Riskhänsyn i fysisk planering

Räddningstjänsten och kommunala beredskapssamordnare har värdefulla kunskaper om olycksrisker, riskreducerande åtgärder, krisberedskap samt kommunens resurser. De har också bred erfarenhet från inträffade olyckor och andra händelser, tillgång till lokal olycksstatistik och god lokalkännedom. I händelse av höjd beredskap tillkommer uppgifter för räddningstjänsten i syfte att skydda befolkningen och upprätthålla samhällets funktionalitet vid kriser eller krig. Genom samverkan och systematisk dialog kan dessa kunskaper tas till vara i plan-och byggprocessen.

Räddningstjänstens roll i lov- och byggprocessen

Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar att minska sårbarheten i samhället och bevaka att risk- och beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen. Länsstyrelsen tillhandahåller planeringsunderlag som olika myndigheter tar fram, granskar planer och deltar i samråd. Länsstyrelsen kan bistå med stöd i frågor rörande allmänna intressen, riksintressen, mellankommunal samordning samt hänsynstaganden till hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion.

Sveriges 21 länsstyrelser är indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelse som har ett geografiskt områdesansvar för sitt område när det gäller det civila försvaret. Arbetet och planeringen som görs inom ramen för civilområdesansvaret kan utgöra viktiga ingångsvärden för riskhänsynen i den fysiska planeringen.

Flera statliga myndigheter har uppgifter kopplade till frågor om människors hälsa och säkerhet samt risk för olyckor i den fysisk planeringen.

Centrala myndigheters roll och ansvar (Boverket)

Boverket är förvaltningsmyndighet för fysisk planering och ansvarar för att vägleda kommuner i frågor om människors hälsa och säkerhet samt risk för olyckor vid planering och byggande. Boverket har också som uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.

MSB ansvarar för att utveckla och stödja samhällets beredskap för olyckor och kriser samt civilt försvar. Myndigheten tar därför fram planeringsunderlag, som bland annat kan användas vid fysisk planering. MSB är central tillsynsmyndighet över den kommunala räddningstjänsten samt ansvarar för den centrala tillsynen enligt den s.k. Sevesolagen. MSB är också sammanhållande av Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO) och det strategiska aktörsgemensamma arbetet inom svenskt oljeskadeskydd.

MSB:s tillsyn enligt LSO

Seveso

Oljeskadeskydd

Flera av de statliga myndigheterna är så kallade beredskapsmyndigheter. Dessa myndigheter har ansvar i att beakta totalförsvarets krav och genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället samt utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Beredskapsmyndigheter har ett verksamhetsansvar och det arbete som bedrivs eller beslutas av myndigheten kan utgöra värdefulla ingångsvärden till samhällsplaneringen och den fysiska planeringen. Trafikverket, Livsmedelsverket, Energimyndigheten samt länsstyrelserna är några exempel på beredskapsmyndigheter.

Det svenska civila beredskapssystemet

Samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner ska göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). För kommuner finns skyldigheten reglerad i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Identifieringen av samhällsviktig verksamhet inom det kommunala verksamhetsområdet ska göras inom ramen för risk- och sårbarhetsarbetet. Regionala och kommunala risk- och sårbarhetsanalyser har tagits fram under år 2023 och är ett viktigt underlag för riskhantering och fysisk planering.

MSB har i uppdrag att ta fram en nationell risk- och sårbarhetsbedömning (NRSB) som ska överlämnas till regeringen vartannat år.

Risk- och sårbarhetsanalyser

Samhällsviktig verksamhet

Nationell risk- och sårbarhetsbedömning

Varje kommun är skyldig att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunens kommunala handlingsprogram och övriga arbete enligt lag om skydd mot olyckor kan vara ett viktigt underlag i den fysiska planeringen.

Kommunala handlingsprogram enligt LSO

Skogsbränder, översvämning, värmeböljor, ras och skred blir vanligare och mer omfattande till följd av klimatförändringar. Det förebyggande arbetet blir därför allt viktigare och kommuner, länsstyrelser med flera måste i den fysiska planeringen identifiera klimatrelaterade risker och sedan vidta förebyggande åtgärder.

MSB:s mål är att myndighetens arbete ska bidra till att effekter av ett förändrat klimat inte orsakar fler olyckor eller samhällsstörningar. MSB tar fram klimatanpassade beslutsunderlag och kartor för översvämning, stabilitet och värme som utgör ett stöd vid fysisk planering. MSB hanterar också statsbidrag som kommuner kan söka för att vidta förebyggande åtgärder mot naturolyckor.

Förändrat klimat

Statsbidrag för naturolyckor

MSB Kartportal

Klimatanpassning.se (SMHI)

Samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön (Boverket)

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker syftar till att minska ogynnsamma följder av översvämningar. Arbetet sker genom att MSB systematiskt identifierar områden med betydande översvämningsrisk och kartlägger översvämningshot. Länsstyrelserna kartlägger sedan översvämningsrisk och ta fram riskhanteringsplaner i samråd med kommuner och andra aktörer. Med god samordning kan riskhanteringsplanen vara ett stöd för den fysiska planering och vice versa.

Översvämningsförordningens tre steg

Riskerna för allvarliga olyckor, inklusive sådana som orsakas av klimatförändringar, ska beaktas i miljöbedömningsprocessen.

Miljöbedömningsförordningen förtydligar att för planer och program ska riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor beaktas vid en undersökning och bedömning av betydande miljöpåverkan (5 §). En strategisk miljöbedömning ska dessutom ta hänsyn till andra relevanta planer och program.

En miljöbedömning bör beakta samtliga risker som rör allvarliga olyckor, höjd beredskap och människors hälsa eller miljö.

Naturvårdsverkets webbsida om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken