Frågor och svar om skyddsrum

Skyddsrum är utrymmen som ska skydda befolkningen i krig.

Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller annan anläggning med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar som kan stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem för att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm.

Skyddsrumskartan visar var ditt närmsta skyddsrum ligger.

Till skyddsrumskartan

Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM.

Skyddsrum kan användas av civilbefolkningen, inte militären, i händelse av krig. Då räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Det spelar heller ingen roll om du är svensk medborgare eller inte.

I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter.

Det finns ett stort antal så kallade normalskyddsrum, oftast i vanliga bostadshus. Det är upp till fastighetsägarna att i fredstid använda dem som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler. Det finns också ett fåtal riktigt stora skyddsrum som oftast nyttjas som parkeringsgarage.

Det är inte tanken att skyddsrummen ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer. Bor man på landsbygden kanske man själv har en källare eller något liknande som kan vara ett alternativt skydd.

Nej, vid fara under höjd beredskap ska du ta dig till det skyddsrum eller skyddande utrymme som är närmast.

Alla hus där det finns skyddsrum ska vara märkta med skyddsrumsskylt på fasaden. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att skylten sitter uppe.

Civilbefolkningen och skyddsrum är skyddade i väpnade konflikter och det är viktigt att veta var dessa finns. Därför är skyddsrum markerade med den internationella symbolen för civilt försvar. Det är en skylt med en orange ruta med en blå triangel.

Bege dig till ett annat skyddande utrymme till exempel en källare, tunnel eller tunnelbanestation.

Fastighetsägaren både äger och ansvarar för att underhålla skyddsrummet. En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening.

Ja. I fredstid får skyddsrum användas för annat under vissa förutsättningar. Det är vanligt att de används som cykel- och lägenhetsförråd. Fredsanvändningen av lokalen får inte bli mer komplicerad än att skyddsrummets olika detaljer är åtkomliga för underhåll och inspektion, samt att det går att ställa i ordning skyddsrummet inom två dygn.

Det får max ta två dygn.

Rent praktiskt underlättas iordningställandet om fastighetsägaren eller dennes representant tillsammans med andra tillgängliga personer hjälps åt. I till exempel ett flerbostadshus är det naturligt att de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet.

I fredstid behöver du inte gå till något skyddsrum. Om det skulle bli ett flyglarm ska du omedelbart bege dig till ett skyddsrum eller i nödfall ett annat skyddande utrymme. Läs mer om flyglarm.

I ett skyddsrum som har ställts i ordning ska det finnas vatten upptappat på kärl, värme, ventilation och toalettmöjligheter. Det finns inte livsmedel. I en krigssituation får du vara beredd på att det kan vara avbrott i exempelvis vatten-, el- och värmeförsörjningen till skyddsrummet.

Saker som kan vara bra att ta med sig, utgå från egna behov:

• Ficklampa
• Vatten (i flaska)
• Mat som tål rumstemperatur och som inte behöver tillagas
• Hygienartiklar
• Toalettpapper
• Mediciner
• Första hjälpen-väska
• Varma kläder
• Sittunderlag
• Värdehandlingar (Id-kort/körkort, kontanter, kontokort)
• Nycklar
• Mobiltelefon + laddare eller powerbank

Nej, Skyddsrummen är avsedda för människor. Inga djur får tas med till skyddsrummet på grund av till exempel allergirisken och att det ibland finns begränsat med utrymme.

Skyddsrummen är tänkt som ett tillfälligt skydd. Det finns många andra sätt att söka skydd om man inte vill lämna sitt husdjur, till exempel i en källare, tunnel eller att utrymma till annan plats. 

Så många som får plats. Eftersom storleken på skyddsrum är olika, varierar det hur många personer som får plats.

Ytan som är beräknad per person i ett skyddsrum är 0,75 kvadratmeter, alltså ungefär 85 gånger 85 centimeter. Därför är det även viktigt att inte ta med mer saker än det nödvändigaste.

Sök dig till ett annat skyddsrum eller ett annat skyddat utrymme som till exempel källare, tunnel eller tunnelbanestation under mark.

Rummet ska vara konstruerat för att man ska kunna vistas där i minst tre dygn.

Du kan göra din egen bedömning eller lyssna efter ljudsignalen ”faran är över”.

Det har inte byggts några nya skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002. 

MSB, som har ett övergripande ansvar för landets skyddsrum, tycker att de ska bevaras så långt det går. Ytterst är det riksdag och regering som beslutar om skyddsrummens framtid.

Många skyddsrum är tillgängliga men alla har inte som regel anpassningar för människor med till exempel funktionsnedsättning. I kris eller krig kan man tänka på att det är de med störst behov av stöd som får hjälp av samhället. MSB brukar prata om vikten av att man ska lära känna sina grannar. Om man redan innan vet om att någon har en funktionsnedsättning så är det större chans att kunna hjälpas åt vid till exempel en utrymning.

De flesta av våra 64.000 skyddsrum är fullt brukbara, det förekommer anmärkningar vid kontroller men det handlar om små brister som är lätta för fastighetsägaren att åtgärda. Ett skyddsrum kan ha fortsatt fullgott skydd trots mindre brister.

Ifall regeringen fattar beslut om höjd beredskap ska fastighetsägare ställa i ordning skyddsrum inom 48 timmar.
Information om höjd beredskap får du genom radio och TV. Regeringen kan även meddela att det råder omedelbar krigsfara, eller att landet är i krig genom ett beredskapslarm via utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”. Beredskapslarm är en signal med 30 sekunder – uppehåll 15 sekunder.

Om det råder höjd beredskap och du då hör ett flyglarm via ”Hesa Fredrik” betyder att du omedelbart ska uppsöka skydd, exempelvis i ett skyddsrum, en förstärkt byggnad, källare, tunnel eller tunnelbanestation. Flyglarm är en signal med många korta stötar under 1 minut.

Fastighetsägare har ansvar att underhålla skyddsrummet så att det fungerar som det ska, att all utrustning finns samt se till så att byggnadens fasad är uppmärkt med en skyddsrumsskylt, det ska även finnas en skylt på väggen bredvid ingången in till själva skyddsrummet.

En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening.

MSB ansvarar inriktar och håller samman arbetet med att utveckla befolkningsskydd med varningssystem, skyddsrum och utrymning och inkvartering. MSB kontrollerar bland annat att mängden skyddsrum bevaras. Om MSB gör en skyddsrumskontroll och hittar brister, måste skyddsrummets ägare åtgärda dem.

MSB har även föreskriftsrätt om utrymning tillsammans med Försvarsmakten och polisen.

Länsstyrelser och kommuner har ansvar för att genomföra utrymning och inkvartering.

 

 

Det är okej att skyddsrummen är låsta i fredstid, men vid höjd beredskap är ägaren eller nyttjanderättshavaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum skyldig att öppna upp in till skyddsrummet samt låsa upp eventuella låsta portar och dörrar som leder till skyddsrummet.

Nej.

Att ta med brännbara vätskor eller gaser till skyddsrummet innebär en brandrisk. Vid förbränningen förbrukas syre och koldioxid och värme alstras, vilket påverkar miljön i skyddsrummet.

Du kan ta med mat som tål rumstemperatur och som inte behöver värmas.

Ett skyddsrum kan stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem för att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm.

MSB genomför en besiktning endast när skyddsrummet är nybyggt, det vill säga en nybesiktning. Därefter sker tillsyner och kontroller. En tillsyn är en mindre genomgång, medan en kontroll är grundlig genomgång av skyddsrummet.