Olyckor och fyrverkerier

Varje år skadar sig ungefär 70 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården (slutenvård och/eller specialiserad öppenvård).

De vanligaste personskadorna är i ansikte, huvud, öga samt på händerna. Vanliga orsaker till olyckorna är att pjäsen inte börjar skjuta när det förväntas, personer har lekt eller experimenterat med pjäsen eller fyrat av pjäsen utan att ha kontroll över vart den tar vägen.

Vanliga orsaker till olyckor med fyrverkerier är att pjäsen exploderar tidigare än man föreställt sig, lek eller experimenterande med fyrverkerier eller att någon kastar eller fyrar av en pjäs utan att ha kontroll över vart den tar vägen och någon annan blir träffad. De allra flesta olyckor orsakas alltså av felaktig hantering av fyrverkerier där användaren inte följt instruktionerna.

Antalet skador minskar

Sedan början av 2000-talet har trenden varit ett minskat antal slutenvårdade på sjukhus till följd av olyckor med fyrverkerier. Från cirka 105 skadade i genomsnitt 2009-2014 till cirka 70 skadade åren 2019-2024.

I diagrammet syns antalet i slutenvård* och specialiserad öppenvård* uppdelat på kön för åren 2018 till 2023.

Stapeldiagram med en stolpe för slutenvårdade och en för öppenvårdade. Betydligt färre män än kvinnor. Antalet har minskat mellan 2018 och 2023.

Antal vårdade personer på grund av skada av fyrverkerier, 2018-2023. Källa: Socialstyrelsen

* Slutenvård (inlagda på sjukhus) och/eller specialiserad öppenvård (läkarbesök – ej primärvård).

Diagram över vilken kroppsdel som skadats. Flest är arm och händer 30 %, ansikte och huvud 28 %, 19 % öga samt öra 4 %. 19 % av skadorna är på andra kroppsdelar.

Andel skador per kroppsdel i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2018-2023

Nyårshelgen är farligast

De flesta olyckorna sker i anslutning till nyårsfirandet.

Stapeldiagram med antal skadade som fått slutenvård per månad. Allra flest är det i januari med cirka 7 personer. Övriga månader på året är det färre än en person. Genomsnitt för 2018-2023.

Genomsnitt antal skadade i slutenvård per månad, 2018-2023. Källa: Socialstyrelsen

Viktigt att läsa instruktionerna

Många olyckor orsakas av felaktig hantering av fyrverkerierna där användarna inte följt eller läst instruktionerna på pjäsen. En felaktig hantering är inte bara farlig för den som avfyrar utan även för de åskådare som finns i närheten.

Diagram över vilka som skadas av fyrverkerier

Bildspelet består av tre bilder.

Diagram över om den som skadats varit kvinna eller man 79% av de skadade är män.
Diagram över om ålder på den som skadats av fyrverkerier, 23 % var under 13 år, 17 % var 13 till 18 år och 60 % var över 18 år.

Andel skadade avfyrare och åskådare i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2018-2023

Omkomna av olyckor med fyrverkerier

Under 1998 omkom två personer till följd av olyckor med fyrverkerier och ytterligare en person under 2002, 2004, 2005, 2008 och 2013, samtliga män. År 2024 dog ytterligare en man i en fyrverkeriolycka.

Typ av fyrverkerier

Tidigare har raketer varit den typ av fyrverkeri som orsakat mest personskador. MSB:s arbete med åtgärder för att minska fyrverkerirelaterade skador har därför en period haft ett visst fokus på raketer, något som bland annat lett till att det nu gäller tillståndsplikt för alla raketer med styrpinne.

Cirkeldiagram över andelar skador orsakde av olika fyrverkeripjäser. Vanligast med 23 % var stjärnrör, följt av fyrvekeritårta 22 % och raket 17 %.

Andel skadade i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning efter artikel som skadat dem 2018-2023. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2018-2023

Fyrverkerier orsaker också bränder

Förutom personskador orsakar fyrverkerier även bränder. I nedanstående figur redovisas antalet insatser som de kommunala räddningstjänsterna larmats till. Det är bränder där räddningstjänsten rapporterat fyrverkerier som värmekälla och redovisar bränder i byggnader och bränder utomhus, till exempel gräsbränder.

Linjediagram över antal bränder orsakde av fyrvekerier per år 2018-2023, uppdelat på brand i byggnad och brand ej i byggnad. Under 2023 har det sjunkit till drygt 30 bränder i byggnade och cirka 70 bränder i annat än byggnad.

Antal insatser av kommunal räddningstjänst till bränder med värmekälla fyrverkerier 2018 till 2023. Källa: MSB

Flest bränder inträffar under december och januari.

Cirkeldiagram över andel

Andel insatser av kommunal räddningstjänst till bränder i byggnader med värmekälla fyrverkerier per månad 2018 till 2023. Källa: MSB

 

Senast granskad: 23 september 2025

Till toppen av sidan