Säkerhet i skola

Att bada är bra för barns utveckling. Det ger nyttig träning av kondition, motorik och sociala färdigheter och är en härlig upplevelse som stimulerar alla sinnen. Får barnen dessutom goda kunskaper i simning och badvett grundläggs ett livslångt positivt förhållande till vatten.

Bad är tyvärr inte riskfritt. Varje år skadas minst 1 600 barn så allvarligt i samband med bad att de måste uppsöka akutvården. Att ansvara för barn som badar ställer höga krav på säkerhet.

MSB har i samarbete med Svenska Simförbundet, Svenska Livräddningssällskapet och Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, tagit fram en broschyr med tips på hur riskerna kan minskas.

Broschyren innehåller:

• Förberedelser inför badet.
• Bra att ta med-lista.
• Badvettsregler.
• Tips vid samling.
• Tips på säkerhetsåtgärder under och efter badet.
• Tips på lekar och simövningar.
• Hjärt- lungräddningsinstruktion.

Publikationen säkerhet vid bad med barngrupp

Att vara ute i skog och mark med barnen är ofta en uppskattad aktivitet hos både barn och personal. Ofta används spritkök eller öppen eld för matlagning.

Olyckor har inträffat

En del svåra olyckor har inträffat på skolutflykter, där barn och unga blivit allvarligt skadade. Över en tredjedel av alla brännskador som människor får vid öppen eld beror på brandfarliga vätskor. Särskilt allvarliga olyckor inträffar vid hantering av flaskor eller dunkar.

Detta beror på att man underskattar hur lättantändliga vätskorna är och att antändning i närheten av en öppen flaska med koncentrerad sprit ofta leder till att behållarna exploderar. Då behållare exploderar kastas brinnande vätska på oskyddad hud eller antänder kläder som i sin tur smälter fast vid huden och vållar svåra brännskador ofta även på flera personer samtidigt.

Det är den övre delen av kroppen, framförallt händerna, som är mest utsatt för skador. Därefter ansikte och huvud.

De skadorna uppkommer om man blåser på elden eller kastar på en brandfarlig vätska på elden, som gör att den flammar upp snabbt.

Så undviker du olyckor vid användning av brandfarliga vätskor på utflykten

Det finns många risker med att använda till exempel spritkök, tändgelé eller handsprit, men olyckorna går lätt att undvika. Här kan du se vår instruktiva film om hur man hanterar brandfarliga vätskor på utflykten:

Checklista för hur du undviker olyckor vid användning av brandfarliga vätskor på utflykten

Roller och ansvar för säkerhet i skolan

Elever i förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasium har enligt Skollagen (2010:800) rätt till trygghet och studiero i sin skolmiljö. Under skoltid omfattas eleverna också av Arbetsmiljölagen (1977:1160) och betraktas som arbetstagare i skolan. Barn i förskolor, och fritidshem omfattas dock inte av arbetsmiljölagen.

Arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens skyldigheter gällande den fysiska och psykiska arbetsmiljön, där skadeförebyggande ingår som en av flera delar. Tillbud, skador, hot, våld, mobbing och stressrelaterade symtom ska behandlas inom ramen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Lindriga tillbud och skador hanteras lokalt inom skolorganisationen, medan allvarliga tillbud och skador ska anmälas till Arbetsmiljöverket.

Skollagen på Skolverkets webbplatsArbetsmiljölagen på Arbetsmiljöverkets webbplats

Skolan är en del av kommunen

Skolan är skolan en del av kommunen, oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi. Enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och verka för övriga olycksförebyggande åtgärder. Den som äger skolfastigheten och den som nyttjar den har också enligt lagen skyldighet förebygga bränder samt ha utrustning för brandsläckning och för livräddning vid brand eller annan olycka. Skolan bör även beaktas i de kommunala handlingsprogrammen, där kommunen är skyldig att beskriva risker i sin kommun och hur den förebyggande verksamheten är organiserad.

Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) på Riksdagens webbplats

Huvudmannen bär ansvaret

Det är huvudmannen som är ytterst ansvarig för säkerheten i skolan. Huvudman kan vara en kommun, ett landsting eller styrelsen för en friskola. Huvudmannen ska enligt skollagen se till att rektor har befattningsutbildning. Rektor ansvarar enligt arbetsmiljölagen för att skolans arbetsmiljö regelbundet ska undersökas så att riskerna för ohälsa och olycksfall kan åtgärdas. Rektor ska också fördela arbetsmiljöarbetet så att en eller flera personer får i uppgift att verka för att risker förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Varje skola ska:

• regelbundet undersöka och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall,
• dokumentera resultatet av undersökningarna och riskbedömningarna,
• ha rutiner för hur tillbud, olycksfall och eventuella klagomål ska hanteras och åtgärdas,
• åtgärda de risker som upptäcks och skriva ner dem som inte åtgärdas omedelbart i en handlingsplan.

Det är viktigt att både personal och elever deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet och exempelvis rapporterar risker, ger förslag på åtgärder och lämnar synpunkter på resultatet av genomförda åtgärder. Personal och elever bör också vara delaktiga när skolan tar fram policys och rutiner för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet.

Antal skolbränder

Varje år inträffar ett hundratal skolbränder - både i och utanför själva skolbyggnaden.

Bränderna i byggnad är fler än bränderna utanför byggnad. Under de tio senaste åren har det i genomsnitt varit 432 bränder per år i byggnad jämfört med 152 utanför byggnad.

Flest skolbränder var det åren 2016 och 2017. År 2016 var förhållandevis många bränder utanför byggnad 205 stycken och under 2017 var det förhållandevis många bränder i byggnad, 505 stycken.

Andelen skolbränder som bedöms som avsiktliga har varit högre utanför än i byggnad. Mellan 2014 och 2023 var genomsnittet 64 procent av bränderna utanför byggnad avsiktliga jämfört med 56 procent i byggnad.

Tabell B11: räddningstjänsten insatser till bränder inklusive skolbränder

Erfarenheter

Ett mönster som går att se vid anlagda skolbränder är att de ofta inträffar på skolor som tidigare haft andra problem. Det kan vara otrivsel eller problem med skadegörelse. Det brukar inte börja med att den första yttringen är en brand i skolan.

Generella skaderapporter kan visa att något är i görningen. De kan också användas för att få skolan att förstå att de har problem, flera skolor anses mörka problemen. Anläggningar sker kvällstid och nycklar är ibland på drift.

Det går att påverka både individer och grupper. Många kommuner kan berätta om hur en bred samverkan inom kommunen och ett stort engagemang från skolan kan leda till en förbättrad situation.

Vad kan man göra?

Undervisning om brandskydd i alla stadier kan minska problemen, där ingår regelbundna övningar. I högre stadier sker koppling till lag och rätt. Vänta inte till något händer.

Ta tecken på skadegörelse på allvar. Ingrip så snart oro eller skadegörelse börjar - ofta blir det värre och övergår till bränningar. Det behövs system för att rapportera alla former av skador. Värdera skador i pengar, det kan visa på lönsamhet i att öka skydd eller agera på annat sätt.

Brand i skolor är också ett arbetsmiljöproblem vilket kan lyftas fram. Kraven på utrymningslarm ställs enligt AFS.

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns det en en temasida om arbetsmiljö i skolan.

Med teknik kan vindar med låga tak brandförstärkas. Larm och sprinkler kan installeras och bodar av trä kan flyttas. Skolor är svåra att försäkra och en del bolag har villkor på det tekniska skyddet.

Det finns även en del saker man kan göra i den yttre miljön som kan försämra möjligheterna till att anlägga en brand ostörd, till exempel se till så det finns ordentlig belysning och att man håller buskar och häckar låga.

Frågor om organisation, utbildning, systematiskt brandskyddsarbete är viktiga. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har en handbok om brandskydd i offentliga lokaler.