På Svegs hälsocentral har Rakel blivit vardag

Hälsocentralen i Sveg fick sina första Rakelterminaler i slutet av 2018. Men det var under våren 2020 som Rakel blev en del av det dagliga arbetet. Coronapandemin innebar nya utmaningar, och satte fart på användandet både internt och externt.

– Vi har en form av pre-triagering, alltså att vi stämmer av om besökarna har symtom på covid-19 innan de får komma in. Med en knapptryckning får den som står i pre-triagen direktkontakt med lättakuten, så att en sjuksköterska kan komma och göra en medicinsk bedömning, säger Jim Kaarnavuo.

Kommunikationen blir kort, koncis och effektiv

Hälsocentralerna i Härjedalen motsvarar på många sätt andra regioners vårdcentraler, men arbetar mer förebyggande och har ofta en lättakut. Tidigare hade Svegs hälsocentral tre Rakelterminaler. Nu har de sex, till exempel inne på labbet och på röntgenavdelningen, där en röntgensköterska ofta arbetar ensam.

– Att andra i personalen är bara en knapptryckning bort är bra för arbetsmiljön, säger Jim Kaarnavuo.

Det kan handla om att hantera hotfulla patienter. På Svegs hälsocentral är avstånden mellan avdelningarna stora och larmknappar finns inte nära till hands överallt. Rakel kompletterar både larmsystemet och andra kommunikationsvägar.

– Alla vet att de ska prioritera att svara på Rakelenheten. Och du som anropar måste tänka igenom vad du ska säga i förväg. Därför blir kommunikationen kort, koncis och effektiv.

För Jim Kaarnavuo är Rakel en självklar del av en robust verksamhet.

– Vi har ju blivit mer och mer beroende av telefoni i vården. Om en mast går ner skulle vi snabbt kunna stämma av vad som fungerar på andra hälsocentraler, och vid behov styra om inkommande telefonsamtal. Det är verkligen en jättevinst att vi nu är vana vid Rakel i vardagen, säger Jim Kaarnavuo.

Internt arbete med förbindelseprov och riktlinjer

För att komma igång med Rakel la Svegs hälsocentral upp ett schema. Varje morgon gjorde de anställda förbindelseprov med varandra. Det var ett enkelt sätt att bli bekväm med utrustningen.

– Rakel är egentligen inte svårare än en mobiltelefon! Men som med allt nytt så kan det kännas läskigt i början. Det handlar om att våga trycka på knappen och prata i radio, säger Jim Kaarnavuo.

Att komma igång är viktigt, men det behövs också en långsiktig plan, betonar han.

– Det måste vara tydligt vad verksamheten ska ha Rakel till. Skapa riktlinjer för hur och när Rakel ska användas, så att utrustningen inte blir liggande.

Många möjligheter i mer extern samverkan

Hälsocentralen i Sveg har viss extern kontakt via Rakel, främst med andra hälsocentraler. Jim Kaarnavuo ser många områden att utveckla. Att få igång kommunikation med ambulanserna är mest prioriterat.
Hälsocentralen har dessutom filialer som är öppna under vintersäsongen, och så finns den privata Fjällhälsocentralen i Hede. I samband med pandemin började också de använda Rakel. Nu i vinter tror Jim Kaarnavuo att Rakel blir ännu viktigare för samverkan.

– Om någon uppe i Vemdalen bryter handleden i skidbacken, och samtidigt har tecken på infektion, så kan vi snabbt stämma av: Är det redan många som väntar på röntgen på Funäsdalens hälsocentral? Då kan vi ta hit patienten, och minska risken för smittspridning. Rakel underlättar all logistik, säger Jim Kaarnavuo.

Texten har tagits fram på uppdrag av MSB. Text: Amalthea Frantz