MSB.se är huvudwebbplats för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Här finns information om MSB:s verksamhet och det stöd som myndigheten erbjuder i arbetet med vägledningar, publikationer och föreskrifter. Vi samarbetar och levererar även andra webbplatser.
CERT-SE är Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team) med uppgift att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga IT-incidenter.
Krisinformation.se är en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga till allmänheten före, under och efter en stor händelse eller kris.
Lilla Krisinfo riktar sig mot barn och unga. Vi förmedlar myndigheters och ansvariga aktörers information i samband med kriser och allvarliga händelser.
Här finns nationell statistik över bränder, trafikolyckor, drunkningar, andra händelser och uppdrag som lett till utryckning av den kommunala räddningstjänsten. För mer detaljerad statistik finns MSB:s statistikdatabas.
MSB:s statistik över räddningstjänstens insatser
MSB:s statistikdatabasMSB har tidigare publicerat statistik om räddningstjänstens insatser i statistikverktyget IDA. Motsvarande statistik finns nu på den här sidan och i MSB:s statistikdatabas.
Har du frågor om statistiken är du välkommen att kontakta MSB via e-postadress: statistik@msb.se
Alla händelser och uppdrag
Sveriges kommunala räddningstjänster rycker varje år ut till omkring 120 000 händelser och uppdrag. Drygt 30 000 av händelserna är olyckor med någon form av skada och ungefär 20 000 händelser är olyckstillbud.
I cirka 45 000 av fallen har räddningstjänsten konstaterat att det handlar om en händelse utan risk för skada. Resterande drygt 22 000 händelser handlar om första hjälpen eller sjukvård i väntan på ambulans (IVPA) eller något annat slags uppdrag.
Under 2023 ryckte den kommunala räddningstjänsten ut till 96 550 inträffade eller befarade olyckor. Räddningstjänsten har bedömt att cirka 30 000 av dessa händelser var olyckor med någon form av skada. Drygt 20 000 händelser var olyckstillbud. I de övriga fallen konstaterade räddningstjänsten att det handlade om en händelse utan risk för skada.
Många räddningstjänster har avtal med regionen om första hjälpen eller sjukvård i väntan på ambulans (IVPA). Det blev cirka 14 000 IVPA-uppdrag under 2023. Dessutom genomförde räddningstjänsten 8 500 uppdrag av annan karaktär, till exempel bärhjälp till ambulans eller hjälp till polis.
119 263 händelser och uppdrag som lett till utryckning 2023
Varje år rycker den kommunala räddningstjänsten ut till cirka 100 000 inträffade eller befarade olyckor, under 2023 var det 96 550. Det är händelser som ledde till eller hade kunnat leda till en räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO).
Förutom bränder, trafikolyckor och drunkningar omfattar statistiken även andra händelsetyper som suicid eller suicidförsök (från 2018), utsläpp av farligt ämne, naturolyckor, automatlarm utan brandtillbud med flera.
Antalet bränder och brandtillbud i byggnader har varit relativt stabilt under perioden 2005–2023. Det har varit större variation för trafikolyckor och bränder i skog och mark. När det gäller bränder i skog och mark är det tydligt att vädret ibland påverkar utfallet på ett påtagligt sätt. Till exempel 2018 då en lång period med torrt och varmt väder ledde till ovanligt många och stora skogsbränder.
Antal inträffade och befarade olyckor per år 2005–2023
För att följa utvecklingen över tid finns statistik från 1998 till 2023 i MSB:s statistikdatabas. Observera att nya rapportversioner har införts i hela landet 2005, 2018 och 2022, vilket gör jämförelser över tid svårare. MSB väljer därför att redovisa på en aggregeringsnivå som är jämförbar över tid.
Ett skadeutfall som är viktigt att följa upp är personskador till följd av olyckor. För varje skadad person gör räddningstjänsten en bedömning av vårdbehovet. Tänk på att vårdbehovet är räddningstjänstens bedömning vid olyckstillfället och att det kan skilja sig mot sjukvårdens bedömning.
Antal skadade personer per utlösande händelse, vårdbehov och kön 2023
Första hjälpen och sjukvård i väntan på ambulans (IVPA) samt andra uppdrag
Många räddningstjänster har avtal med regionen om första hjälpen eller sjukvård i väntan på ambulans (IVPA). Räddningstjänster utför även uppdrag av annan karaktär, till exempel bärhjälp till ambulans eller hjälp till polis.
Kravet på att räddningstjänsterna ska skicka händelserapporter till MSB gäller endast inträffade och befarade olyckor där det befarats att en räddningsinsats enligt LSO hade kunnat behövas. MSB bedömer att de allra flesta andra uppdrag ändå registreras i en händelserapport och några få uppgifter ur rapporten skickas till MSB.
Tabell: Antal uppdrag per uppdragstyp 2022-2023
Uppdragstyp
Antal 2022
Antal 2023
Första hjälpen och sjukvård i väntan på ambulans (IVPA)
Antalet byggnadsbränder är relativt stabilt från år till år. Under 2023 ryckte räddningstjänsten ut till cirka 10 350 bränder och brandtillbud i byggnader. Det har de senaste tio åren legat på i genomsnitt 10 500 per år.
Under 2023 var det flest bränder och brandtillbud i bostäder och andra boenden av alla bränder och brandtillbud som var i byggnader. Bostäder och andra boenden stod för två tredjedelar. I allmän verksamhet var det skola, handel och restaurang eller danslokal som hade flest bränder och brandtillbud. Inom industrin ryckte räddningstjänsten ut till flest bränder och brandtillbud i metall- eller maskinindustri.
Antal bränder och brandtillbud i byggnader per verksamhet 2023
För att förebygga bränder är det viktigt att få inblick i hur bränder uppstår och hur stora de blev. Efter varje insats ska räddningstjänsten bedöma slutlig omfattning, objekt som först antändes, värmekälla, huvudorsak och eventuell avsikt bakom varje brandhändelse. Bedömningen är avsedd för inriktning och uppföljning av den brandförebyggande verksamheten. Räddningstjänstens bedömningar kan skilja sig från bedömningar som gjorts i ett senare skede av till exempel polisen eller försäkringsbolag.
Statistik om bränder i byggnader samt om det genomfördes rökdykning och om det var personskador i samband med byggnadsbränderna finns i MSB:s statistikdatabas
Drygt hälften av alla byggnadsbränder sker i bostäder. MSB:s statistik över bostadsbränder omfattar flerbostadshus, rad-, par- eller kedjehus, villor samt fritidshus. Under 2023 ryckte räddningstjänsten ut till cirka 5 900 bränder och brandtillbud i bostäder, varav 90 procent var i flerbostadshus eller villor.
Statistiken avser vanligt boende inklusive seniorboende, men däremot inte trygghetsboende, elev-/studentboende, gemensamhetsboende och särskilt boende.
En bostadsbrand kan innebära både personskador, ekonomiska förluster och ett stort lidande för de drabbade. Men vid 42 procent av de 5 900 larmen bedömdes det endast vara brandtillbud som inte ledde till någon skada. I ytterligare 25 procent av fallen kunde branden begränsas till det objekt som först antändes.
Antal bränder och brandtillbud i bostäder per bostadstyp 2023
Under de tio senaste åren har antalet bränder och brandtillbud i bostäder varit förhållandevis stabilt kring 6 000 per år. En övervägande del har varit i flerbostadshus och villor. Det vanligaste startutrymmet i flerbostadshus har varit kök och i villor har det varit skorsten eller kök.
För att förebygga bränder är det viktigt att få inblick i hur bostadsbränder uppstår. Räddningstjänsten gör blanda annat en bedömning av huvudorsak och eventuell avsikt bakom varje brandhändelse. Bedömningen är avsedd för inriktning och uppföljning av den brandförebyggande verksamheten och kan skilja sig från bedömningar som gjorts i ett senare skede av till exempel polisen eller försäkringsbolag. Den vanligaste orsaken till bränder och brandtillbud i bostäder har varit en mänsklig handling som var oavsiktlig.
Räddningstjänsten gör också en bedömning av vilket objekt som antändes eller riskerade antändas vid brandens uppkomst. De gör även en bedömning av den värmekälla som orsakade branden eller tillbudet. Vilken värmekälla som är vanligast skiljer sig åt mellan bränder i flerbostadshus och villor. I flerbostadshus har det varit spisplatta eller häll och i villor har det varit lokaleldstad eller värmepanna.
De eldstadsrelaterade bränderna och brandtillbuden har varit mest förekommande under vintermånaderna. Mer än häften av de i genomsnitt 800 bränderna och brandtillbuden under perioden 2018 till 2023 har varit under december till mars och runt 90 procent har varit i bostadstypen villa.
Mer statistik om hur bränder och brandtillbud i bostäder uppstår, vad som orsakade dem men också om det genomfördes rökdykning och hur många personer som skadades finns i MSB:s statistikdatabas.
Den nationella strategin för stärkt brandskydd har till mål att ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand". En av de viktigaste skyddsfaktorerna i samband med bostadsbränder är fungerande brandvarnare. Vid utryckningar till bostadsbränder gör räddningstjänsten en bedömning om det fanns brandvarnare och om den utlöste.;
Sedan 2018 har räddningstjänstens utryckningar till bränder och brandtillbud i fordon eller fartyg utomhus minskat med 24 procent. Under 2023 var det cirka 4 250 utryckningar, vilket kan jämföras med 5 600 för 2018.
Efter varje brand gör räddningstjänsten en bedömning av huvudorsak och eventuell avsikt. För bränder där personbilar är inblandade var minst var fjärde brand avsiktlig och drygt var tredje berodde på fel i utrustning.
2 783 bränder och brandtillbud utomhus där enbart personbilar varit inblandade uppdelat på förmodad huvudorsak 2023
I de cirka 4 250 bränderna och brandtillbuden i fordon eller fartyg under 2023 drabbades drygt 5 000 fordon och fartyg. Två av tre branddrabbade fordon var personbilar. En av tio bränder drabbade lastbilar.
Sommaren 2023 började varmt och torrt och det var relativt många bränder och brandtillbud i maj och juni, för att sedan vara relativt få under juli och augusti när vädret blev svalare och ostadigare. Under 2023 var det 4 750 bränder.
Under de fem senaste åren har det inträffat mellan 4 000 och 5 500 bränder i skog eller mark. Det kan jämföras med 2018 som hade en utdragen period med torrt och varmt väder, vilket ledde till betydligt fler och större skogsbränder än normalt, över 8 000 bränder och en total avbränd yta på över 24 000 hektar.
Detaljerad statistik om antal bränder och brandtillbud i skog och mark efter marktyp och avbränd yta finns i MSB:s statistikdatabas. Tänk på att en och samma brand kan drabba flera olika marktyper.
I slutet på 2010-talet ryckte de kommunala räddningstjänsterna ut till omkring 20 000 trafikolyckor per år. Under pandemiåren 2020 och 2021 gick antalet ner till cirka 17 000 per år. Efter pandemin har antalet trafikolyckor legat kvar på den nivån. 2023 ryckte räddningstjänsten ut till 16 800 trafikolyckor.
Merparten av alla trafikolyckor räddningstjänsten rycker ut till sker i vägtrafiken. Utöver det gör räddningstjänsten även insatser till trafikolyckor som sker i spår-, sjö- eller flygtrafik. I de flesta vägtrafikolyckorna är personbilar inblandade. Under 2023 var personbilar inblandade i 85 procent eller 13 900 av olyckorna. Någon typ av lastbil vad inblandad i cirka 2 600 olyckor (16 %), medan A-traktor var med i 224 och mopedbil i 92 vägtrafikolyckor som räddningstjänsten ryckte ut till.
Trafikolyckor är den olyckstyp där räddningstjänsten får hantera flest personskador, vid 6 700 utryckningar eller 40 procent av trafikolyckorna har det varit någon typ av personskada under 2023.
Under 2023 var det enligt räddningstjänstens bedömning drygt 9 000 personer som skadades i vägtrafikolyckor, cirka 60 procent män och 40 procent kvinnor. Nästan tre av fyra skadade personer transporterades till vårdenhet, en av fyra omhändertogs på olycksplatsen och drygt en procent omkom på plats. Tänk på att vårdbehovet är räddningstjänstens bedömning vid olyckstillfället och att det kan skilja sig mot sjukvårdens bedömning.
Detaljerad statistik om antal trafikolyckor med och utan personskada samt antal skadade personer finns i MSB:s statistikdatabas.
Under de senaste tio åren har räddningstjänsten i genomsnitt ryckt ut till 550 drunkningar och drunkningstillbud per år. Flest var det 2018, som hade en lång sommarperiod med varmt och torrt väder. Det finns andra år med en kallare vinter och förhållandevis många drunkningar och drunkningstillbud under årets första månader, till exempel 2021.
När och var drunkningarna och drunkningstillbuden sker kan variera mellan åren, men också under året.
I MSB:s statistikdatabas finns mer statistik om antal drunkning och drunkningstillbud samt personskador vid dessa händelser. Tänk på att vårdbehovet är räddningstjänstens bedömning vid olyckstillfället och att det kan skilja sig mot sjukvårdens bedömning.
MSB arbetar löpande under året för att hjälpa räddningstjänsterna upprätthålla kvaliteten i händelserapporterna. Innan den årliga publiceringen gör MSB en övergripande bedömning av kvaliteten i statistiken över räddningstjänsternas insatser.
Innan MSB publicerar statistiken över räddningstjänsternas insatser granskas statistiken utifrån ett antal olika kvalitetsaspekter. Granskningen sammanfattas i dokumentet nedan och det hjälper statistikanvändare bedöma om MSB:s data är av tillräcklig kvalitet för den tänkta användningen.
En statistikanvändare behöver ibland kontrollera definitionerna för att förstå och tolka statistiken. Innehållet i händelserapporten och definitioner till begreppen finns i "Uppgiftsförteckning för undersökningsrapport", ett dokument som hör till MSB:s föreskrifter MSBFS 2021:5 om undersökningsrapport efter kommunal räddningsinsats.
MSB:s insamling har viss underrapportering under åren 2003–2017. MSB bedömer att bortfallet inte påverkar några slutsatser som kan dras från den nationella statistiken, men att det kan påverka på läns- eller kommunnivå.
MSB saknar underlag från följande kommuner och år:
Tabell: Kommuner med saknat underlag och för vilka år
Vi använder nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera på ett förväntat sätt. Vi vill använda ytterligare kakor för att veta hur du använder vår webbplats.