Skydd mot olyckor i energihamnar och depåer
Energihamnar och depåverksamheter hanterar stora volymer brännbara produkter som kan medföra betydande risker vid felaktig hantering, incidenter och tillbud. Riskerna för olyckor ställer höga krav på verksamhetens skyddsnivå för att undvika påverkan på människors hälsa, egendom och miljö.
Riskreducerande arbete, insatsplanering och övning utgår dels från frekventa tillbud under normal drift vid den aktuella anläggningen, dels från internationella erfarenheter från olyckor som sker sällan.
Publikation: Skydd mot olyckor i energihamnar och depåerPublikation: Stöd för bedömning av skydd mot olyckor i energihamnar och depåer : exempel på dimensionerande scenarier
Publikation: Erfarenheter från olyckor i energihamnar och depåer
Lagar och regelverk
Det finns ett antal lagar och regelverk som påverkar skyddet mot olyckor i energihamnar och depåer. Några av de viktigaste är lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Det är nödvändigt att ha kunskap om och förhålla sig till dessa regelverk i arbetet med att skapa en hög skyddsnivå. Utöver lagstiftningen finns det hamnregelverk som reglerar verksamheten och även branschrekommendationer som är bra att känna till.
Riskhantering
I arbetet med att skapa skydd mot olyckor i energihamnar och depåer ska man på ett systematiskt sätt identifiera tänkbara risker genom att följa en process för riskhantering. För att bedöma vilket skydd mot olyckor som krävs kan man bland annat använda sig av dimensionerande scenarier. Nästa steg är att förebygga de identifierade riskerna genom olika åtgärder.
Räddningsinsatser
Räddningstjänst och verksamhet ska i samverkan kunna förbereda och genomföra effektiva räddningsinsatser. Handlingsprogrammet för räddningstjänst, där förmågan till räddningsinsatser i hamnområdet är en del, utformas utifrån de risker och förutsättningar som finns i kommunen i övrigt. Verksamhetsutövaren är i sin tur skyldig att i skälig omfattning komplettera den kommunala beredskapen för skydd mot olyckor. Därför ska en dialog mellan räddningstjänsten och verksamheterna ske om i vilken utsträckning samhällets grundberedskap för olyckor behöver kompletteras med förebyggande och skadebegränsande åtgärder samt beredskap för gemensamt räddningsarbete. Verksamhetsutövaren kompletterar beredskapen genom att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal eller egendom för att hantera konsekvensen av olyckor. Gemensam insatsplanering och övningar är också ett viktigt underlag för att utvärdera såväl verksamhetens som kommunens beredskap och det samlade skyddet mot olyckor.
Branschorganisationer och branschrekommendationer
Drivmedelsföretagens bransch- och intresseorganisation Drivkraft Sverige har utarbetat ett antal branschrekommendationer som ska ge vägledning i hur främst miljöbalkens regler, men även andra lagstiftningar, kan tillämpas vid hantering av drivmedelsprodukter.
Drivkraft SverigeRekommendationer från Drivkraft SverigeOCIMF har gett ut internationella branschgemensamma rekommendationer (ISGOTT) för säker transport och hantering av råolja samt raffinerade petroleumprodukter i tankfartyg och på terminaler.