UAS för räddningstjänsten
UAS (Unmanned Aircraft System) - även kallat drönare kan med fördel användas både före, under och efter en räddningsinsats.
Ökad digitalisering och snabb teknikutveckling innebär stora utmaningar för kommunal räddningstjänst. En sådan utmaning är inom området obemannade luftfartyg kallad UAV (Unmanned Aerial Vehicle) om det rör sig om själva luftfartyget eller UAS (Unmanned Aircraft System) om det rör sig om hela systemet. Det finns även andra typer av tekniska hjälpmedel till exempel markgående robotar eller undervattensdrönare även kallade ROV (Remotely Operated Underwater Vehicle). Systemen finns även idag som hybrider med en kombination av ovanstående förmågor.
Användning av UAS inom kommunal räddningstjänst
Det är fördelaktigt att använda UAS:er – både före, under och efter en räddningsinsats – men det finns samtidigt utmaningar som måste hanteras. UAS:er, kan vid användning inom kommunal räddningstjänst – om de används på rätt sätt– bidra med värdefull information. Med hjälp av sensorer som kamera, infraröd kamera med mer, så kan bränder och människor lokaliseras snabbare.
En sådan ändamålsenlig användning av tekniken kan bidra med värdefull information som både kan underlätta inriktning och samordning av räddningsinsatser. Dessutom kan dessa bidra till en effektivare och säkrare verksamhet i så väl före, under och efter en räddningsinsats.
Generellt bedöms nyttan av UAS:er vara störst i samband med olyckor där det kan vara svårt att skapa sig en överblick av skadeområdet från marken, men även vara till nytta vid olyckor på platser som är farliga för människor. I framtiden kan det även tänkas att UAS:er flyger till en olycksplats före andra enheter för att ge en första överblick. Vidare att systemen används för transport av mindre utrustning (exempelvis hjärtstartare eller vattenlivräddningsutrustning) till avlägsna eller otillgängliga platser innan räddningstjänstens ordinarie enheter kommit fram.
UAS:er har flera verksamhetsområden, dels att i realtid övervaka ett förlopp. Ett annat användningsområde är att samla in information vidare bearbetning och analys. Ett sådant exempel är att förädla informationen genom att skapa geodata som sedan kan användas tillsammans med annan data bland annat som beslutsstöd och information till lägesbild. Ett exempel kan vara att kartera stormar eller översvämningars utbredning och därigenom mäta storlek och tillexempel brandintensitet eller djup med hjälp av bildanalys. Man kan även använda drönare för att skapa 3D-modeller av ras och skred för att beräkna dess omfattning.
Denna typ av information kan underlätta inriktningen på och samordningen av räddningsinsatserna samt bidra till att de blir effektivare. Att införa en UAS är dock inte helt oproblematiskt eftersom användningen omfattas av flera olika regelverk. Dessutom behöver systemet anpassas till den tänkta användningen och den befintliga organisationen.
I dag sker förändringar kring regelverk i allt snabbare takt och nya kunskaper tillkommer med tillhörande teknikutveckling– inte minst inom området artificiell intelligens (AI).
MSB1569, 2020
Ökad digitalisering och snabb teknikutveckling innebär stora utmaningar för kommunal räddningstjänst, inte minst inom området artificiell intelligens (AI). MSB har tidigare publicerat en vägledning ka...
MSB1577, 2022
Denna rapport är en litteraturöversikt om artificiell intelligens (AI) med dess möjligheter och utmaningar för obemannade luftfartyg inom svensk verksamhet vid samhällsstörningar. Obemannade luftfarty...
MSB1774, 2022
Räddningstjänsten kan dra nytta av den senaste tekniken för obemannade luftfartygssystem (UAS) för att exempelvis förbättra sin lägesförståelse vid insatser och därmed minska risker för den egna perso...