Frågor och svar om Nato

2015 återupptogs totalförsvarsplaneringen i Sverige vilket innebär planering och utveckling av det militära och det civila försvaret för att vara redo om regeringen beslutar om höjd beredskap. Natomedlemskapet innebär ett fortsatt arbete med att utveckla civilt försvar i samma riktning, men med ökat fokus på att vara väl integrerad i Natos processer.

Medlemskapet kan även medföra vissa behov av att anpassa strukturer och system för ledning och samverkan för att exempelvis göra det möjligt att utbyta information vid händelser och kriser. De civila stödfunktionerna för att ta emot hjälp (värdlandsstöd) kan behöva utvecklas och stärkas i olika avseenden.

Det civila beredskapsarbete inom Nato syftar till att medlemmarna ska utveckla de civila förmågor som är kritiska för att samhället ska fungera såväl till vardags som i kris och krig. Det handlar om sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer, transport och civilskydd vilket också är avgörande för att understödja det militära försvaret. Civila aktörer ska även kunna stödja Försvarsmakten och stödja vid genomförande av Natos militära operationer.

Det civila beredskapsarbetet inom Nato är därför av stor betydelse för alliansens kollektiva försvarsförmåga.

Det civila beredskapsarbetet inom Nato är ett nationellt ansvar men ett kollektivt åtagande.

Inom Nato bedrivs det civila beredskapsarbetet inom Resilienskommittén (Resilience Committee, RC) som är den högsta kommittén för civila beredskapsfrågor. Under RC finns sex tematiska planeringsgrupper som arbetar med civila förmågor som är viktiga för att ett samhälle ska fungera till vardags, i kris och i krig. Det handlar om att upprätthålla centrala ledningsfunktioner, sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer och transporter. Syftet är att stärka samhällelig motståndskraft och understödja det militära försvaret.

Det civila beredskapsarbetet inom Nato är centralt för alliansens kollektiva försvarsförmåga.

I oktober 2022 beslutade regeringen om en instruktion för myndigheters verksamhet i Nato (Fö2023/01701) som började gälla när Sverige blev medlem av alliansen.

Enligt instruktionen har MSB uppgiften att upprätthålla en samlad bild av det svenska deltagandet i Natos civila beredskapsarbete. Inom ramen för det uppdraget sammankallar MSB regelbundet de svenska myndigheter som deltar i detta arbete till möten i en samverkansgrupp för att kunskapshöja samt dela erfarenheter och information.

Därtill har MSB ett utpekat ansvar för civila beredskapsfrågor inom samarbetet, och deltar som Sveriges representant i planeringsgruppen med ansvar för detta, Civil Protection Group (CPG).

MSB har också ett ansvar för att sprida relevant Natoinformation till myndigheter som har behov av det inom sin verksamhet samt löpande informera Regeringskansliet om MSB:s samordningsarbete med fokus på tvärsektoriella aspekter av arbetet i planeringsgrupperna.

Raminstruktionen på regeringens webbplats

Inom Natos civila beredskapsarbete ska de svenska myndigheterna som representerar Sverige enligt raminstruktion (Fö 2023/01701) arbeta utifrån följande utgångspunkter:

• Bidra till Natos policyutveckling och till att bygga Natos kompetens inom området resiliens och civil beredskap samt dela erfarenheter från arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret med Nato och dess allierade.
• Med utgångspunkt i målet för civilt försvar, ta del av och tillvarata möjligheter att utveckla Sveriges krisberedskap och civilt försvar som följer av Nato och dess allierades erfarenheter av att arbeta med de sju civila förmågekraven.
• Bidra till och ta del av Natos samlade erfarenheter inom psykologiskt försvar samt bidra till att bygga kompetens inom Nato på området.
• Verka för ökad samverkan mellan Nato och EU inom resiliensområdet samt bidra till en ökad förståelse för hur Nato och EU kompletterar varandra respektive skiljer sig åt.
• Ta tillvara på möjligheter till samarbete med de andra allierade kring utveckling och planering av arbetet med krisberedskap och civilt försvar, för att underlätta stöd och samverkan över gränser.

Raminstruktionen på regeringens webbplats

Med Sverige och Finland som medlemmar i Nato är det nordiska försvarssamarbetet Nordefco ett samarbete mellan allierade. Detta skapar förutsättningar för ett än djupare och närmare nordiskt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, som kan inkludera gemensam operationsplanering och operativ verksamhet i fred, kris och krig.

Sveriges och Finlands medlemskap i Nato förändrar den militärstrategiska situationen i norra Europa. Svenskt och finskt territorium är en del av alliansens samlade försvarslösning såväl inom ramen för nationell operationsplanering som Natos gemensamma operationsplanering.

Natos medlemsländer förbinder sig att bidra till varandras säkerhet. Detta påverkar de allierades försvars- och säkerhetspolitiska relationer även inom samarbetsformat utanför Nato, som det nordiska försvarssamarbetet.

Medlemskapet godkändes den 7 mars 2024.

Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget, vilket ska avskräcka antagonistiska aktörer från att använda sig av militära maktmedel mot Sverige.

Försvarsberedningen konstaterar i rapporten Allvarstid (Ds 2023:19) att ett väpnat angrepp eller användande av militära maktmedel mot Sverige inte kan uteslutas. Den antagonistiska hotbilden mot Sverige är bred och blir alltmer komplex, genom bland annat otillbörlig informationspåverkan, desinformation, påverkansoperationer, cyberangrepp, terrorism och sabotage, hot mot kritisk infrastruktur och utnyttjande av ekonomiska beroenden.

Allvarstid - Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023 - Ds 2023:19 på regeringens webbplats

Nato har sedan 2014 haft en gemensam målsättning om att medlemsstaternas försvarsutgifter ska uppgå till minst två procent av BNP senast 2024. Minst 20 procent av försvarsutgifterna ska gå till investeringar i materiel. I samband med toppmötet i Vilnius den 11–12 juli 2023 kom medlemsstaterna överens om en ny skarpare målsättning som bland annat innebär att två procent av BNP inte bara är en målsättning utan utgör en miniminivå för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och de förpliktelser som följer av att vara Natomedlem.

Natos definition av försvarsutgifter inkluderar delvis andra poster än det Sverige hittills har definierat som försvarsutgifter. Det rör sig bland annat om moms för försvarsmateriel och pensioner till militär personal. För att möjliggöra en mer rättvisande jämförelse av de svenska försvarsutgifterna i en Natokontext har Sverige beslutat att justera ett antal poster i redovisningen av Sveriges försvarsutgifter till Nato. Regeringen har även beslutat att Försvarsmakten ska inkomma med ett reviderat budgetunderlag inför kommande försvarsbeslut. Budgetunderlaget ska utgå från en ekonomisk planeringsram som för år 2024 skulle innebära en ökning av försvarsutgifterna med cirka 20 miljarder kronor jämfört med 2023 års anslag. Detta innebär att Sveriges sammanlagda försvarsutgifter, i enlighet med Natos definition, beräknas nå två procent av BNP 2024.

Det finns en bred politisk enighet i Sverige om att anslagen till det militära försvaret, det vill säga anslagen 1:1-1:13 på utgiftsområde 6, fortsatt ska öka och nå två procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt. Det framgår bland annat av den politiska överenskommelse som ingicks mellan samtliga riksdagspartier den 16 mars 2022 och av Försvarsberedningens rapport:

Delrapport: Kontrollstation 2023 (Ds 2023:12) på regeringens webbplats

Regeringens inriktning är att successivt öka anslagen till det militära försvaret för att 2028 uppgå till två procent av BNP och därefter ligga kvar på denna nivå över tid. Inriktningen innebär att Sveriges samlade försvarsutgifter i enlighet med den bredare Natodefinitionen kommer att ligga en bit över två procent av BNP.

Natomedlemskapet är en angelägenhet för hela samhället då medlemskapet blir en central utgångspunkt för utvecklingen av Sveriges totalförsvar, militärt och civilt.

Vi är alla en del av totalförsvaret. Som enskild person, som anställd, ägare av ett företag, ledare för en organisation eller en myndighet – tillsammans bidrar vi till att stärka Natos samlade förmåga.

Medlemskapet kommer inte ställa krav på dig som privatperson, men medlemskapet innebär krav och förväntningar på Sverige.

Som medlem i Nato är Sverige en del av Natos kollektiva försvar av hela alliansen. Sveriges bidrag ökar alliansens samlade försvarsförmåga. Över tid ska Sverige delta brett i Natos verksamhet, operationer och insatser inom ramen för Natos åtgärder för avskräckning och försvar av hela alliansen och i enlighet med 360-gradersperspektivet. Bland annat kan Sverige bidra med:

• Sveriges geostrategiska läge, som är vitalt för att möjliggöra förstärkningar till Europa från Nordamerika.
• Sveriges förmåga att kunna stödja andra allierade (bland annat genom värdlandsstöd), vilket är avgörande för att alliansen ska kunna verka i vår del av Europa. Sverige förväntas kunna upplåta territorium, bland annat genom att utgöra ett uppmarsch- och basområde för allierade mark-, sjö- och flygstridskrafter samt tillhandahålla försörjnings- och transiteringsområden för allierades styrkor.
• Försvarsmaktens förband kommer att vara en stor tillgång för Nato. Sverige kan bidra med regional kompetens och militära resurser anpassade för nordiska förhållanden. Sverige har till exempel en unik förmåga att uppträda med marinstridskrafter i den krävande och säregna miljö som finns i Östersjön.
• Specifika svenska bidrag kan till exempel innefatta stöd till Natos luftrumsövervakning, marina bidrag till Natos stående maritima styrkor (Standing Naval Forces), deltagande i Natos framskjutna närvaro (Enhanced Forward Presence) och andra bidrag inom ramen för Natos så kallade 360-gradersperspektiv på säkerhet och försvar.
• Sverige kan erbjuda övnings- och träningsmöjligheter för allierade på svenskt territorium för mark-, marin- och flygförband. Övningar stärker interoperabiliteten inom alliansen och därmed också förmågan att kollektivt försvara Sverige.
• En del av Natos åtgärder för avskräckning och försvar handlar om att alliansen stärker sin civila beredskap och resiliens. Genom ett starkt civilt försvar bidrar Sverige till Natos samlade förmåga till avskräckning och försvar.

Källa: regeringen.se

Sverige bidrar till Natos civila beredskapsarbete på flera sätt. I Nato drivs de civila beredskapsfrågorna i Resilienskommittén (Resilience Committee, RC), som är den högsta kommittén för civila beredskapsfrågor. Kommittén har ett antal tematiska planeringsgrupper som arbetar med civila förmågor som är viktiga för att ett samhälle ska fungera till vardags, i kris och i krig. Det handlar om sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer och transporter. Syftet är att stärka samhällets motståndskraft och understödja det militära försvaret.

Sverige representeras av ett antal myndigheter i dessa planeringsgrupper. Samarbetet erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte om hur olika länder arbetar för att stärka samhällets motståndskraft och är en plattform för att gemensamt utveckla motståndskraft mot gemensamma utmaningar.

Sverige deltar även i Natoövningar som erbjuder en komplexitet som storleksmässigt överstiger vad som är möjligt att organisera nationellt. Genom att planera och delta i övningar stärks Sveriges förmåga att motstå olika typer av kriser och hot.

Det svenska totalförsvarskonceptet har väckt intresse inom alliansen, liksom vårt arbete med den enskildes beredskap samt arbetet kopplat till psykologiskt försvar.

Källa: regeringen.se

Sverige har sedan decennier tillbaka ett samarbete med Nato och har under åren deltagit i flera av Natos övningar, Natoledda insatser och kapacitetsbyggande uppdrag utanför Natos territorium.

Sverige har bland annat deltagit med fredsbevarande styrkor inom ramen för Natoledda Kosovo Force (KFOR), Implementation Force (IFOR) i Bosnien och Hercegovina, Resolute Support Mission (RSM) i Afghanistan och Operation Unified Protector i Libyen.

Källa: regeringen.se

Sverige bidrar även till Natos kapacitetsbyggande insats i Irak, som ska stärka irakiska säkerhetsinstitutioner och de irakiska försvarsstyrkornas möjligheter att stabilisera landet, bekämpa terrorism och förhindra återkomsten av Islamiska staten (IS). Sverige bidrar också till Natos Comprehensive Assistance Package (CAP) till Ukraina, som syftar till att stärka motståndskraften hos Ukrainas väpnade styrkor, underlätta försvarsreformprocessen och föra Ukraina närmare Natos standarder.

Regeringen reglerar myndigheters verksamhet i Nato genom bland annat en raminstruktion. Raminstruktionen gäller för berörda myndigheters arbete i Natos kommittéer och arbetsgrupper samt vid myndigheternas tillsättningar av vissa befattningar inom Natos strukturer.

I raminstruktionen ingår även ett särskilt uppdrag till Försvarsmakten att löpande förhandla och ingå nödvändiga avtal samt bemanna militära befattningar inom Natos strategiska högkvarter, staber och myndigheter.Källa: regeringen.se

Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato på regeringens webbplats