Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar

Den 1 oktober 2022 trädde en myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i kraft. Den ska stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Här beskrivs några av huvuddragen i reformen. Information om utvecklingen kring den nya strukturen publiceras löpande på denna webbsida. Om du vill hänvisa hit är kortadressen: msb.se/strukturreform

MSB har ett ansvar att stödja aktörerna samt utveckla och förvalta det nya beredskapssystemet. När det gäller att säkerställa den gemensamma totalförsvarsplaneringen ska MSB och Försvarsmakten gemensamt stödja aktörerna. 

Det svenska civila beredskapssystemet

Il­lust­ra­tio­ner

MSB har tagit fram ett presentationsmaterial med illustrationer om civil beredskap – krisberedskap och civilt försvar. Bilderna innehåller några av de viktigaste delarna från webbkurserna ”Samhällets krisberedskap” och ”Totalförsvar – ett gemensamt ansvar” samt en del nya bilder som visar det nya beredskapssystemet. Aktörer, myndigheter och organisationer får använda bilderna men måste ange MSB som källa och inte ändra i bilder där MSB:s logga finns med. Använd gärna samma termer och referera till det gemensamma utvecklingsarbetet när de används.

Ladda ned presentation Civil beredskap – krisberedskap och civilt försvar

Inom ramen för ett projekt som vidareutvecklar Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar har det tagits fram  illustrationer som:

  • visar den författningsstyrda rapporteringen vid samhällsstörningar i fredstid samt inför och vid höjd beredskap. Bilderna visar hur rapporteringsvägarna ser ut och till vem respektive aktör ska rapportera och ta emot information ifrån. I bilderna finns även hänvisningar till de författningar och paragrafer som styr respektive rapporteringsväg.

Illustrationer om beredskapssystemet och om författningsstyrda rapporteringsvägar

Över­sätt­ning­ar till eng­els­ka

Det finns intresse i internationella sammanhang kring den strukturreform som gäller från 1 oktober 2022. Här finns gemensamma översättningar av centrala nya begrepp att använda vid sådana tillfällen. Översättningen av beredskapssektorerna är gjord i dialog med berörda myndigheter. Listan uppdateras allteftersom nya översättningar görs. Det finns även ett kortare presentationsmaterial på engelska med illustrationer baserat på den svenska presentationen om civil beredskap – krisberedskap och civilt försvar. Aktörer, myndigheter och organisationer får använda bilderna men måste ange MSB som källa och inte ändra i bilder där MSB:s logga finns med. 

Ladda ned presentation The governmental structure for Swedish civil defence

Mål­bil­der

Nya för­ord­ning­ar

Den nya förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, som kallas Beredskapsförordningen, ersätter förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, även kallad Krisberedskapsförordningen.

Detta innebär också att de sex samverkansområden som fanns före 1 oktober 2022 avvecklades.

Även förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser trädde i kraft den 1 oktober 2022.

Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskapFörordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser

Be­red­skaps­myn­dig­he­ter

61 statliga myndigheter har blivit beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Myndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

Andra viktiga samhällsfunktioner

MSB har tillsammans med aktörerna i beredskapssystemet identifierat 59 viktiga samhällsfunktioner. Drygt 40 av de viktiga samhällsfunktionerna har sin huvudsakliga hemvist i en beredskapssektor eller hos en beredskapsmyndighet. Beredskapsplanering ska ske för alla viktiga samhällsfunktioner. I utvecklingen av beredskapssystemet kan ytterligare myndigheter och sektorer komma att integreras.

Listan utgör en sammanställning av de viktiga samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet – i vardagen, krisen och kriget.
De viktiga samhällsfunktionerna utgör grunden för att identifiera samhällsviktig verksamhet. Därmed är listan över de viktiga samhällsfunktionerna en utgångspunkt för samtliga aktörer i beredskapssystemet gällande exempelvis beredskapsplanering, samverkan och samordning med och mellan aktörer,
rapportering av lägesbilder och prioritering av resurser vid händelser. Målet är att viktiga samhällsfunktioner ska upprätthållas för att på så vis stärka samhällets beredskap.

Identifiering av samhällsviktig verksamhet: Lista med viktiga samhällsfunktioner

Läs mer om samhällsviktig verksamhet

Be­red­skaps­sek­to­rer

I beredskapssektorerna ingår beredskapsmyndigheterna. Det finns tre beredskapsmyndigheter som inte ingår i någon beredskapssektor. För varje sektor utses också en sektorsansvarig myndighet, som ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektors­ansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskaps­myndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer.

Läs mer om beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen som MSB har sektorsansvar för

Ci­vil­om­rå­den

En högre regional nivå har inrättats genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden. I varje civilområde ingår mellan två och sju länsstyrelser. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse där landshövdingen kommer att benämnas civilområdeschef.

Civilområdesansvariga länsstyrelser har uppgifter som bland annat syftar till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten arbetar de också för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.

Nya de­fi­ni­tio­ner

Två nya definitioner framgår av den nya Beredskapsförordningen.

MSB:s rol­ler

Några av MSB:s roller är:

  • Sektorsmyndighet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen
  • I skarpa lägen stödja berörda myndigheters samordning av åtgärder vid en kris eller vid höjd beredskap.
  • Utveckla och stödja arbetet med civilt försvar, stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar, särskilt verka för att planeringen samordnas mellan aktörer och med det militära försvaret.

Om rollen som sektorsansvarig för sektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningenFörordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Geo­gra­fiskt om­rå­des­an­svar och grund­läg­gan­de prin­ci­per har inte änd­rats

Grundläggande principer för krisberedskapen kvarstår: ansvarsprincipen, närhetsprincipen, likhetsprincipen.

Det Geografiska områdesansvaret för regeringen på nationell nivå, för länsstyrelser på regional nivå och för kommuner på lokal nivå finns kvar. Därtill kommer Civilområdesansvariga länsstyrelser att ha ett geografiskt områdesansvar för civilt försvar inom civilområdet.

Där­för ge­nom­för­des struk­tur­re­for­men

På Regeringens webbplats finns en presentation av strukturreformen. Motiven till strukturreformen är bland annat:

  • Ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning
  • Stärker motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna
  • Stärkt samverkan med det privata näringslivet
  • Möjligheten till riktade geografiska insatser förbättras
  • Kraftsamling kring arbetet inför och vid höjd beredskap

Mer om bakgrunden till strukturreformen finns i Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021:25)

Lär dig mer

MSB har två webbkurser med grundläggande information om krisberedskap och om totalförsvaret. Dessa kommer att uppdateras under 2023 med information relaterat till strukturreformen.

Webbutbildningen Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Webbkurs om samhällets krisberedskap

Till toppen av sidan