Lärarstöd för hem- och konsumentkunskap på tema beredskap för kris och krig

1. Lyssna tillsammans eller som flippat klassrum. Fokusera på avsnitt 2 och 4, med tillhörande eftersnack.
   Avsnitt 2: första hjälpen, hur samhället fungerar i en kris, egen hemberedskap.
   Avsnitt 4: laga mat utan el och vatten, kommunens ansvar för vattenförsörjning i kris.
2. Gör quizet – Vem är du i krisen?

Ljuddramat Klara, färdiga

Dokumentären Klara, färdiga

Vem är du i krisen?

Förslag på diskussionsfrågor till avsnitt 2 och 4 i ljuddramat

• När Ali kommer till lägenheten brister han ut i skratt, varför då?
• I eftersnacket pratas det om vatten. Hur säkrar man tillgång till vatten?
• I eftersnacket pratas det om mat. Vilka livsmedel är bra att ha hemma och varför?

Förslag på diskussionsfrågor till quizet

• Vem är du i krisen – prepparen, fixaren, faktakollaren eller samarbetaren? Hur kan just du bidra vid en kris?
• Hur kan de olika personlighetstyperna underlätta krissituationen vad gäller mat? Vad tror du kan vara svårast att hantera i en krissituation och varför?
• Vad är viktigt att veta för att vara väl förberedd när gäller mat?
• Vilka är det viktigaste man behöver för att förvara och laga mat vid en kris?
• Vad är att slösa med resurserna? Hur sparar du på resurserna?
• När vi köper svenskproducerad mat, hjälper vi till att stötta och bygga upp vår egen livsmedelsindustri. Det ger oss i sin tur bättre beredskap i en kris. Hur kan du bidra till det?
• Vad är det viktigaste du tar med dig från den här övningen?

Förslag på diskussionsfråga till dokumentären

• Filmens budskap ”det du kan, kan vara allt någon annan behöver”, vad kan det innebära för dig vad gäller mat och/eller vatten i en krissituation?

Förslag på frågor för Kahoot/quiz och uppföljningsfrågor.

Oväder, strömavbrott, terrorattack, jordskred, brand eller torka kan hastigt få stor påverkan på hela samhället. Viktigare än mat är att vi får dricka. Genom att ha koll och vara förbered bidrar du till Sveriges beredskap. Här följer sju frågor om det livsviktiga vattnet! 

1. Var går gränsen för hur länge en människa kan klara sig utan att dricka?

• Två dygn
• Tre dygn
• Fem dygn
• En vecka

2. Vid en större samhällskris – hur länge förväntas vi kunna klara oss själva utan vatten, el och mataffärer?

• Två dygn
• Tre dygn
• Fem dygn
• En vecka

3. Hur mycket vatten behöver man per dag för att dricka och för att på enklaste sätt laga mat, tvätta händer och borsta tänderna?

• 0,5–1 liter
• 1–2 liter
• 2–3 liter
• 3–5 liter

4. Är det sant att dricksvatten förvaras i bäst mörker?

• Ja, mörkt är bäst.
• Nej, ljust är bäst. 

5. Hur länge dricksvatten håller sig har mer att göra med lukt/smak än med hälsorisk. Men ett ungefärligt riktmärke är:

• Ungefär sex månader, men bra att kolla vattnets kvalité varannan månad.
• En månad
• En dryg vecka
• Ett par dagar

6. Är det sant att bakterier, virus och parasiter dör om vattnet kokas?

• Ja.
• Nej, virus dör inte.

7. Har du/ni en vattenreserv hemma så att ni skulle klara er en vecka? (POLL)

• Ja
• Nej

Förslag på uppföljande frågor/polls i Kahoot

• Kan behovet av vatten se olika ut? (tränar mycket, är barn/äldre, är gravid, har husdjur, är sjuk, olika väder)
• Vad är det viktigaste du tar med dig från quizet?

Källor

Fråga 1: Intervju i Sveriges Radio 2013, med chefen för Försvarsmaktens överlevnadsskola.
Fråga 2–6: MSBs webbplats.

Vill ni jobba vidare med vatten i kris finns samlad information från Sveriges myndigheter på krisinformation.se.

Dricksvatten vid kris, krisinformation.se

Förberedelser: plocka ihop din krislåda för mat

Video om tillgång till mat i kris på MSB:s YouTube-kanal

1. Planera din krislåda utifrån en bestämd budget för hur länge och till hur många som maten ska räcka. Tänk på att bra krismat 
   • har lång hållbarhet
   • behöver inte kyl eller frys
   • kräver lite eller inget vatten vid tillagning
   • går snabbt att laga, viktigt om du lagar mat på spritkök
   • ger mycket energi. 
2. Varför har du valt dessa ingredienser? Vad håller sig länge?
   Kolla sista förbrukningsdagen och hur matvarorna ska förvaras.
3. Vad ger mest näring respektive energi?
   Kolla innehållsdeklarationen.
4. Är det något du tycker skulle vara svårt att vara utan?

Laga smart krismat

1. Titta igenom vad Livsmedelsverket rekommenderar att en krislåda ska innehålla.  Livsmedelverkets matförrådslista
2. Gör ett recept för varmrätt och efterrätt utifrån krislådans ingredienser.
3. Laga den mat du valt.

Ta hand om vattnet

Hur länge kan man spara vatten? Hur renar man vatten? Kan man dricka regnvatten eller vatten från bäckar eller sjöar? Leta reda på fakta om hur du kan leva vattensnålt.
Tillgång till vatten i kris

Video: Vatten är en del av din hemberedskap på MSB:s YouTube-kanal

Vattensnål matlagning

1. Sätt ihop ett vattensnålt recept utifrån krislådans ingredienser. Tänk på att återanvända vätska, spad och liknande så mycket som möjligt.
2. Laga din maträtt och mät hur mycket vatten som går åt till matlagning och disk.

Bli expert på stormkök

Hur sätter du upp ett stormkök? Hur hanterar du bränsle och stormkök på ett säkert sätt? Hur rengör du bäst ett stormkök? Hur kan du använda stormkökets kokkärl på ett smart sätt?

Video: Säker hantering av brandfarliga vätskor vid matlagning på stormkök på MSB:s YouTube-kanal

Laga mat utan el - tips på Livsmedelsverkets webbplats

Energisnål matlagning

1. Sätt ihop ett energisnålt recept utifrån krislådans ingredienser. Tänk på att välja ingredienser som kräver lite energi vid tillagningen.
2. Laga din maträtt och mät hur mycket sprit eller gas som går åt.
   
   

Gör en budget

Vad kostar krislådan för en person under 1-3 veckor? 

Laga en billig maträtt 

1. Sätt ihop ett billigt recept utifrån krislådans ingredienser.
2. Laga din maträtt och räkna ut vad den kostar per person.

I broschyren Om krisen eller kriget kommer uppmanas vi att ta vara på frukt och bär, och att odla saker som är ätbart/ätbara i trädgården, på balkongen eller i fönsterbrädan.

Näringsämnen i närheten

Låt eleverna gruppvis efterforska näringsämnen som mineraler, vitaminer, proteiner, i olika vilda och odlade grönsaker eller bär, samt hur man bäst förvarar dem för att hålla länge.

Till exempel:

• Kålsorter (vitkål, grönkål, svartkål, blomkål, salladskål etc.)
• Rotfrukter (morötter, rödbetor, potatis, rotselleri, kålrot etc.)
• Vilda och odlade bär (rönnbär, lingon, blåbär, slånbär, svarta och röda vinbär, björnbär, hallon, körsbär/klarbär etc.)
• Frukter (äpplen, päron, plommon etc.)

Förläng hållbarheten: Sylta, torka, pickla/lägga in och fermentera/syra

För inte så länge sedan hade åtminstone någon person i varje hushåll i Sverige kunskap om hur man kan konservera mat. Låt eleverna efterforska och prova de olika metoderna. Till exempel:

• Hur torkar man svamp, frukt och bär? Hur tillagar man torkad mat?
• Hur lagrar man äppelmos på det enklaste sättet? Vad ska man tänka på vid förvaring?
• Inlagad sill och ättiksgurka är kanske Sveriges vanligaste inläggningar. Hur gör man inläggningar på grönsaker och hur länge håller en inläggning?
• Vad är fermentering? Varför är fermenterad mat ofta hälsosam? Testa att göra Tysklands och Koreas nationalrätter – sauerkraut och kimchi – där kålen är huvudingrediensen.

Odla själv

Det är inte bara kryddväxter man kan odla hemma i köksfönstret eller på balkongen. Även om man kanske inte kan bli helt självförsörjande kan hemmaodling vara ett bra komplement till basmaten. Låt eleverna efterforska och prova de olika odlingsmetoderna. Till exempel:

• Vilka grön-/rotsaker man kan odla inomhus? Vad behövs för att det ska funka?
• Vilka grön-/rotsaker man kan odla på balkongen? Vad behövs för att det ska funka?
• Hemläxa – testa att odla hemma.
• Odla tillsammans i skolan.

MSB har tagit fram ett krisspel för övergripande grupparbeten om beredskap för kris och krig. Eleverna får under 1,5–2 timmar diskutera 12 frågeställningar i fyra områden:

• någon gång händer det
• så påverkas du av en samhällskris
• så förbereder du dig
• så klarar du en kris.

Spelet har en lärarhandledning. Du kan beställa en tryckt version av spelplanen och det går också att ladda hem spelet i en digital version för utskrift på en vanlig skrivare.

Ladda hem den digitala versionen av diskussionsduken

Alla svenska medborgare och stadigvarande boende i Sverige mellan 16 och 70 år om fattas av totalförsvarsplikt. Den består av tre delar; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Med den allmänna tjänsteplikten kan du bli skyldig att hjälpa till med sådant som behövs i samhället. Det kan handla om att visa vägen, dela ut vatten, mat eller information.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB går ut med budskapet “Klara, färdiga” till Sveriges 16-åringar för att påminna om vikten av kriskoll och informera om hur vi alla är en del av Sveriges beredskap. Det gör vi som resultat av ett uppdrag från regeringen som vi fick 2021. Uppdraget går ut på att utbilda 16-åringar i krisberedskap och civilt försvar.

Skälen till uppdraget är att vi alla behöver hjälpas åt vid en kris, krigsfara eller ytterst krig. Då är det viktigt att vi alla vet vilka möjligheter det finns att bidra.

Totalförsvaret är det civila försvaret och det militära försvaret tillsammans.

Det civila försvaret ansvarar för att det som måste fungera kan fungera också i kris eller krig. Till exempel sjukvård, barnomsorg, transporter, internet, radio och tv. Men också att vi har tillgång till vatten, värme och mat.

Myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, företag och personer som du spelar en viktig roll i det civila försvaret. Ett starkt civilt försvar behövs för att kunna försvara Sverige.

Försvarsmakten ansvarar för vårt militära försvar som ska försvara vårt land och våra gränser.

Alla har en uppgift om Sverige hotas och tillsammans bildar vi totalförsvaret – som skyddar och försvarar landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer. Tillsammans är vi starka.

Läs mer om totalförsvarsplikten

Vår vardag kan påverkas av många olika saker: det kan till exempel vara en vattenläcka, en storm, en IT-störning eller krig i ett närliggande land. Att vara förberedd och hjälpa till handlar i slutändan om att skydda liv och hälsa, vårt samhälle, vår demokrati, våra friheter och rättigheter.

Var förberedd! Hur förberedd du själv är påverkar hur Sverige kan klara en kris eller ytterst krig. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan myndigheter och organisationer fokusera på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva. Se till att ha hemberedskap och kunskap om hur samhället fungerar vid en kris.

Engagera dig – prata med andra om vad som kan hända vid en kris och hur ni kan hjälpas åt, till exempel med dina grannar eller i din förening. Du kan också gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna eller någon annan organisation.

Du behöver inte vara orolig, men vi kan inte heller styra över våra känslor. Om du blir rädd av något du hör, ser eller läser så är det alltid bra att prata med någon om det. Vi behöver varandra – särskilt när vi är rädda och oroliga.

Hela idén med det civila försvaret är att stärka samhället för att förebygga och hantera kriser och ytterst krig. Genom att förbereda oss på kriser och katastrofer så minskar vi också risken för att bli hårt drabbade. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Om oro på Krisinformation.se

Vad händer året du fyller 18 år? Information om mönstring från Plikt- och prövningsverket

Nyfiken på militärtjänst? Information om värnplikten från Försvarsmakten

Vill du bidra redan nu? Gå med i någon av de frivilliga försvarsorganisationerna. Frivilligorganisationernas ungdomsverksamhet på frivilligutbildning.se

Vad är din roll i totalförsvaret på frivilligutbildning.se