Till innehåll på sidan

Nato och Partnerskap för fred (PFF)

MSB har regeringens uppdrag att samordna det civila beredskapsarbetet inom ramen för Sveriges partnerskap med Nato – Partnerskap för fred (PFF).

Nato/PFF inrättades 1994 som ett konkret, militärt och förtroendeskapande säkerhetssamarbete i Europa. PFF är ett samarbetsinitiativ mellan Nato och icke-Natoländer i Europa, Centralasien och södra Kaukasien.

För vissa länder har partnerskapet inneburit en förberedelse för medlemskap i Nato. Sverige har deltagit i samarbetet sedan det inrättades och har varit en aktiv PFF-nation, militärt såväl som civilt.

PFF utvecklar militär och civil förmåga

För svensk del har Nato/PFF varit ett framgångsrikt instrument för den militära förmågeutvecklingen samt den civila krishanteringsförmågan som är nödvändig för att kunna bidra till internationell krishantering, katastrofinsatser och fredsfrämjande verksamhet.
Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) är det politiska format som Sverige deltar i inom Nato/PFF. EAPR är således den politiska ramen som utgör möjligheten till samarbete mellan Sverige och Nato.
Det svenska civila beredskapsarbetet inom ramen för Nato/PFF regleras genom raminstruktionen för detsamma, som uppdaterades 2021 och anger inriktning, prioriteringar och arbetsformer för svenskt deltagande.

Raminstruktion för det svenska civila beredskapsarbetet inom ramen för Nato/PFF (2021)

Individuellt partnerskap (EOP)

Sverige har sedan 2014 ett individuellt partnerskap med Nato, Enhanced Opportunities Programme (EOP). EOP ger respektive land en möjlighet att, baserat på behov, vilja och förmåga, utveckla samarbetet med Nato. Sverige kan genom EOP utbyta erfarenheter och kunskap med Nato kring uppbyggnaden av totalförsvaret och totalförsvarsplanering samt fortsatt föra dialog på krisberedskapsområdet.

CEPC är högsta organ för civila beredskapsfrågor

Civil Emergency Planning Committee (CEPC) är Nato:s högsta organ för civila beredskapsfrågor. CEPC:s roll är policyinriktande och rådgivande till Nordatlantiska rådet (eng. North Atlantic Council, NAC). CEPC är sammanhållande inom Nato för bland annat civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Nato:s hantering av hybrid- och terrorhot. Under CEPC verkar sex tematiska planeringsgrupper.

  • CEPC:s sex tematiska planeringsgrupper
    • Planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (Civil Protection Group, CPG)
    • Planeringsgruppen för transportfrågor (Transport Group, TG)

    - Undergrupp för sjöfartsfrågor (Transport Group Ocean Shipping, TG OC)

    - Undergrupp för civil luftfart (Transport Group Civil Aviation, TG CA)

    - Undergrupp för landtransportsfrågor (Transport Group Inland Surface Shipping, TG (IST)

    • Planeringsgruppen för hälsofrågor (Joint Health Group, JHG)
    • Planeringsgruppen för livsmedels- och jordbruksfrågor (Food and Agriculture Planning Group, FAPG)
    • Planeringsgruppen för energifrågor (Energy Planning Group, EPG)
    • Planeringsgruppen för civila kommunikationer (Civil Communications Planning Group, CCPG)

Utvecklingen av civilt försvar som en del av totalförsvaret

Med utgångspunkt i målet för civilt försvar ska möjligheter att utveckla vårt totalförsvar aktivt eftersträvas och tas tillvara. För det civila försvaret syftar detta till att exempelvis använda Nato:s och de allierades erfarenheter och kunskap för att säkerställa samhällsviktiga funktioner.

Nato har identifierat sju civila förmågor, så kallade National baseline requirements for resilience, som är särskilt prioriterade områden för att stärka den civila motståndskraften.

  • Nato:s sju identifierade förmågor
    1. Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner
    2. Resilient energiförsörjning
    3. Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser
    4. Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning
    5. Hantering av masskadeutfall
    6. Resilienta civila kommunikationssystem
    7. Resilienta transportsystem

Dessa förmågor ska utgöra en central utgångspunkt i det svenska nationella arbetet med att utveckla krisberedskapen och det civila försvaret och är ett viktigt ingångsvärde i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Förmågorna har också stor likhet med ett antal prioriterade områden som är prioriterade för utvecklingen av det svenska civila försvaret.

Sveriges prioriterade områden inom utvecklingen av civilt försvar Som en del av totalförsvaret är det angeläget att Sverige utvecklar ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. 2022 bildades Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), med uppdrag att leda arbetet med samordning och utveckling av myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar.

Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Sverige bör aktivt ta del av och bidra till Natos samlade erfarenhet inom området.

Civil beredskapsplanering i relation till det svenska värdlandsstödsavtalet med Nato

Sverige har haft ett värdlandsstödsavtal med Nato sedan 2014. Värdlandsstödsavtalet med Nato ger Sverige möjlighet att förbättra förutsättningarna för att vi effektivt ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig.

Ett effektivt värdlandsstöd kräver att det inom det civila försvaret säkerställs praktiska och logistiska arrangemang till stöd för militära verksamheter. Ett väl fungerande värdlandsstöd underlättar också för Sverige att vara värdland för internationella övningar.

Ett utvecklat samarbete i utformning och genomförande av övningar

Genom att planera och delta i övningar stärks Sveriges förmåga att motstå olika typer av kriser och hot. Genom Nato får Sverige möjlighet att delta i övningar av en storlek och komplexitet som överstiger vad som är möjligt att organisera nationellt.

Svenska myndigheter ska därför, när det stärker förmågan inom totalförsvaret och krisberedskapen, delta i planering och genomförande av de Natoövningar som Sverige deltar i.

EADRCC – Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre är den funktion inom Nato som koordinerar civila katastrofinsatser. Centret samlar personal från flera länder och man bedriver även övningsverksamhet.

Svenskt deltagande i den civila kommittéstrukturen

På bilden nedan visas den civila kommittéstrukturen inom Natosamarbetet där även svenska deltagande myndigheter återges. Sverige representeras av ett antal myndigheter i Nato:s civila beredskapsarbete och deltar på inbjudan i planeringsgruppernas arbete där myndigheter verkar inom ramen för sitt uppdrag. Samarbetet i de civila planeringsgrupperna erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring hur olika länder arbetar för att stärka den samhälleliga motståndskraften i förhållande till Nato:s riktlinjer för civil förmåga. Svenska myndigheter förväntas utifrån raminstruktionen att omhänderta lärdomar från arbetet inom civila kommittéstrukturen i sina respektive myndigheters arbete inom civilt försvar.

  • Myndigheter som representerar eller stödjer Sveriges deltagande i CEPC:s planeringsgrupper
    • MSB representerar Sverige i planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (CPG).
    • Trafikverket representerar Sverige i planeringsgruppen för transportfrågor (TG). I undergrupperna inom området deltar även Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Luftfartsverket.
    • Socialstyrelsen representerar Sverige i planeringsgruppen för hälsofrågor (JGH).
    • Livsmedelsverket representerar Sverige i planeringsgruppen för livsmedels- och jordbruksfrågor (FAPG). Jordbruksverket deltar vid behov.
    • Energimyndigheten representerar Sverige i planeringsgruppen för energifrågor (EPG).
    • Post- och telestyrelsen representerar Sverige i planeringsgruppen för civila kommunikationer (CCPG).

    Utöver dessa myndigheter pekar raminstruktionen (2021) även ut ett antal stödmyndigheter som ska delta i möten utifrån agenda samt stödja arbetet i planeringsgrupperna. Dessa är:

    • Affärsverket svenska kraftnät
    • Folkhälsomyndigheten
    • Försvarshögskolan
    • Försvarsmakten
    • Kustbevakningen
    • Statens veterinärmedicinska anstalt
    • Strålsäkerhetsmyndigheten
    • Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) som bildades 2022, är också knuten till svenska myndigheters civila beredskapsarbete inom ramen för Nato/PFF.

Ansvarsfördelning

På bilden visas den civila kommittéstrukturen inom Natosamarbetet där även svenska deltagande myndigheter återges.

Myndigheter som representerar eller stödjer Sveriges deltagande i CEPC:s planeringsgrupper
Myndigheter som representerar eller stödjer Sveriges deltagande i CEPC:s planeringsgrupper

Senast granskad: 16 maj 2022

Till toppen av sidan