Nationell risk- och sårbarhetsbedömning

I NRSB redogör MSB för särskilt allvarliga hot mot Sverige, riskerna de medför och sårbarheterna de blottlägger.

Huvudmottagare är regeringen och Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Redovisningen är därför i första hand anpassad för denna målgrupp, även om den också kan vara användbar för beredskapsmyndigheter och andra berörda aktörer i Sveriges civila beredskap. Bedömningens resultat ska kunna användas som beslutsunderlag i regeringens styrning och i inriktning och planering på myndighetsnivå.

NRSB bygger i första hand på uppgifter från statliga myndigheters redovisade risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) som lämnas till regeringen och MSB vartannat år i enlighet med 7 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. För riskbedömningen har även annan ackumulerad information och uppgifter från tidigare relevanta utredningar, rapporter, analyser och omvärldsbetraktelser haft inverkan på bedömningarna.

I vissa delar är MSB:s redovisning resultatet av myndighetens egna bedömningar, medan det i andra delar är en aggregering och sammanläggning av andras granskningar och uppskattningar. Emellertid består underlaget i allt väsentligt i sin helhet av sekundärdata. Inga primärdata, som till exempel egna observationer, mätningar eller beräkningar, har legat till grund för bedömningarna i redovisningen.

MSB bedömer inte hotet om väpnat angrepp och andra fientliga aktiviteter som kan föranleda höjd beredskap, risken de medför och sårbarheterna de blottlägger i årets NRSB.

Fokus är på fredstida krissituationer bland annat till följd av flera andra samtidigt pågående uppdrag med det väpnade angreppet i fokus. I februari varje år redovisar MSB en samlad bedömning av det civila försvarets förmåga. I oktober 2023 redovisar även MSB och Försvarsmakten en bedömning av totalförsvarets förmåga. I dessa bedömningar är det väpnade angreppet och andra fientliga aktiviteter som skulle kunna föranleda höjd beredskap utgångspunkt.

Trots att väpnat angrepp och andra fientliga aktiviteter som kan föranleda höjd beredskap tveklöst kan sägas utgöra särskilt allvarliga hot och risker avhandlas de inte på nytt i årets NRSB. Därmed gäller även motsatsförhållandet, att NRSB omfattar hot och risker som härrör från otillbörlig påverkan och angrepp mot den nationella suveräniteten som inte föranleder beslut om höjd beredskap. Den mängd olika tillvägagångssätt en angripare kan kombinera eller välja mellan för att genomföra sådana angrepp refereras ofta till som hybridhot.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har satt fokus på det väpnade angreppet som hot, men hot- och riskbilden mot Sverige och de sårbarheter som den blottlägger är bredare och mer komplex än så, vilket denna nationella risk- och sårbarhetsbedömning visar.

När sårbarheter åtgärdas stärks Sveriges grundläggande robusthet. Ett robust samhälle är en förutsättning för ett starkt civilt försvar. Därför är bedömningen också relevant för uppbyggnaden av det civila försvaret.

MSB:s ansats i den nationella risk- och sårbarhetsbedömningen kan med fördel inspirera enskilda myndigheters arbete med risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Berörda myndigheter kan utgå från de utfall som MSB har skrivit fram och bedöma konsekvenserna för myndighetens ansvarsområde. En systematiskt genomförd riskbedömning är en förutsättning för att kunna genomföra en sårbarhetsidentifiering eftersom det är riskernas konsekvenser som blottlägger sårbarheter.

Riskbedömningen bör däremot inte brytas ut och användas i olika typer av inriktningar. De händelser som har identifierats, och som beskrivs i utfallstermer i riskbedömningen, ska till exempel inte förväxlas med den typ av dimensionerande scenarier som ibland används som ingångsvärden för planering genom att tydliggöra de omständigheter som berörda aktörer bör ha en förmåga att kunna motstå och hantera. I sådana scenarier finns vanligtvis en inriktningsambition uttryckt, vilket inte motsvarar de utfallsbeskrivningar som riskbedömningen innehåller.

Till skillnad från den tidigare nationella risk- och förmåbedömningen (NRFB) presenterar MSB bedömningar av särskilt allvarliga hot, risker och sårbarheter, där vi tidigare resonerade om förmåga och beskrev förmågebrister.

I årets NRSB har en ny ansats för uppdragets genomförande tillämpats, vilket har resulterat i en analytisk produkt som skiljer sig från tidigare NRFB, och som nu är mer analog med andra länders nationella riskbedömningar (till exempel Danmark, Schweiz och Storbritannien ). Tonvikten har förskjutits från en beskrivning av förmåga och bristande förmåga till en bedömning av hot, risk och slutligen sårbarheter.

Samtidigt som ansatsen skiftat från att beskriva förmågebrister till att identifiera sårbarheter, har och kommer MSB i närtid redovisa ett flertal andra regeringsuppdrag med förmågebedömning i fokus inom ramen för civilt försvar och totalförsvar.