Om explosiva varor
Explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) omfattar explosiva ämnen, blandningar och föremål.
På den här sidan
Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och pyrotekniska artiklar är alla exempel på vanligt förekommande explosiva varor.
- Sprängämnen används framför allt till att spränga berg med. Exempel på sprängämnen är ANFO (en blandning av ammoniumnitrat och olja), dynamit, PETN (pentyl) och trotyl.
- Tändmedel används som namnet antyder till tändning, att få sprängämnen och andra explosiva ämnen och blandningar att explodera. Exempel på tändmedel är sprängkapslar, detonerande stubin, tändhattar och pyrotekniska tändare.
- Ammunition används framför allt till skjutvapen.
- Krut används vanligtvis som drivmedel för att skjuta ut projektiler i skjutvapen och för att skjuta iväg raketer i till exempel fyrverkerier.
Det finns två huvudtyper av krut, röksvagt krut som är baserat på nitrocellulosa och svartkrut som är en blandning av svavel, träkol och kaliumnitrat. - Vanliga pyrotekniska artiklar är fyrverkerier och pyroteknisk utrustning för fordon (PU).
Explosiva varor har många användningsområden. Gruvindustrin och företag som utför större anläggningsarbeten såsom bergtäkter, väg- och tunnelbyggen är stora användare. Större mängder explosiva varor förekommer även hos Försvarsmakten, sprängämnes- och ammunitionstillverkare samt fyrverkeriimportörer. PU finns i alla moderna fordon, framför allt i form av krockkuddar och bältesförsträckare.
Hur definieras explosiva varor?
I lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) definieras explosiva varor som explosiva ämnen och blandningar, föremål samt ämnen blandningar och föremål som inte omfattas av dessa definitioner men som tillverkas i avsikt att framkalla en verkan genom explosion eller pyroteknisk effekt. I MSB:s föreskrifter MSBFS 2010:4 anges närmare vad som avses med detta.
Ämnen, blandningar och föremål som uppfyller kriterierna för att klassificeras som Explosiva ämnen, blandningar och föremål enligt EU-förordning nr 1272/2008 (CLP-förordningen), eller som Klass 1 enligt reglerna för transport av farligt gods (ADR/RID) är explosiva varor.
Även ämnen och blandningar som visar positivt resultat i något av testerna i Testserie 2 enligt FN:s testhandbok för klassificering av farligt gods är explosiva varor.
MSBFS 2010:4 föreskrifter om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor
Godkännande - CE-märkning
För att en explosiv vara ska få släppas ut på marknaden i Sverige måste den ha genomgått bedömning av överensstämmelse med väsentliga säkerhetskrav enligt MSB:s föreskrifter MSBFS 2015:6 (pyrotekniska artiklar) eller MSBFS 2016:5 (explosiva varor för civilt bruk) och vara försedd med CE-märkning.
Godkännande av explosiva varor
Hantering, överföring, import och export
Dessa begrepp är centrala i LBE. Hantering omfattar allt fysiskt handhavande såsom tillverkning, användning, förvaring med mera.
Överföring är varje fysisk förflyttning av den explosiva varan inom Sverige eller till Sverige från land inom EES-området.
Import och export är in- respektive utförsel av explosiv vara från eller till land utanför EES-området, exempelvis USA.
Tillstånd och åldersgräns
Hantering, överföring, import och export av explosiva varor är tillståndspliktig. Tillstånd för tillverkning, bearbetning, destruktion, export, import och gränsöverskridande överföring (från EES-land) av explosiva varor samt viss hantering inom Försvarsmakten utfärdas av MSB. Övrig verksamhet, omfattande tillstånd för användning, förvaring, handel och överlåtelse samt överföring inom Sverige utfärdas av den kommun där verksamheten ska bedrivas.
Den som använder explosiva varor i mer än en kommun samt överför explosiva varor till flyttbart förråd eller plats för användning i flera kommuner behöver ha tillstånd för detta enbart i sin hemkommun eller i den kommun där verksamheten huvudsakligen bedrivs.
Läs mer om tillstånd för explosiva varor
Åldersgränsen är 18 år för hantering, överföring, import och export av explosiva varor (7 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor).
En tillsynsmyndighet behöver inte tillstånd för hantering av explosiva varor som sker som ett led i tillsynen. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver inte tillstånd för att hantera explosiva varor. Dessa bestämmelser samt några fler undantag för vissa andra myndigheter finns i 13 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.
Förordningen om brandfarliga och explosiva varor
För vissa explosiva varor där riskerna vid användning inte är så stora har MSB meddelat undantag från tillståndskravet och i vissa fall även från 18-årsgränsen. Det gäller sådana fyrverkerier som får användas av allmänheten och vissa andra pyrotekniska artiklar. Alla sådana undantag anges i 2 och 3 kap. i MSB:s föreskrifter om hantering av explosiva varor MSBFS 2025:2.
MSBFS 2025:2 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor
Föreståndare
Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ska en föreståndare utses för all tillståndspliktig verksamhet med sådana varor. Föreståndarens uppgift är att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsamhetskrav och övriga skyldigheter som meddelas i lagen och tillhörande föreskrifter. Föreståndare för tillståndspliktig verksamhet med explosiva varor ska godkännas av tillståndsmyndigheten.
Alla lagar och föreskrifter inom brandfarliga och explosiva varor
Avfallshantering av explosiva restprodukter
Att hantera explosiva varor medför risker. Detta gäller inte minst när man ska ta hand om avfall som innehåller explosiva restprodukter.
För att ta emot och förvara eller destruera explosiva restprodukter på en återvinningscentral eller ett mellanlager krävs tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.
MSB har tagit fram en informationsskrift "Information om explosiva restprodukter i avfallshantering" som sammanfattar de krav som lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor ställer på hantering av explosiva restprodukter.
Skriften visar hur kommuner och återvinningsföretag kan ta om hand explosiva restprodukter som av olika anledningar har kommit till
- obemannade återvinningsstationer
- bemannade återvinningscentraler
- mellanlager
Information om explosiva restprodukter i avfallshantering
Frågor och svar
Explosiva varor
-
Med tanke på avstånden i handboken, hur kraftigt är dynamit i jämförelse med trotyl?
Trotyl är kraftigare än dynamit. Avståndstabellernas värden för riskgrupp 1.1 bygger på effekten av trotyl. Därför kan man anse sig vara "på den säkra sidan" om man tillämpar avstånden vid förvaring av dynamit.
Skillnaden är dock inte så stor och de här avstånden brukar tillämpas generellt vid förvaring av olika sprängämnen i riskgrupp 1.1. Svartkrut i riskgrupp 1.1 är emellertid betydligt svagare och för detta finns därför en egen tabell i handboken. Kom ihåg att avstånden i tabellen baseras på effekten av trotyl på ett öppet fält utan några hinder.
Om det finns någon form av naturligt skydd, t ex berg eller tät skog så kan avståndet minskas (se handboken).
-
Vilken riskgrupp hamnar stenspräckare i?
Riskgrupp 1.3 eller 1.4, samhanteringsgrupp G eller C. I transportförpackning kan klassificeringen 1.4S förekomma.
-
Varför är vi så tuffa med kraven på att man ska vara 18 år för att få köpa fyrverkerier medan man för nödraketer kan få hantera dessa ute i båten?
Man måste vara 18 år för att få köpa nödraketer hos en återförsäljare. Däremot måste även en minderårig få använda pyroteknisk nödutrustning i en nödsituation.
Användning av pyroteknisk nödutrustning, livräddningsutrustning och brandsläckningsutrustning är därför tillåten i nödsituationer även för den som är under 18 år. Bestämmelsen finns i MSBFS 2019:1, 3 kap. 4 §.
MSBFS 2019:1 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor
-
Hur ska märkningen inne i en förpackning se ut?
Innerförpackningar för explosiva ämnen, blandningar och föremål ska vara märkta enligt EU-förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen).
-
Kan ett ämne som lagras bli explosivt?
Ja, t.ex. fuktad pikrinsyra om den torkar under lagringen.
-
Hur är det med transport mellan förråd och försäljningsstället? Räknas det som transport inom anläggning?
Endast om den görs inom ett inhägnat område eller inne i en butikslokal. Så fort den går ut på allmän väg är det en transport av farligt gods utom anläggning.
-
Vem kan hjälpa oss att identifiera okända produkter som kan komma in med båtar från andra länder, märkningen kan vara obefintlig eller på något konstigt språk?
I första hand polisen. MSB kan guida.
-
Vad har ett patronerat sprängämne för klassificering?
Riskgrupp 1.1., samhanteringsgrupp D, Begärlighetsgrad A
-
Kan vem som helst ta sprängkort? Görs någon kontroll av brottsbelastning i likhet med vid tillståndsprövningar?
Ett sprängkort är ett utbildningsbevis och inget tillstånd att hantera sprängämnen. För att få ett sprängkort krävs både en teoretisk utbildning och minst ett års praktik inom sprängarbete. I vissa fall kan någon form av kontroller ha gjorts av arbetsgivaren under praktiktiden men det finns inga regler som kräver det.
-
Hur stora stenar kan man spräcka med stenspräckare?
4-8 m3 med de största (75 g).
Överföring av explosiv vara
-
Vem är det som ska ha överföringstillstånd?
Mottagaren av de explosiva varorna.
-
Varför finns överföringstillstånd, det tillför ju inget? Vad är syftet med överföringstillstånd? OM man har förvaring och/eller handel måste man ju också fylla på?
Det härstammar från ett EU-direktiv och det är kontrollaspekten man är ute efter.
Att myndigheterna ska veta var i samhället explosiva varor kan finnas.
-
Vem ska ge tillstånd för lossning av explosiv vara. Polisen säger att de har brukat göra det?
Det är polisen. Lossning av explosiv vara omfattas av bestämmelserna för transport av farligt gods.
-
Är överföring generellt eller måste det specificeras?
Det ska specificeras om det är till förråd och/eller arbetsplats. I övrigt är det inte specificerat till någon geografisk plats.
-
När någon söker tillstånd för en gränsöverskridande överföring av explosiva varor, tar MSB då över prövningen av förvaringstillståndet på samma sätt som vid tillverkning av explosiva varor?
Nej, MSB tar bara över tillståndsprövning för annan hantering som sker i anslutning till tillverkning, bearbetning, behandling, destruktion, underhåll och återvinning. Se LBE 18 § punkt 1 och 2.
Förvaring av explosiv vara
-
Finns det tidsgräns för hur länge en transport får stå innan det räknas som förvaring?
Finns ingen tidsgräns angiven i regelverket vilket kan vara ett problem då det har förekommit aktörer som försökt utnyttja detta.
Det måste framgå tydligt att det bara rör sig om en tillfällig mellanlagring i väntan på vidare transport och det ska gå att se att det finns en slutdestination för godset för att det ska kunna betraktas som transport.
-
En del sprängare säger att det är svårt att få tag på godkända förråd, vet ni mer om det?
Detta var ett problem under hösten 2011 då en av MSB meddelad dispens att använda förråd godkända enligt äldre bestämmelser upphörde den 31/12 2011 och många sprängare var sent ute med att skaffa nya eller uppgradera sina förråd.
Under senare år har vi inte fått några signaler om att det skulle vara svårt att få tag i förråd som uppfyller kraven för förvaring av explosiva varor.
-
Är en sprängkista godkänd för förvaring av explosiva varor i begärlighetsgrad B?
Sprängkistan i sig är byggd med tillräckligt tjockt material, men låset uppfyller vanligtvis inte kraven i föreskrifterna för explosiva varor i begärlighetsgrad B.
Begärlighetsgrad B ska ha ett lås med skyddsnivå lägst motsvarande SS 3492. Är kravet på låset uppfyllt bör sprängkistan accepteras som förråd till explosiva varor i begärlighetsgrad B.
-
Vilka krav gäller för förvaring av stenspräckare?
För stenspräckarpatroner utan tändare gäller kraven för förvaring av explosiva varor i begärlighetsgrad C enligt MSBFS 2025:2, 9 kap.
För stenspräckarpatroner med monterade tändare och för lösa tändare till stenspräckare gäller kraven för förvaring av explosiva varor i begärlighetsgrad B enligt MSBFS 2025:2, 9 kap.
-
Vem utfärdar bevis på förråden?
Leverantören om man köper ett färdigt förråd. Om en sökande vill bygga ett eget förråd ligger bevisbördan hos denne.
-
När är det krav på bokföring av explosiva varor i ett förråd?
Kravet på bokföring gäller sprängämnen, sprängkapslar eller detonerande stubin. Innehavet i varje enskilt förråd ska bokföras.
Den som hanterar identitetsmärkta explosiva varor för civilt bruk (sprängämnen, tändmedel, krut) ska dessutom föra register över varorna enligt bestämmelserna i 7 kap. MSBFS 2025:2. Detta registerhållningskrav gäller verksamhetens samlade innehav, inte innehållet i varje enskilt förråd.
-
När ska man ha tillstånd för förvaring av stenspräckare?
Alltid, från minsta mängd.
Föreståndare
-
Vem beslutar om föreståndarens lämplighet när det gäller godkännande av föreståndare för explosiva varor?
Det är tillståndsmyndigheten (kommunen eller MSB) som tar beslutet om godkännande efter att ha gjort en prövning av föreståndarens lämplighet.
Det finns en samrådsskyldighet vid handläggning av tillståndsärenden i 14 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. MSB och berörd kommun ska samråda med varandra samt med eventuella andra berörda myndigheter och polisen innan tillstånd meddelas om det inte finns omständigheter som gör det onödigt.
Tillståndsmyndigheten bestämmer själv om samråd ska genomföras eller inte.
Om det råder osäkerhet i bedömningen av en föreståndare ska kommunen samråda med polisen och MSB.
Det kan vara bra att samråda med polisen på orten som ofta har god personkännedom.
-
Vem ska pröva frågan om godkännande av föreståndare till ett ärende som polisen redan gett tillstånd till?
Det ska kommunen göra.
-
Är föreståndarens närvaro vid avsyning ett måste?
Nej, det är verksamhetsutövaren som ska vara representerad.
Verksamhetsutövaren kan dock representeras av föreståndaren.
-
Vad finns det för kunskapskrav vid försäljning av fyrverkerier? Den utbildning som finns inom branschen är dålig, vad ska vi ställa för krav?
Det finns inga direkta krav på att ha genomgått fyrverkerigrossisternas utbildning, men det kan vara ett kvitto på kompetens.
Sökanden måste kunna presentera någon form av bevis på sin kompetens.
Vid tveksamheter finns alltid möjlighet till samråd med MSB eller någon annan kommun.
-
Är det befogat att göra en lämplighetsprövning av föreståndare för fyrverkeriförsäljning? Jag har fått svaret från MSB att det inte behövs.
En bedömning av föreståndarens lämplighet ska alltid göras. Vilka eventuella brottsliga meriter hos sökanden som leder till diskvalificering måste värderas i varje enskilt fall utifrån mängden och begärlighetsgraden av de explosiva varor som ansökan gäller. I en del fall kan det vara omotiverat, till exempel om det gäller förnyelse av ett tillstånd där sökanden är känd och tidigare har skött sig väl.
-
I lagen görs ingen skillnad på föreståndare angående brandfarliga eller explosiva varor varför ska bara föreståndare för explosiva varor godkännas?
Lagstiftarens intention är att myndigheterna ska ha en jämförelsevis större kontroll över hanteringen av explosiva varor och de personer som ska utföra detta. Anledningen är att man bedömer detta som nödvändigt för att kunna uppfylla lagens syften.
Det var likadant i den gamla lagen.
-
Måste en privatperson som ska spränga ha ett sprängkort?
En privatperson som ska spränga åt sig själv behöver inte något sprängkort. Personen behöver dock bevisa på annat sätt att han eller hon har lämplig kompetens att hantera sprängämnen för att beviljas tillstånd till användning, förvaring och överföring av sprängämnena. Ett sprängkort är då ett bra bevis på att man har de kunskaper som behövs. Sprängkortet är däremot inte ett krav enligt några regler, det är ett bevis på en lämplig utbildning.
Vid sprängarbeten ska en sprängarbas utses. Sprängarbasen ska ha dokumenterad teoretisk kunskap om sprängning (motsvarande kraven för sprängkort) och minst ett års praktik från sprängarbeten (AFS 2007:1 6 §). Det är alltså inte tvunget att ha ett sprängkort om man på annat sätt kan visa att man har den teoretiska kunskapen. De allra flesta skaffar förstås sprängkortet som är en bra och allmänt accepterad dokumentation av kunskaperna.
-
När ställs kraven på en föreståndare för brandfarlig vara? Vid tillståndsgivning eller tillsyn?
För tillståndspliktig verksamhet ska det finnas föreståndare innan den brandfarliga varan tas in i anläggningen. Föreståndaren ska vara anmäld till tillsynsmyndigheten.
Tillstånd
-
Hur resonerar man när det gäller tillfälliga verksamheter typ marknader som har gasolanläggningar? Här kan man ju inte ge några 10-års tillstånd?
Det är lämpligt att ge tillstånd för så lång tid som verksamheten förväntas pågå.
-
Hur är det med tillståndsplikten för förvaring av PU, är det från 10 st?
Det krävs tillstånd för förvaring av mer än 10 st. Tillståndsplikten gäller alltså för 11 st eller fler.
-
När privat industri tillverkar till försvarsmakten, vem ger tillstånd och vem tillsynar?
Privat industri med tillverkning av explosiva varor hamnar hos MSB, både tillstånd och tillsyn. Detta gäller oavsett åt vem företaget levererar.
Underhåll av produkter åt FM hamnar hos MSB.
Eventuell hantering av brandfarlig vara vid dessa företag prövas hos kommunen.
Ett civilt företag som tillverkar åt FM är civilt.
-
Har ni exempel på när man kan återkalla ett beslut?
Om man har större förvaring än tillståndet gäller för och inte gör något åt det.
-
I ett tillstånd räcker det med att det bara står att det får förvaras pyrotekniska artiklar eller måste man skriva i vilken riskgrupp varorna tillhör?
Riskgruppen bör alltid anges annars får man utgå från att det är 1.1.
-
Kan man söka tillstånd till enbart förvaring av explosiv vara?
Ja, om man redan har tillstånd till användning eller försäljning.
-
Är avsyning inte nödvändig om man bara bytt ut en cistern?
Oftast inte men det bör bedömas från fall till fall. Om sökanden kan visa protokoll från installationskontroll utförd av ackrediterat kontrollorgan kan detta oftast ersätta avsyningen.
-
Finns det krav på att MSB ska underrätta kommunerna om tillstånd för hantering av explosiva varor som MSB ger?
Nej, det finns inte i lagen men vi brukar alltid skicka kopior av tillståndsbeslut för kännedom till både polisen och räddningstjänsten på orten.
-
Måste den som säljer explosiva varor notera vem som köper?
Ja, om det är identitetsmärkta explosiva varor för civilt bruk (gäller sprängämnen, tändmedel och krut) som överlåts måste säljaren notera köparens och eventuell transportörs namn och adress samt varornas identitetsnummer. Reglerna för detta finns i 7 kap. MSBFS 2025:2.
För alla överlåtelser av explosiva varor av något slag gäller att säljaren måste kontrollera att köparen får ta emot varorna, d v s att de tillstånd som eventuellt krävs finns, innan de överlåts. Denna regel finns i 15 § LBE.
-
Ska polisen eller kommunen ge tillstånd för t.ex. fyrverkeri och sprängningsarbeten?
Det är polisen som ger tillstånd enligt ordningslagen, för arrangemang som t.ex. fyrverkerier och för sprängning inom tätbebyggt område.
Lagar och regler
- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
- Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor
- Förvaltningslagen (2017:900)
- Gällande föreskrifter inom LBE
- MSBFS 2020:1 föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler
- MSBFS 2010:4 föreskrifter om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor
- MSBFS 2025:2 föreskrifter och allmänna råd om hantering av explosiva varor
- Tillsynsstöd vid tillsyn av så kallade bergsprängare
- Checklista med frågor att ta med vid tillsyn av bergsprängare