Ta emot internationellt civilt och humanitärt stöd

När internationellt stöd kommer hit, eller passerar genom vårt territorium, blir Sverige värdland under den tid de finns i landet. Även de som kommer för att hjälpa kan behöva hjälp med olika saker – Sverige ger dem då värdlandsstöd.

Stäng bild

Värdlandsstödet kan handla om allt från tillfälliga nödbostäder, transporter, tillstånd och dispenser, till lagerhållning eller reparation av kritisk infrastruktur. Värdlandsstöd lämnas till såväl internationella civila resurser som allierade styrkor och organisationer som uppehåller sig i Sverige, eller behöver passera genom vårt land för att komma till ett annat land.

För att de som kommer till oss ska kunna göra sitt yttersta där de behövs som bäst, behöver vårt stöd till dem vara så effektivt som möjligt. För det behöver vi planera, utbilda och öva oss. Behovet är stort och involverar många aktörer. Berörda organisationer i Sverige behöver ett gemensamt avstamp och en gemensam färdriktning.

Våren 2024 tog MSB och de civilområdesansvariga länsstyrelserna gemensamt fram strategin ”Mottagandet av internationellt civilt och humanitärt stöd - Stärkt förmåga till värdlandsstöd vid höjd beredskap och fredstida kriser”.

Ladda ner strategin här

Där förtydligas ansvar och roller inom värdlandsstödet och beskrivs hur Sverige behöver stärka förmågan.

Utveckling till 2025

MSB driver ett projekt med deltagare från Försvarsmakten, civilområdesansvariga länsstyrelser och beredskapsmyndigheter för att ta fram stöd för planeringen. Innan utgången av år 2025 ska projektet ha

• utvecklat aktörsgemensamma metoder och arbetsformer för förberedande planering och genomförande av värdlandsstöd för alla sektorer.
• skapat samsyn om ansvar och roller med civilområdesansvariga och övriga länsstyrelser, sektorsansvariga myndigheter och andra nyckelaktörer, inklusive EU, Nato och andra internationella bilaterala aktörer.
• höjt kunskap och kompetens hos aktörerna.

Syftet är att aktörerna ska agera samordnat och effektivt när Sverige frågar efter, tar emot och nyttjar internationellt humanitärt och annat civilt stöd. Det kan ske samtidigt som civilt stöd lämnas till Försvarsmakten för militärt värdlandsstöd och då blir insatserna från alla inblandade omfattande.

Förberedande planering

Skulle vi i Sverige behöva hantera händelser som kan få betydande konsekvenser för samhället, till exempel större kriser och krig, kanske våra egna resurser inte räcker till. Då behöver vi vara förberedda på att ta emot internationellt civilt och humanitärt stöd. För att vi i Sverige ska agera så lika som möjligt såväl i planering som i hantering, och känna till vem som har vilken roll och vem som har vilket ansvar, tar MSB fram en nationell beredskapsplan där det framgår. Där synliggörs också behoven av samverkan, utbildning och övning. Beredskapsplanen utvecklas i workshoppar och seminarieövningar med myndigheter och organisationer med roller och ansvar i ett framtida värdlandsstöd. På det sättet byggs kunskap och förmåga samtidigt upp i berörda organisationer.

Ett viktigt ingångsvärde i planeringen är nationella scenarion och planeringsförutsättningar som signalerar vad Sverige behöver förbereda sig för. Till exempel förutsätts det att Sverige har drabbats av en storskalig samhällsstörning för att internationella organisationer ska komma till vår hjälp. Påverkan på funktionalitet inom flera samhällssektorer kan vara omfattande. Även när det internationella stödet ska passera genom Sverige för insatser i ett angränsande territorium, är det inte uteslutet att också Sverige har allvarliga samhällsstörningar.

Tillsammans med den nationella beredskapsplanen, tas ett metodstöd fram som hjälper aktörer att bryta ner planen till exempelvis regional eller lokal nivå. En nedbruten plan kan sedan också kompletteras med specifika checklistor och rutiner.

Kommunikation

Kommunikationsplaneringen är betydelsefull i kris, krigsfara och krig. Information behöver nå ut till berörda om vad som faktiskt inträffat, om något förväntas av invånarna och vad aktörerna gör. Det minskar risken för oro och rykten och minskar även utrymmet för des- och misinformation.

Agerar Sverige värdland för en insats från annat land kan berörda aktörer komma överens om vissa, tydliga, övergripande budskap för att förklara vad som har hänt och vilka som kommer med hjälp. Därutöver behöver varje organisation planera för vilken information på lokal nivå eller områdesspecifikt som behöver kommuniceras, vilka som är de prioriterade målgrupperna och genom vilka kanaler de bäst nås. Att genom kommunikationssamordning hålla varandra uppdaterade om vad som är kommunicerat och hur kommunikationen landat är en viktig del i aktörernas krisreducerande arbete.

Utbildning och övning

MSB utvecklar en introduktionsutbildning som kommer finnas färdig under hösten 2024. Den ska möta de grundläggande kunskapsbehov som flera aktörer har. Utbildningen byggs i moduler som kan vidareutvecklas efter framtida önskemål.

Det är en framgångsfaktor för att Sverige ska lyckas med sin värdlandsstödsuppgift, att vi övar och utbildar oss. Med utbildning och övning ökar sannolikheten att kunna hantera skarpa händelser på bästa sätt. Det är också viktigt att genomförda insatser utvärderas och att nya kunskaper omhändertas och implementeras. Det övergripande nationella behovet av utbildningar och övningar bör inventeras regelbundet. De beredskapsplaner som tas fram behöver också övas, i syfte att pröva och förbättra dem.