarenheter och ta fram rekommendationer om utrymningsövningar och lämplig framtida byggnadsutformning.

Faktablad på svenska – Från frontlinjen: lärdomar om sjukhusutrymning ur personalens perspektivFaktablad på engelska – From the frontlines: studying hospital evacuation through the staff’s experience

Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka (REKO), 2017-2019

Ansvarig forskare: Helena Hansson Nylund

Många möten med människor och ett stort arbete med kommunikation krävs för att skapa förtroende mellan samhällets aktörer efter kärnteknisk olycka. Idag finns flera lärdomar från händelserna efter olyckan i Japan 2011 att sprida till de som jobbar med beredskap.

Ett forskningsprojekt har undersökt hur det japanska saneringsarbetet kommunicerades för att hjälpa samhället att återställas. Undersökningarna lägger fokus på myndigheternas arbete med att kommunicera kring saneringen av radioaktiva utsläpp. Hur har informationskampanjen om sanering formulerats? På vilket sätt får budskap genomslag?

Målet med projektet är i förlängningen att bidra till utveckling av kommunikation för de som ska förmedla kunskap om strålning och mätningar av radioaktiva utsläpp till allmänheten och drabbade efter kärnteknisk olycka. Resultaten kan även överföras till sanering efter miljöfarliga utsläpp i bredare bemärkelse.

Faktablad: Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka

Simulering av utrymning vid skogsbrand

Ansvarig forskare: Jonathan Wahlqvist, Lunds universitet

Skogsbränder nära bebyggelse kan ge allvarliga negativa konsekvenser. Med klimatförändringarna kan vi få fler skogsbränder eller bränder i annan vegetation. Då krävs proaktiva åtgärder för att i framtiden bättre kunna hantera situationen och begränsa skadorna. Detta tvååriga forskningsprojekt ska utveckla en simuleringsplattform för utrymning. Simuleringen kan komplettera befintlig planering och utbildning och bidra till ett bättre beslutsunderlag.

Faktablad: Simulering av utrymning vid skogsbrand

Säker omställning av energisystemet – Småskalig vätgaslagring i byggnader och tankstationer

Ansvarig forskare: Marcus Runefors, Lunds tekniska högskola

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och kräver en omställning till en större andel förnybara energikällor. Vätgas är mycket användbart i transportsystem där stora energimängder behövs (t.ex. tung trafik och färjor) och för att minska fossila utsläpp från många industriella processer som till exempel järn- och stålproduktion.

I takt med att vätgasinfrastruktur etableras allt närmare tätbebyggda områden ställs allt högre krav på väl underbyggda och tydliga säkerhetskrav. Vätgas är en utmanande gas säkerhetsmässigt som behöver extra hänsyn för att kunna hanteras och lagras på ett säkert sätt. Projektet har undersökt olika aspekter av säker vätgashantering, med särskilt fokus på rekommenderade skyddsavstånd och beräkningsmetoder för ventilationsflöden.

Faktablad: Säker vätgashantering i tätbebyggda områden

Säkrare transporter av farligt gods (TISS), 2016-2020

Ansvarig forskare: Lars-Göran Malmberg, Göteborgs universitet

Hur ska säkerheten öka för de transporter av farligt gods som sker på väg eller järnväg?

Ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska bidra till förbättrad informationshantering mellan de som beställer transporter och de som utför dem. Även att samverkan mellan övriga aktörer ska bli bättre.

Genom en ökad transparens kommer det att stå klart för parterna i ett transportavtal att transporten följer alla de regler som krävs. Det gäller även regler som arbetstid, förarens socialförsäkringsskydd och liknande.

Projektet kommer även att utreda och klargöra de funktioner som påverkar kommunikationen mellan olika myndigheter inbördes och mellan myndigheter och privata aktörer.

Sammanfattning: Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision

Faktablad: Transparent Informationshantering och Samverkan för ökad Säkerhet vid transport av farligt gods (TISS)

Återställning av förorenade områden efter en RN-olycka, 2017-2021

Ansvarig forskare: Christopher Rääf, Lunds universitet

Kärnkraftshaverier kan leda till omfattande utsläpp och spridning av radioaktivt material. Extern och intern exponering för dessa ämnen kan vara hälsovådlig och leda till strålningsinducerad cancer. Under fyra år har MSB finansierat forskning för att studera olika möjligheter av samhällets respons och åtgärder för en nedfallssituation av långlivat radioaktivt material.

Projektet har syftat till att ge svenska myndigheter och beslutsfattare en beskrivning av samhällets problem efter ett kraftigt nedfall av långlivade radioaktiva ämnen och hur den bästa kombinationen av åtgärder kan väljas för att skydda människor mot bestrålning med hänsyn till ekonomiska, sociala och samhälleliga faktorer.

I projektet har berättigandet av saneringsåtgärder, samt vilka faktorer som styr hur åtgärderna ska optimeras, studerats utifrån ett flervetenskapligt perspektiv. Slutsatserna är att marksanering av bebyggda områden kan vara berättigade ur ett samhällsperspektiv trots de mycket höga monetära kostnaderna som åtgärderna kräver i relation till de avstyrda stråldoser och cancerfall som kan uppkomma.

Faktablad: Sanering av radioaktiva miljöer i Sverige