Stöd till kommuner om stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta

Kommuner har gjort väldigt olika. I vissa kommuner ingår rökdetektor till trygghetslarmet i standardpaketet som erbjuds till samtliga användare. De har motiverat det med att brukarna är riskutsatta om de behöver trygghetslarm.

Andra har motiverat det med att det är svårt för den enskilda handläggaren att bedöma behovet, då är det bättre att inkludera alla brukare.

Andra kommuner har arbetat fram kriterier för vilka personer som ska erbjudas en rökdetektor.

Bland de som identifierats finns exempelvis personer som har svårt att utrymma själv, svårt att hantera en brand, har minnesproblematik eller missbruksproblematik, rökare eller att de har haft en brand eller -tillbud.

Kriterier har ofta tagits fram i samverkan mellan räddningstjänst och socialförvaltning och har beslutats politiskt för att det ska hålla över tid.

Merparten av organisationerna har svarat att larmkedjan ser ut på följande sätt: När rökdetektorn aktiveras inkommer det ett prioriterat larm till trygghetscentralen. Larmoperatören i trygghetscentralen söker kontakt med brukaren via trygghetslarmet, och om brukar svarar att det är ett "falskt larm" larmas en hemtjänstgrupp till brukaren för att kolla till han eller henne. Om brukar inte går att få kontakt med eller svarar att det brinner larmar trygghetscentralens operatör 112 samt hemtjänsten. Larmet hanteras då enligt larmplaner hos larmcentralen som hanterar räddningstjänst samt att hemtjänstgrupp kommer till platsen.

Erfarenheter som lyfts fram av kommunerna är:

• Sorteringen av vilka larm som ska gå vidare till räddningstjänsten är effektiv.
• Viktigt att hemtjänsten vet vad de ska och kan göra i de fall de kommer fram före räddningstjänsten, så de inte utsätter sig för risk.

Merparten upplever att larmkedjan är effektiv och att rätt resurser kommer till platsen.

Erfarenheter som lyfts fram av kommunerna är:

• Digitala nycklar till brukare så att räddningstjänsten inte är beroende av hemtjänsten för att komma in har varit en framgångsfaktor i den kommunen.
• Larmoperatörerna i trygghetscentralen och hemtjänsten har kunskap om den enskilde brukaren som är viktig vid dessa larm.
• Det är viktigt att räddningsledningssystemet har kännedom om att det finns rökdetektorer till trygghetslarm för att larm inte ska prioritera ner när de inkommer till räddningstjänsten.
• Bra med återkommande avstämning mellan räddningstjänst, socialförvaltning och leverantör av trygghetslarm för att följa upp händelser.

Få har upplevt problem med upphandling. Många leverantörer kan erbjuda brandvarnare till trygghetslarmet.

Erfarenheter som lyfts fram av kommunerna är:

• Räddningstjänsten har i vissa kommuner varit med i framtagandet av kravspecifikationer inför upphandling vilket både socialförvaltning och räddningstjänst har upplevt som positivt.
• En kommun lyfte att det var bättre att leasa brandvarnarna istället för att köpa dem. Om man köper dem så finns risken att de inte går att använda om en annan leverantör vinner nästa upphandling.

Några upplevde att det fanns en inkörningsperiod där antalet fellarm var lite högre men att det avhjälptes. Enstaka har haft problem över tid.

Erfarenheter som lyfts fram är:

• I några av kommunerna har räddningstjänsten varit behjälplig vid installation av brandvarnarna och har då samtidigt gjort ett hembesök med checklista för att hitta brandrisker i brukarens hem. Räddningstjänsten har också bättre kunskap om placering av brandvarnare vilket medfört att antalet fellarm varit låga redan från början.
• Vissa kommuner upplevde ett antal fellarm till räddningstjänsten vid installationen pga. felplacering och ovana bland personalen i trygghetscentralen.
• Det är bra att markera vilken brandvarnare som tillhör trygghetslarmet för de ser ut som en vanligt brandvarnare. Ex. kan man sätta ett klistermärke med kommunemblem.
• Bra med information om installation i anslutning till installationsbesöket. Ger trygghet till brukaren. Om informationen kommer för långt innan hinner de glömma att brandvarnare ska installeras (vid efterinstallation vid redan befintliga trygghetslarm)
• Många har en servicefunktion inom kommunen som driftar, installerar och avinstallerar larmen.

Flera organisationer har haft händelser där de bedömer att den kopplade rökdetektor har gjort skillnad. Exempelvis en torrkokning hos brukaren dagen efter att det installerades rökdetektor och tända ljus orsakat en brand som spridit sig till lösa föremål på matbord

Flera kommuner har haft räddningsinsatser med allvarliga konsekvenser där drabbade haft trygghetslarm men ingen kopplad brandvarnare.

Det som lyfts upp som nackdelar är att falsklarm innebär merarbete för räddningstjänsten, men att kommunerna upplever att trygghetscentralerna är duktiga på att sålla bort sådana larm. De går inte vidare till räddningstjänsten.

En kommun lyfte risken för att brukarna får en falsk trygghet om brandvarnare placeras fel i bostaden. Viktigt att den placeras utifrån var brukaren vistas och eventuella riskmoment som den gör exempelvis var den brukar röka och så vidare.

• Det är trygghetsskapande för anhöriga och brukare att det finns en vidarekopplad brandvarnare. En kommun fick fler som ville ha trygghetslarm efter att det började erbjudas brandvarnare till trygghetslarmet.
• En annan kommun ställde fråga om man kan kalla det trygghetslarm om det inte detekterar brand?
• Viktigt med ett politiskt beslut för att det ska bli långsiktigt i kommunen, inte bara en enskild handläggares fråga.
• Viktigt med samverkan mellan räddningstjänst och socialförvaltning för att få till rätt placering, rutiner vid larm och uppföljning efter bränder och tillbud.
• Låg kostnad för detektorn och inget extra för att ta emot larmen i larmcentralen
• Bra med förankrade kriterier så att det inte är någon individs ansvar att säga till när en brukare behöver en brandvarnare.