Biogas

Biogas framställs genom rötning av biomassa på t.ex. ett reningsverk eller i en deponi. Det finns även produktionsanläggningar med huvudsyfte att producera biogas. Biogasen består av mellan 20-80 % metan (beroende på hur den utvinns), vilket innebär att den är en brandfarlig gas. Resterande del består mest av koldioxid, vid deponier även kväve.

Gasen kan användas till att producera värme i en panna, eller el i en turbin eller motor. I många fall uppgraderar man biogasen, vilket innebär att man avskiljer koldioxid och svavelföreningar, så att man får en gas med hög metanhalt som påminner om naturgas. Det är dock ovanligt på deponier, på grund av svårigheterna med att avskilja kvävet.

Biogasanläggningar är tillståndspliktiga enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Tillstånd söks hos den kommun där anläggningen ska byggas och drivas.

Biogasanläggningar

Med biogasanläggningar menas reningsverk, deponier och produktionsanläggningar för biogas. Biogasen produceras i en rötkammare, förutom vid deponier där den bildas i deponin och samlas upp via ett uttagssystem. Tabell 1 nedan visar olika delar som en biogasanläggning kan bestå av. En mer detaljerad beskrivning av funktionen hos respektive del behöver framgå av anläggningens processbeskrivning i tillståndsansökan.

Delar i en biogasanläggning

Vad	Varför	Var
Rötkammare	Biogasproduktion	Reningsverk, produktionsanläggning
Uttagssystem i deponi	Biogasproduktion	Deponi
Mottagnings- och förbehandlingsenheter	T.ex. blandning, hygienisering	Reningsverk, produktionsanläggning, före rötkammare
Rötrestlager	Buffertlager för utrötat material	Reningsverk, produktionsanläggning, efter rötkammare
Efterbehandlingsenheter	T.ex. avfettning, efterrötning av rötrest	Reningsverk, produktionsanläggning, efter rötkammare
Gasklocka	Lagring av gas	Reningsverk, produktions- anläggning, deponi
Fackla	Förbränning av överskottsgas	Reningsverk, produktions- anläggning, deponi
Gasmotor	Elproduktion	Reningsverk, produktions-

Branschorganisationens anvisningar

Branschorganisationen Energigas Sverige har gett ut anvisningarna BGA (Anvisningar för biogasanläggningar), EGN (Energigasnormer) och TSA (Tankstationsanvisningar).

BGA visar ett sätt att planera, bygga, driva och kontrollera biogasanläggningar som uppfyller lagstiftningens krav.

EGN visar hur gasledningar och installationer för naturgas, biogas och gasol i gasfas kan utformas på ett sätt som uppfyller lagstiftningens krav. EGN gäller för övertryck upp till och med 4 bar.

TSA omfattar tankstationer för metangas, och kan även användas för fyllningsstationer för mobila gaslager och rörledningar för metan med övertryck över 4 bar. TSA visar ett sätt att planera, bygga, driva och kontrollera tankstationer för metangas som uppfyller lagstiftningens krav.

Tillståndsansökan

Följande uppgifter och handlingar behövs vanligtvis för att kunna granska en tillståndsansökan för en biogasanläggning:

• Beskrivning av anläggningen (processbeskrivning).
• Hanterad mängd biogas (och även annan brandfarlig vara).
• Ritningar över byggnader, där ventilation av rum med gasutrustning framgår, även fasadritningar.
• Uppgift om brandteknisk klass hos väggar och dörrar.
• Ritningar över anläggningsområdet, där avstånd mellan olika anläggningsdelar liksom ledningsdragning framgår. För deponigasanläggningar behöver deponins brunnar finnas
• Karta där avstånd till omgivande bebyggelse framgår.
• Utredning om
• Klassningsplaner med tillhörande dokument (se kap 5).
• Uppgift om föreståndare (kan vänta till ett senare tillfälle, ex. avsyningsdagen).
• Drift- och underhållsinstruktioner (kan vänta till ett senare tillfälle, t.ex. avsyningsdagen).

Utredning av risker

LBE ställer krav på att den som hanterar brandfarliga varor i tillståndspliktig mängd ska genomföra en utredning om risker. Genom att planera, bygga, kontrollera och driva en biogasanläggning enligt BGA kan utredningen förenklas. Sökanden bifogar ifylld blankett, ”Åtagande att följa BGA”, till ansökan om tillstånd. Blanketten finns att ladda ned på www.energigas.se. En utredning av de risker som finns specifikt för aktuell anläggning måste dock alltid göras.

www.energigas.se

Kontroll av tillståndsansökan

Vissa av nedanstående punkter kan vara lämpliga att kontrollera vid en avsyning.

Obehörig åtkomst

Det är viktigt att biogasanläggningen är skyddad så att obehöriga inte kan komma åt anordningarna. Staket eller mur med en höjd på minst 2 meter är vanligtvis tillräckligt. Om hela anläggningen är inhägnad behövs ingen separat inhägnad för biogasanläggningen om obehöriga förhindras att komma in, t.ex. genom att grindarna hålls stängda dygnet runt. Byggnader med låsta dörrar anses ha tillräckligt skydd och behöver därför ingen inhägnad.

Skydd mot påkörning

Behovet av påkörningsskydd beror på anläggningens utformning, närliggande vägar och interna körvägar. Tänk på att rörledningar som kommer upp ur marken kan döljas av snö på vintern. Betongsuggor kan täckas av snö, och lätt flyttas av snöröjningsfordon, och är därför olämpligt som påkörningsskydd i de flesta fall.

Ventilation

Utrymmen där brandfarlig gas hanteras ska vara väl ventilerade, t.ex. gasrum, kompressorstationer, fläktstationer, reglerstationer eller pannrum. Ventilationen kan vara mekanisk eller naturlig. Naturlig ventilation förutsätter vanligtvis ventilationsöppningar uppe vid tak och nere vid golv, diagonalt i rummet, med en sammanlagd area som motsvarar minst 1 % av utrymmets golvarea.

Avstånd

En biogasanläggning ska ha tillräckliga avstånd till omgivningen . Syftet är att förhindra brandspridning, gasspridning, pågrävning av rörledningar i mark samt att göra det möjligt att utrymma vid kritiska situationer.

Gasklockor och rötkammare

Tabell 1 nedan visar rekommenderade minsta avstånd mellan omgivningen och gasklockor eller rötkammare utomhus. Det kan dock finnas situationer där förhållandena avviker ifrån vad tabellen förutsätter vilket kan medföra andra avstånd.

Minsta avstånd för placering av gasklockor och rötkammare utomhus

Avstånd i meter mellan	Byggnad, brännbar fasad	Byggnad, obrännbar fasad*	Byggnad, avskild i minst EI 60 mot gas-hanteringen**	Annan gasklocka/ rötkammare: Membran	Annan gasklocka/ rötkammare: Stål	Annan gasklocka/ rötkammare: Betong	Fackla
Gasklocka av membrantyp samt rötkammare med membranöverdel	18	18	9	14	11	4	10
Gasklocka eller rötkammare i stål	9	7	4	11	4	4	5
Rötkammare i betong	6	6	3	4	4	2	5

Minsta avstånd för placering av gasklockor och rötkammare utomhus

Elledning

Tabellen nedan anger minsta avstånd mellan klassat område och elledning, med hänsyn till risken för elektrostatisk uppladdning. Avstånden behöver också hållas till gasledningar, eftersom dessa ofta är klassade internt på biogasanläggningar. Observera att tabellen anger horisontella avstånd (dvs. avstånd sett rakt uppifrån). Avstånden kommer ursprungligen från Elsäkerhetsverket.

Avstånd mellan elledning och klassat område

Konstruktionsspänning (kV)	Avstånd till klassat område (m)
12,0–72,5	15
82,5	30
145-170	30
245	45
420	60

Vägar och järnvägar

För rekommenderade avstånd till vägar och järnvägar, hänvisas till BGA.

Installationer

Installationer ska vara utförda på ett fackmässigt sätt för att ge god säkerhet med avseende på risken för brand och explosion.

För rekommendationer för utformning av anläggningen och dess utrustning, hänvisas till BGA.

Gasledningar i mark

Gasledningar i mark ska vara skyddade mot pågrävning, brandpåverkan och korrosion.

För att förhindra pågrävning märks gasledning i mark ut i terrängen, med antingen skyltar eller märkband nedgrävt ovanför ledningen. Täckningsdjupet behöver också vara tillräckligt, vilket innebär minst 1 m i de flesta fall. I gata i villaområde räcker dock 0,8 m, i grönområde eller tomtmark 0,6 m.

Gasledningar med tryck upp till och med 10 bar kan vara av plast. Plast medför ingen risk för korrosion, men plastledningar får inte vara förlagda med mindre än 0,6 m täckning, då de inte har tillräcklig brandtålighet. Undantaget är uttagsledningar på deponier, det är tillräckligt om de inte kan exponeras för solljus. För dessa är det också viktigt att beakta risken för pågrävning och påkörning, då detta kan leda till att luft sugs in i systemet och bildar explosiv gasblandning inuti rörledningar.

Godtagbara avstånd (enligt EGN) mellan gasledning i mark med övertryck upp till 4 bar och olika objekt beskrivs närmare i EGN.

Ledningar av stål är godtagbara om de följer någon av de standarder som redovisas i tabellen nedan, med avseende på skydd mot korrosion. För varje stålkvalitet anges tre likvärdiga standarder (svensk/europa/nordamerikansk). Ledningarna är då märkta med någon av dessa standarder.

I vissa fall förläggs stålledningar i ventilerad ränna med lock. Där kan ledningen utsättas för särskild korrosiv miljö på grund av vägsalt, och högre krav ställs därför på dessa ledningar. Om ingen risk finns att vägsalt hamnar i rännan kan stålsort för ledning i mark användas.

Stålsorter för ledning i mark och ränna

Standarder för ledning i mark	Standarder för ledning i mark eller ränna
SS 2343 / EN 1.4436 / 316	SS 2328 / EN 1.4410 / S32750
SS 2348 / EN 1.4404 / 316L	SS 2377 / EN 1.4462 / S32205
SS 2353 / EN 1.4432, 1.4435 / 316L	SS 2378 / EN 1.4547 / S31254
SS 2350 / EN 1.4571 / 316Ti	SS 2562 / EN 1.4539 / 904L

Explosiv atmosfär

Det förekommer explosiv atmosfär på biogasanläggningar.

Läs mer om Explosiv atmosfärI SEK Handbok 426 - Klassning av explosionsfarliga områden - Områden med explosiv gasatmosfär finns även specifika klassningsexempel för biogasanläggningar som kan användas som underlag vid framtagandet av klassningsplaner.

Uppgraderingsanläggningar

En uppgraderingsanläggning är ofta byggd som en egen enhet i form av en containerlösning, som inrymmer de olika processtegen för rening av biogasen. BGA omfattar inte uppgraderingsanläggningar, och det finns i dagsläget heller ingen anvisning eller liknande som omfattar dessa. Det är vanligt att uppgraderingsanläggningen CE-märks som ett aggregat (enligt PED, tryckkärlsdirektivet, AFS 2023:5). Det är då tillräckligt att man presenterar den riskutredning som utförs som en del av denna CE-märkning. Detta omfattar dock inte placeringen av den, med avstånd mellan uppgraderingsanläggningen och andra delar av anläggningen. Ett avstånd på 12 meter har dock ansetts vara tillräckligt utan närmare utredning.

Fyllning av mobila gaslager

Gas som uppgraderats fylls ofta i mobila gaslager som levereras till tankstationer för metangasdrivna fordon. Fyllningsstationen består vanligtvis av en kompressorbyggnad med gaslager, samt en fyllningsstation för mobila gaslager.

Kompressorbyggnad

En kompressorbyggnad utformas vanligtvis på samma sätt som vid en tankstation för metangasdrivna fordon, enligt Energigas Sveriges Anvisningar för tankstationer, TSA.

Fyllningsstation för mobila gaslager

Fyllningsstationen består av en inhägnad där de mobila gaslagren kopplas in för fyllning. TSA anger följande kriterier:

• Påkörningsskydd mellan uppställningsplatser för mobila gaslager. Detta kan utgöras av en minst 10 cm hög betongkant eller ett stabilt räcke.
• Skydd mot påkörning av gasförande delar när ett mobilt gaslager backas in.
• Minst 1 m fritt utrymme runt varje mobilt gaslager.
• Underlag av obrännbart material (ej asfalt).
• Slang för fyllning har dragbrottsventil. Om samma anslutning används för både fyllning och tömning av mobila gaslager behövs ytterligare ett system som förhindrar gasutsläpp vid avsliten fyllningsslang.
• Skydd mot förslitning om slangar för fyllning kan släpa i mark.

Rangering (omlastning) av mobila gaslager är en del av transporten och går därför under reglerna för transport av farligt gods, ADR. Mobila gaslager som är under transport ska inte ingå i tillståndet. Rangering kan ske på två olika sätt:

• De fulla mobila gaslagren lastas av och ställs upp tillfälligt på en utsedd plats, de tomma flyttas bort och ställs också upp tillfälligt. Detta förutsätter att en skriftlig instruktion tagits fram för hur rangeringen ska gå till.
• Alternativet är att alltid ha en eller flera tomma uppställningsplatser, där man lastar av de mobila gaslager som ska fyllas. Detta innebär att tillståndet ska gälla för färre mobila gaslager än antalet uppställningsplatser.

Konstruktion och kontroll av mobila gaslager går också under ADR-reglerna, och ska därför inte ingå i tillståndet enligt LBE.

Mobila gaslager för olika tryck

På vissa fyllningsstationer kan mobila gaslager fyllas som är avsedda för olika tryck. Åtgärder måste då vidtas för att ett gaslager inte fylls med ett högre tryck än vad det är avsett för. Exempelvis kan olika anslutningar användas för olika gaslager (NGV-1 respektive NGV-2).

Uppstart av rötkammare

Driftsättningsprocessen för en rötkammare är lång. Vanligtvis tar det flera dagar innan rötkammaren börjar producera metan i större mängd. Det är därför vanligt att man vill starta rötkammaren innan övriga delar av anläggningen är helt färdiga. Man släpper då ut den gas som bildas till dess att den är brännbar, då man går över till att fackla den.

Det är då möjligt att i tillståndet tillåta att t.ex. rötkammare och fackla får tas i drift innan hela anläggningen är klar. Exempel på lämpliga villkor är:

• Att täthetskontroll enligt 2 kap 16 § MSBFS 2020:1 för gasförande rörledningar har utförts.
• Att nödvändiga kontroller som Arbetsmiljöverket ställer krav på har utförts.
• Att systemgranskningsprotokoll för fackla presenteras, om sådan ska användas i uppstartsprocessen

Skyltar och märkning

Mer om skyltningRörledningar ska märkas så att man kan identifiera dess innehåll. Bilden nedan visar exempel på hur märkningen kan se ut. De märks lämpligen vid förgreningar, genomföringar och ventiler, och så att man kan se märkningen var man än står längs ledningen.

Tillbud och olyckor

När ett tillbud eller en olycka inträffat med brandfarliga varor ska tillsynsmyndigheten underrättas15. Detta förutsätter vanligtvis instruktioner för rapportering och utvärdering av tillbud och olyckor. Där framgår också hur tillsynsmyndigheten underrättas. Exempel på blankett för rapportering finns på Energigas Sveriges webbplats.Rapportering finns på Energigas Sveriges webbplats

Drift- och underhållsinstruktioner

För att upprätthålla en godtagbar skyddsnivå krävs skriftliga instruktioner för driftsättning, drift och underhåll. Det är vanligt att dessa redovisas efter att sökanden fått tillstånd. Detta skrivs då lämpligtvis i tillståndet, med villkor att det ska vara redovisat innan anläggningen tas i drift.

Drift- och underhållsinstruktionerna ska vara skrivna helt på svenska. För att de ska vara lätta att följa är det viktigt att de är välstrukturerade och samlade i pärm eller elektroniskt, att komponentbeteckningar i instruktionerna är samma som på märkbrickorna och att enheter i instruktionerna är samma som på instrumenten.

För detaljbeskrivning av hur ett underhållsarbete eller ett kontrollmoment går till får man hänvisa till respektive tillverkares instruktioner om de är på svenska och hänvisningen görs tydligt till pärm och sida.

Driftinstruktioner

Driftinstruktionerna visar hur anläggningen hanteras under drift och omfattar vanligtvis:

• Flödesschema över anläggningens biogasförande delar.
• Skiss över placeringen av anläggningens biogasförande delar.
• Beskrivning steg för steg hur anläggningen drivs när den är fylld med biogas.
• Beskrivning av vilka kontroller som ska göras under driften.
• Kriterier för när driften ska avbrytas.
• Åtgärder vid felfall.

Underhållsinstruktioner

Underhållsinstruktionerna visar hur anläggningen ska underhållas på kort och lång sikt och omfattar vanligtvis:

• Flödesschema över anläggningens biogasförande delar.
• Skiss över placeringen av anläggningens biogasförande delar.
• Beskrivning av vilka regelbundna underhållsarbeten och kontroller som ska göras och hur ofta. Beskrivningen ska delas in i tidsenheter så att det framgår vad som ska göras per dag, per vecka, per månad och per år.

Kontrolldokumentation

En viktig del i skyddet mot brand och explosion är att tätheten garanteras genom kontroller. Kravet på täthetskontroll finns i 2 kap. 16 § i MSBFS 2020:1.

Kontroller enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:5, AFS 2023:6, AFS 2023:11) finns krav på kontroller och besiktningar av tryckbärande anordningar. Vilken typ av kontroll som gäller beror på gasens tryck samt behållarens storlek eller rörledningens dimension.

Täthetskontroll enligt MSBFS 2020:1

De delar som inte omfattas av något kontrollkrav enligt någon av Arbetsmiljöverkets föreskrifter måste ändå täthetskontrolleras. Denna kontroll kan verksamhetsutövaren göra själv. Den måste dock protokollföras så att man kan se resultatet. Protokoll från den kontroll som utförts, oavsett om det är ett tredjepartsorgan eller tillståndshavaren själv, redovisas lämpligen vid avsyning för att visa att anläggningen är tät. Tätheten behöver också kontrolleras återkommande under drift.

Observera att täthetskontroll inte är detsamma som tryckprovning. Vid tryckprovningen kontrollerar man att en anordning klarar det inre trycket utan att gå sönder, vid täthetsprovning kontrollerar man att anordningen är tät.

Täthetskontroll kan utföras samtidigt som tryckprovning, men det beror på vilken metod man använder. Tryckprovning med gas innebär t.ex. att gasen värms upp och sedan svalnar av och sänker trycket, då kan inte tryckförändringen avslöja några läckage. Vid tryckprovning kan inte heller läckspray användas för att detektera ett läckage, då ett för högt tryck blåser bort bubblorna. Täthetskontroll med luft eller annan gas utförs i regel vid mycket lägre tryck än tryckprovningen. Tryckprovning med vätska kan dock innefatta täthetsprov i samma moment (konstant tryck under lång tid påvisar täthet).

Övriga relevanta kontroller

• Kontroll av rörfogar enligt EGN
• Systemgranskning av brännare
• Elbesiktning