Vem ansvarar för vad vid kärntekniska olyckor?
En grundläggande princip, ansvarsprincipen, för det svenska krishanteringssystemet innebär att den myndighet som normalt ansvarar för en verksamhet har ansvaret även i en krissituation. Såväl före som under och efter en krissituation samarbetar expertmyndigheter och organisationer för den svenska beredskapen. Här beskrivs myndigheternas roller vid en kärnteknisk olycka.
På den här sidan
- Frivilligorganisationerna
- Försvarsmakten
- Jordbruksverket
- Kommunen
- Kustbevakningen
- Kärnkraftverken
- Livsmedelsverket
- Lokala säkerhetsnämnden
- Länsstyrelsen
- MSB
- Polismyndigheten
- Regionerna
- Sjöfartsverket
- Socialstyrelsen
- SOS Alarm
- Strålsäkerhetsmyndigheten
- Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
- Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV4 AB, kommersiella radiokanaler
Frivilligorganisationerna
Bidrar med resurser vid räddningstjänst efter begäran och avtal.
Försvarsmakten
Bidrar med resurser vid räddningstjänst efter begäran och bistår med en organisation för provtagning av produkter i lantbruk och djurhållning för den nationella strålskyddsberedskapen samt resurser för flygburna strålningsmätningar.
Jordbruksverket
Jordbruksverket har beredskap för att snabbt få igång en krisorganisation som kan hantera kriser och har informationsansvar när det gäller dessa kriser. Jordbruksverket ska minimera följderna av krisen och återställa förhållandena till de normala. I händelse av nedfall och spridning av radioaktiva ämnen som drabbar jordbruket ska Jordbruksverket främst utfärda rekommendationer och ge råd.
Kommunen
Ansvarar för information till kommunens invånare och för att utföra strålningsmätningar. Kommunen ansvarar för mottagande och inkvartering vid utrymning samt medverkar vid sanering efter en kärnteknisk olycka.
Kustbevakningen
Ansvarar för miljöräddning till sjöss och bistår länsstyrelsen med att bland annat varna sjöfarande.
Kärnkraftverken
Ansvarar för samtliga säkerhetsåtgärder inom kärnkraftverkets område. Vid olycka larmar kraftverket via SOS Alarm. Kraftverkets uppgift är att säkerställa anläggningens drift, skydda den egna personalen och minimera utsläpp av radioaktiva ämnen i omgivningen.
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket har samma ansvar under en kris som under normala förhållanden. För att ha en så bra beredskap som möjligt gör Livsmedelsverket så kallade årliga risk- och sårbarhetsanalyser. I dem bedömer vi riskerna inom livsmedelsområdet och analyserar också vår egen förmåga att klara av den risken. Livsmedelsverket har också en kontinuerlig omvärldsbevakning.
Livsmedelsverket svarar för information till allmänheten om livsmedelsfrågor efter en kärnteknisk olycka och stöder länsstyrelsen med råd för regional information.
Lokala säkerhetsnämnden
Den lokala säkerhetsnämnden ska vara en neutral informationskanal för alla som har frågor rörande verksamheten vid de kärntekniska anläggningarna. Nämnden strävar efter att kunna presentera informationen på ett begripligt sätt.
Allmänheten kan vända sig direkt till nämnden med frågor. Nämnden har ett nära samarbete med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheterna och de kärntekniska anläggningarna.
Ledamöternas uppdrag:
- hålla sig underrättade om det kärntekniska säkerhetsarbetet som utförs eller planeras vid kärnkraftverken.
- känna till hur beredskapen mot kärnkraftsolyckor är utformad vid kärnkraftverket.
- informera allmänheten om det kärntekniska säkerhetsarbetet och om beredskapsplaneringen.
De lokala säkerhetsnämnderna på Kärnkraftskommunernas webbplats
Länsstyrelsen
Ansvarar för att det finns ett program för räddningstjänst vid olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning, vare sig den ligger i Sverige eller i utlandet.
Länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänsten, statlig räddningstjänst, och utser en räddningsledare samt upprättar räddningsledning med stab. Med stöd av underlag från olika expertmyndigheter beslutar länsstyrelsen om varning, information och råd till allmänheten samt om åtgärder för skydd av människor, djur och miljö.
Länsstyrelsen beslutar om strålningsmätningar och sanering. I län med kärnkraftverk har länsstyrelsen ansvaret för alarmering, utdelning av jodtabletter, utrymning och att organisera en personalberedskap för räddningstjänsten. Länsstyrelsen ansvarar för samordning av all information till allmänheten.
MSB
MSB har ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Ansvaret avser åtgärder före, under och efter en olycka eller en kris. Myndigheten samordnar beredskapsplanläggningen vid kärntekniska olyckor och utövar tillsyn över den regionala beredskapsplaneringen.
Myndigheten samordnar planeringen på regional nivå för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Myndigheten ska ha förmågan att bistå Regeringskansliet med underlag och information i samband med allvarliga olyckor och kriser.
Läs mer om MSB:s arbete vid samhällsstörningar
Polismyndigheten
Vid Polismyndigheten ansvarar den operativa enheten i polisregionen för den regionala krisberedskapen, insatsförmågan, ledningscentralen och Polismyndighetens kontaktcenter. På nationell nivå ansvarar den nationella operativa avdelningen (Noa) för Polismyndighetens övergripande krishantering. Här finns nationella resurser som nationella insatsstyrkan, nationella bombskyddet och Polisflyget.
Vid en kärnteknisk olycka ansvarar Polismyndigheten för avspärrning- och utrymning samt registrering i samverkan med andra aktörer.
Regionerna
Ansvarar för medicinsk katastrofberedskap i länet.
Sjöfartsverket
Ansvarar för livräddning till sjöss och bistår länsstyrelsen med att bland annat varna sjöfarande.
Socialstyrelsen
Sjukvårdshuvudmännen på regional nivå kan vid allvarliga händelser med kemiska eller radioaktiva ämnen få medicinska råd av Socialstyrelsens medicinska expertgrupper.
De medicinska expertgrupperna, som består av läkare med specialistkompetens, kan bland annat ge förslag på metoder för undersökning, behandling och uppföljning av patienter. Expertgrupperna kan också ge förslag på prioriteringar och omfallsplaner.
Expertgrupperna kontaktas genom Socialstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB).
SOS Alarm
Sköter alarmering enligt fastställda larmplaner.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet och har ett samlat ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden.
Strålsäkerhetsmyndigheten har som uppgift att bedöma risker och tänkbara kärntekniska och andra strålningsolyckor och hur dessa kan påverka Sverige. Dygnet runt har myndigheten en tjänsteman i beredskap som är nåbar via SOS Alarm.
Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Har ansvaret för att länsstyrelsens räddningsledning och andra expertmyndigheter fortlöpande får väderprognoser. SMHI har ständig beredskap för att göra dagliga beräkningar av spridningen av utsläpp från en kärnteknisk olycka i Sverige eller utomlands.
SMHI tar emot larm och vidareförmedlar till SSM, MSB och SOS alarm vid en utländsk kärnteknisk olycka.
Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TV4 AB, kommersiella radiokanaler
Har ansvaret att sända varnings- och informationsmeddelanden.