MSB:s arbete inom ramen för psykologiskt försvar
Informationspåverkan
Enligt MSB:s regleringsbrev ska myndigheten ”ha en god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information riktad mot Sverige” uppdraget ingår också att ”genom kunskapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevakningsansvariga myndigheters och berörda aktörers beredskap inom området”.
MSB fokuserar arbetet främst på informationspåverkan och påverkanskampanjer från främmande makt och från islamistiska extremister.
Från och med den 1 januari 2022 kommer uppgiften att identifiera och möta informationspåverkan att överföras till den nya myndigheten för psykologiskt försvar.
Samordning av information till allmänheten vid kriser
Vid en kris stödjer MSB samordningen av information till allmänhet och medier. Detta för att säkerställa att det finns tillgång till kvalitetssäkrad information som är samordnad mellan de ansvariga aktörerna, och som bidrar till ett högt förtroende hos allmänheten.
Mer om samordnade myndigheter vid en kris
Krisinformation.se
Ett av verktygen i det arbetet är webbplatsen Krisinformation.se.
Analysverksamhet vid händelser
En del av uppdraget att stödja samordning vid händelser bedriver MSB aktiv omvärldsbevakning och omvärldsanalys.
Att analysera informationen från olika intressenter i förhållande till de händelser som inträffar, är en naturlig del av denna bevakning och analys. Det handlar bland annat om att få klarhet i hur människors bild av händelsen ser ut, som stöd för myndigheternas kriskommunikationsarbete.
Vi bedriver också omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom informations- och cybersäkerhetsområdet. Med utgångspunkt i det arbetet har vi bland annat kunskap om vilka svenska datorer som är infekterade med skadlig kod och som därmed kan användas för att påverka en situation.
Medieföretagens beredskap (inklusive bidrag till etermediernas beredskap)
MSB samverkar med medieföretagen genom Mediernas beredskapsråd och gör bland annat regelbundet en hot-, risk- och sårbarhetsanalys tillsammans med aktörerna i mediebranschen. Vi fördelar även medel för att säkerställa möjligheten att distribuera etermedier under kris och krig.
Forskning om och utbildning i kriskommunikation
MSB inriktar och beställer forskning om frågor som kommunikation mellan myndigheter och människor vid kriser. Vi bedriver också stöd och utbildning inom området. När kurstillfällen finns publiceras de på sidan kurser i kriskommunikation.
Uppdragsersättning för frivilliga försvarsorganisationer
Delar av de uppdrag som vi ger till frivilliga försvarsorganisationer handlar också om utbildning inom kriskommunikationsområdet.
Anslag 2:4 Frivilliga försvarsorganisationer
Forskning om kriskommunikation
MSB finansierar forskning för ett säkrare samhälle och satsar minst 120 miljoner kronor årligen och en del av forskningen har fokus på kriskommunikation.
Forskningsresultat om kriskommunikation
Information om krisberedskap, försvar och säkerhetspolitik
MSB förmedlar information om krisberedskap, försvar och säkerhetspolitik.
Det sker bland annat via utbildningsmaterial till gymnasieskolan som finns på webbplatsen Säkerhetspolitik.se
Vi har också ett särskilt uppdrag att – tillsammans med Plikt- och prövningsverket och Försvarsmakten – informera alla landets 18-åringar i samband med att de blir totalförsvarspliktiga.
Dessutom fördelar vi medel till frivilliga försvarsorganisationer, som bland annat bedriver försvarsupplysning.
Anslag 2:4 Frivilliga försvarsorganisationer
Arbete med sociala risker och social oro
På senare år har vi på MSB också börjat intressera oss för sociala risker och social oro – ett område som också är relevant för det psykologiska försvaret.
Opinionsstudier om allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar
MSB publicerar årligen studien Opinioner – om allmänhetens syn på samhällsskydd och beredskap, säkerhetspolitik och försvar. Studien är en fortsättning på de studier som bedrivits inom området sedan 1950-talet och bidrar med ett viktigt kunskapsunderlag till arbetet.
Frågor som enbart har bäring på höjd beredskap
Styrelsen för psykologiskt försvar hade under tiden fram till 2002 ansvar för att samordna krigsplaneringen inom ramen för det psykologiska försvaret. Det fanns bland annat en i förväg bestämd krigsorganisation, där både journalister och informatörer var krigsplacerade för att säkerställa att information under höjd beredskap kunde ske på ett bra sätt. Den uppgiften genomförs för närvarande inte.
Arbetet med planering för höjd beredskap har nyligen återupptagits och MSB har fått i uppdrag inför kommande försvarsinriktningsbeslut att bland annat analysera vilka psykologiska försvarsförmågor som behöver utvecklas i samhället.