Sveriges väg in i Nato
Den 7 mars 2024 blev Sverige ett fullvärdigt Natomedlem. Samarbetet sträcker sig dock längre tillbaka i tiden.
1994 Natos partnerskap för fred (PFF)
1994 ingick Sverige ett partnerskap med Nato inom ramen för Natos program Partnerskap för fred (PFF). Nato/PFF inrättades 1994 som ett konkret, militärt och förtroendeskapande säkerhetssamarbete i Europa. PFF är ett samarbetsinitiativ mellan Nato och icke-Natoländer i Europa, Centralasien och södra Kaukasien.
Sverige deltog aktivt som PFF-nation, både militärt och civilt, tills vi blev medlemmar. För Sverige var Nato/PFF ett framgångsrikt instrument för förmågeutvecklingen inom såväl det militära försvaret som för krisberedskapen och den civila beredskapen.
2014 Individuellt partnerskap (EOP)
År 2014 tecknade Sverige ett individuellt partnerskap med Nato och blev en så kallad Enhanced Opportunities Partner (EOP). EOP ger respektive land en möjlighet att, baserat på behov, vilja och förmåga, utveckla samarbetet med Nato.
Som tidigare EOP fick Sverige som icke-Natomedlem möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap med Nato kring uppbyggnaden av totalförsvaret, totalförsvarsplanering samt inom krisberedskap och civilt försvar.
2016 Värdlandsstödsavtal med Nato
Sverige har haft ett värdlandsstödsavtal med Nato sedan år 2016. Värdlandsstödsavtalet med Nato ger Sverige möjlighet att förbättra förutsättningarna för att vi effektivt ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig.
Värdlandsstöd innefattar alla åtgärder – från förberedande planering till hantering – som syftar till att så effektivt som möjligt kunna ta emot internationellt civilt, humanitärt och/eller militärt stöd från annan stat eller organisation. Begreppet innefattar såväl mottagande av stöd under fredstida kriser och övningar, som under höjd beredskap och krig. Värdlandsstöd omfattar även transitering av det internationella stödet genom en stat till en annan mottagande stat.
2022 Sverige ansöker om Natomedlemskap
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. I samband med detta ingick Sverige, Finland och Nato ett förstärkt samarbete som innebar bland annat intensifierat informationsutbyte (s.k. Modalities for Strengthened Interaction, MSI).
I mitten av mars 2022 inledde regeringen överläggningar med riksdagens partier för att diskutera det förändrade säkerhetspolitiska läget. De resulterade i en rapport ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige”.
Baserat på den säkerhetspolitiska analysen beslutade regeringen den 16 maj 2022 att Sverige, tillsammans med Finland, skulle ansöka om medlemskap i Nato.
Läs rapporten: Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige
2024 Sverige blir Natomedlem
Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i försvarsalliansen Nato och anslöt därmed till nordatlantiska fördraget vilket innebär att Sverige deltar fullt ut i Natos verksamhet och beslutsfattande. Natomedlemskapet bidrar till Sveriges säkerhet och stabiliteten i vårt närområde och i Europa. Det betyder också att Sverige står upp för alliansens värdegemenskap i form av frihet, demokrati och rättsstatens principer.
Som allierad ska Sverige, enligt raminstruktion (Fö 2023/01701), bland annat:
- föra en solidarisk allianspolitik, som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i det euroatlantiska området som helhet.
- vara en trovärdig, pålitligt och solidarisk allierad som bidrar till hela Natos säkerhet
- verka för att den europeiska säkerhetsordningen upprätthålls och folkrätten respekteras, med FN-stadgan som grund. Nato bidrar till den multilaterala och regelbaserade världsordningen.
- bidra till genomförandet av Natos kärnuppgift: avskräckning och kollektivt försvar.
För mer detaljerad information om de övergripande riktlinjerna för myndigheters Natoarbete se raminstruktion (Fö 2023/01701).
Raminstruktionen på regeringens webbplats
2024 DCA-avtalet med USA
Den 19 juni 2024 ratificerade riksdagen ett ”Defence Cooperation Agreement” (DCA) avtal med USA. Avtalet syftar till att Sverige tidigt och snabbt ska kunna få effektivt militärt stöd av USA i ett försämrat säkerhetsläge. Avtalet är därmed en fortsättning på Sveriges Nato-medlemskap och värdlandsstödarbete.
I avtalet regleras den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, anhöriga och leverantörer när de befinner sig i Sverige. Det reglerar även vissa andra förutsättningar för amerikansk militär närvaro i Sverige, bland annat genom att förenkla tillträdet för amerikansk militär personal och skapa möjligheter att förhandslagra materiel. Det framgår av avtalet att samarbetet sker i enlighet med folkrätten och med Sveriges samtycke.