Nödsändare
När du är ute i naturen eller på sjön, kan du hamna i en nödsituation och behöva hjälp. Då är det bra med en nödsändare som kan användas inom sjöfarten, luftfarten och i skog och mark. Det är viktigt att använda rätt sändare och att förstå hur den fungerar för att få den säkerhet som erbjuds.
Cospas-Sarsat är ett internationellt system för mottagning av nödsignaler och Sverige är ett av medlemsländerna. Nödsändare finns för olika användningsområden. De minsta modellerna kan bäras i fickan. Det finns även sändare för flygplan och båtar.
Nödlarm i Sverige och utomlands
Om du är i Sverige och råkar ut för en olycka, kan du aktivera din nödsändare. Då går larmet till Sjöfartsverkets Sjö- och Flygräddningscentral (Sjöfartsverket - JRCC) i Göteborg. Centralen är Sveriges kontakt gentemot Cospas Sarsat-systemet och administrerar alla larm i Sverige och larm där människor är inblandade som har registrerat sin sändare i Sverige. Sjöfartsverket - JRCC agerar på eget mandat om alarmet bedöms vara inom sjö- eller flygräddningstjänst, annars kontaktar de annan räddningstjänst.
Om du är i något annat land går larmet både till den lokala räddningscentralen och Sjöfartsverket - JRCC i Sverige som då kan bistå med kontaktuppgifter till den som är i nöd.
För att hela den här larmkedjan ska fungera är det viktigt att nödsändaren är rätt programmerad med en unik identitet, och att räddningscentralen känner till vem som använder eller äger nödsändaren. Därför behöver du registrera sändaren.
Olika typer av nödsändare
I fickan: PLB är en liten modell för personligt bruk som aktiveras manuellt. En PLB kan du ta med på fjällturen, på skoterturen, i kajaken, i båten, i sportflygplanet eller när du är ute ensam i skogen. Observera att det kan finnas restriktioner för att använda PLB i vissa andra länder!
På båten: EPIRB ingår i det internationella sjösäkerhetsradiosystemet. Den är frivillig på fritidsbåtar men ett krav inom yrkessjöfarten. EPIRB aktiveras normalt vid kontakt med vatten. På fritidsbåtar kan både EPIRB och PLB användas.
På flyget: ELT är den typ av nödsändare som används av luftfarten. Aktiveras automatiskt vid hårda stötar eller kan startas manuellt. Det är tillåtet att använda PLB i vissa mindre luftfartyg.
ELT är en förkortning av Emergency Locator Transmitter.
PLB är en förkortning av Personal Locator Beacon.
EPIRB är en förkortning av Emergency Position Indicating Radio Beacon.
De olika myndigheternas ansvar
- Sjöfartsverket ansvarar för sjö- och flygräddningstjänst
- PTS delar ut tillstånd för alla typer av radiosändare
- Polisen ansvarar för fjällräddning och efterforskning av försvunna personer
- MSB har ett samordnande ansvar för tillsynen av räddningstjänst
- Transportstyrelsen ansvarar bl.a. för reglering av nödsändare på luftfartyg
Checklista
- Se om radiotillstånd behövs. Utomlands kan du behöva tillstånd för att använda nödsändare som kan sända på 406 MHz.
- Kontrollera funktionen och batteriet. Kontrollera regelbundet funktionen på din nödsändare enligt tillverkarens anvisningar.
- Registrera sändaren. Det är gratis och enkelt. Du ska få information om hur det går till vid köpet. Har du frågor om detta hänvisar vi till Sjöfartsverkets webbplats.
- Förvara nödsändaren säkert. Nödsändare ska förvaras så att inte du eller någon annan råkar aktivera den. Tänk på att ta ut batteriet om du skickar den på service.
- I nödläge: Aktivera sändaren. En nödsändare får bara aktiveras om det finns stor risk för liv och hälsa och du själv eller någon annan inte kan ordna hjälp på annat sätt.
- Om du råkar aktivera sändaren. Stäng snabbt av sändaren! Kontakta sedan Sjöfartsverket - JRCC.
- Byte av ägare. Om du säljer din nödsändare till någon annan ska du avregistrera dig.
- Ändring eller avregistrering av PLB. Om du flyttar, byter e-postadress, byter användningsområde eller av någon annan anledning behöver uppdatera dina uppgifter hittar du information om detta på Sjöfartsverkets webbplats.
- Återvinning av nödsändare. När din EPIRB/ELT/PLB inte längre ska användas så måste den återvinnas på ett miljövänligt sätt. Det är viktigt att du ser till att den INTE är funktionsduglig och att du tar ur batteriet eller på annat sätt ser till att den inte kan startas av misstag när du lämnar den till återvinningscentralen. Den kan annars börja sända och orsaka onödiga räddningsinsatser.
Frågor och svar
-
När behöver jag en nödsändare?
Om du vistas ute i naturen, i båten eller om du flyger mindre flygplan, segelflygplan eller är skärmflygare och plötsligt behöver hjälp. Din mobiltelefon fungerar inte alltid men en nödsändare har alltid täckning.
-
Behöver jag registrera en nödsändare?
Ja. Registreringen av din nödsändare är avgiftsfri och kan bidra till att genomföra en effektiv räddningsinsats och rädda liv. Det är alltså främst du själv som tjänar på att din nödsändare är registrerad. Om du vill ha en nödsändare som när den aktiveras sänder nödsignaler som når den svenska Sjö- och flygräddningscentralen är det viktigt att nödsändaren uppfyller krav enligt Cospas-Sarsat.
-
När kan jag aktivera min nödsändare?
Om det finns överhängande risk för livsfara och du själv eller någon annan inte kan ordna hjälp. Om en nödsituation uppstår ska du även försöka få kontakt med andra personer i närheten.
-
Vad händer när jag aktiverar min nödsändare?
Då får en räddningscentral informationen inom några minuter. Om nödsändaren är registrerad, får räddningscentralen din identitet och insatsen kan snabbt påbörjas. Om nödsändaren dessutom är utrustad med en GPS får räddningscentralen en relativt exakt position. Om nödsändaren vare sig är registrerad eller innehåller GPS krävs flera informationsmeddelanden från satellitsystemet och det kan dröja en längre tid innan nödvändig information finns tillgänglig för att påbörja en insats.
-
Vad gör jag om jag råkar aktivera min nödsändare oavsiktligt?
Det viktigaste är att snabbt stänga av den. Ring sedan JRCC Sjö- och flygräddningscentralen. Flyger du, kan du också meddela närmaste flygtrafikledning via radio om det går snabbare. En oavsiktligt aktiverad nödsändare kan innebära att hjälpen till andra som befinner sig i en verklig nödsituation fördröjs.
En ELT sänder normalt även på 121,5 MHz som är flygets nödfrekvens. Många räddningshelikoptrar kan pejla på den frekvensen för att lättare hitta fram till den nödställde. Ett tips till dig som pilot är att efter landning lyssna på 121,5 MHz innan du stänger av din motor för att säkerställa att din ELT inte oavsiktligt har aktiverats vid landningen. Om du hör nödsignaler på 121,5 MHz ska du direkt kontakta närmaste flygtrafikledningsenhet eller JRCC Sjö- och flygräddningscentralen.
-
Hur förvaras en nödsändare?
Så att ingen oavsiktlig aktivering riskeras. Tänk på att alltid ta ut batteriet om du skickar din nödsändare på service och följa tillverkarens anvisningar. PLB som används på land ska förvaras lätt åtkomliga och på ett sådant sätt att de inte aktiveras oavsiktligt. ELT-sändare är normalt fast monterade i luftfartyg. I Sverige är det tillåtet och i vissa fall ett krav att ha PLB ombord på flygplan (se länk till Transportstyrelsens föreskrift längst ner i dokumentet). PLB ska förvaras lätt åtkomliga i ett luftfartyg, gärna känd för övriga ombord, så att de snabbt kan aktiveras vid behov. En PLB är en personlig nödsändare. Avsikten är att en PLB är personlig och om en nödsituation uppstår kan du aktivera din nödsändare under flygning.
-
Om jag bara seglar nära kusten, kan jag ha en mobiltelefon istället för en nödsändare?
Nej. Räkna aldrig med att enbart mobiltelefonen kan ersätta en nödsändare. Den kan vara ett bra komplement om den fungerar och har täckning. Men en nödsändare använder satelliter medan en mobiltelefon använder basstationer på land som placeras där det finns kunder. Resultatet är att det för det mesta finns en Cospas Sarsat-satellit inom synhåll medan avståndet till mobilnätets basstationer ibland kan vara för långt för att kunna ringa.