Till innehåll på sidan

Totalförsvar och civilt försvar

Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. Det civila försvaret utvecklas parallellt med krisberedskapen.

Kort om krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar

"Hela Sverige tillsammans" - filmen ger dig en kort introduktion till krisberedskap, civilt försvar samt totalförsvar. Den riktar sig främst till privatpersoner.

Webbkurserna om totalförsvar och om samhällets krisberedskap riktar sig till aktörer och ger en bra fördjupning för alla som är intresserade och vill veta mer.

Läs mer om beredskap för privatpersoner

Webbkurs: Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Lär dig mer om totalförsvaret, varför det behövs och vilket ansvar olika aktörer har för planering och utveckling av totalförsvaret.

Webbutbildningen Totalförsvar - ett gemensamt ansvar

Webbkurs: Samhällets krisberedskap

Lär dig mer om samhällsskydd och beredskap och hur aktörer arbetar för att förebygga, hantera och lära av samhällsstörningar. Webbkursen utgår ifrån Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.

Webbkurs om samhällets krisberedskap

Civilt försvar och krisberedskap

Arbetet med civilt försvar överlappar mål inom krisberedskapen, till exempel vad gäller behovet av att vidareutveckla och fördjupa arbetet med att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna.

Den förstärkning inom viktiga områden som görs för det civila försvaret gagnar även krisberedskapen. Några viktiga områden är ordning och säkerhet, skydd av civilbefolkningen, hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvatten, finansiell beredskap, transporter, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Målet för civilt försvar - hela samhällets motståndskraft

Det civila försvaret omfattar hela samhället, där många aktörer måste samverka och arbeta utifrån målet för det civila försvaret.

Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.

Målet för det civila försvaret ska vara att ha förmåga att:

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla en nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Viktiga beslut och uppdrag

Här finns beslut och underlag som är av vikt för MSB:s arbete inom totalförsvaret och det civila försvaret.

Ytterligare aktuella regeringsuppdrag finns på webbsidan Regeringsuppdrag

Återupptagen totalförsvarsplanering sedan 2015

Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde beslutade regeringen den 10 december 2015 att Försvarsmakten, MSB och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Totalförsvarsplaneringen har återupptagits, men behöver fortsatt förstärkas. Detta konstaterade regeringen i totalförsvarsproposition 2021-2025 där ett nytt mål för totalförsvaret och nya mål för det militära respektive civila försvaret föreslogs. Målen har därefter beslutats av riksdagen.

Propositionen Totalförsvaret 2021–2025

Propositionen innehåller förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret. Propositionen innehåller även regeringens bedömning avseende dels den säkerhetspolitiska utvecklingen, dels den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken, inklusive de internationella försvarssamarbetena.

Försvarspolitisk inriktning 2021-2025

Ny struktur för myndigheter inom krisberedskap och civilt försvar

Regeringen beslutade den 19 maj om en historisk myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap. Reformen träder i kraft den 1 oktober 2022 och det pågår ett intensivt arbete att förbereda för övergången.

Läs mer om den nya strukturen för krisberedskap och civilt försvar

Inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret  - "Handlingskraft"

Försvarsmakten och MSB fick i uppdrag den 17 december 2020 av regeringen att i samverkan med bevakningsansvariga myndigheter främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021–2025. Uppdraget redovisades till regeringen i form av handlingsplanan "Handlingskraft".

Inriktning och ramverk: ”Handlingskraft - handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025”

Anvisningar för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021-2025

I uppdraget från den 17 december 2020 ger regeringen inriktning om vilka förmågor som de bevakningsansvariga myndigheterna behöver utveckla, med utgångspunkt i målet för det civila försvaret och totalförsvarspropositionen. MSB och Försvarsmaktens antaganden om det väpnade angreppet ska användas som stöd och MSB ska tillhandahålla metodstöd och en sammanhållen process för arbetet.

Varje år ska bevakningsansvariga myndigheter senast den 1 oktober redovisa genomförda och planerade beredskapsåtgärder samt en bedömning av förmågan att bidra till målet för civilt försvar.

Uppdrag till MSB att göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret

Regeringen gav den 17 december 2020 i uppdrag till MSB att göra en samlad bedömning av förmågan inom det civila försvaret. MSB ska i samverkan med övriga berörda aktörer, övergripande bedöma beredskapsåtgärder och följa upp förmågan i totalförsvaret.

Bedömningen görs med utgångspunkt i målet för det civila försvaret och utifrån varje viktig samhällsfunktion, samt utifrån det som i övrigt anges i totalförsvarspropositionen. Bedömningen redovisas årligen i februari.

Centrala begrepp

Viktiga begrepp

  • Totalförsvar

    Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).

  • Militärt försvar

    Det militära försvaret består av Försvarsmakten inklusive Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten försvarar vårt territorium och våra gränser.

    www.forsvarsmakten.se

  • Civilt försvar

    Det civila försvaret omfattar hela samhället, där många aktörer måste samverka och arbeta utifrån målen för det civila försvaret. Att skapa ett starkt civilt försvar är därför en process som kommer att behöva fortgå under många år framåt. Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer.

  • Höjd beredskap

    För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

    Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap.

  • Krisberedskap

    Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer.

    Syftet med svensk krisberedskap är att värna befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

    Krisberedskapen bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar olyckor och mindre omfattande störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas. Krisberedskapen är alltså den förmåga som skapas i många aktörers dagliga verksamhet och inte en utpekad organisation eller en aktör.

    Grundläggande principer inom krisberedskapen är

    • Ansvarsprincipen – att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid störningar i samhället. Aktörer har även ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
    • Närhetsprincipen – att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
    • Likhetsprincipen – att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.

    Regeringens mål för krisberedskapAnsvar och roller om krisberedskap och civilt försvar

  • Civilförsvar (används inte idag)

    Begreppet civilförsvar används inte längre i Sverige. Idag benämns samma typ av verksamhet räddningstjänst under höjd beredskap och befolkningsskydd. Dock finns begreppet kvar i folkrättslig mening där civilförsvarspersonal, de som under höjd beredskap tjänstgör i den kommunala räddningstjänsten eller fullgör uppgifter inom befolkningsskyddet, ska vara utmärkta med det internationella tecknet för civilförsvar för att få folkrättsligt skydd.

    Fördjupning om civilt försvar hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Historik

  • Historik om civilt försvar

    Under många år har det bedrivits ett begränsat arbete att planera och förbereda civilt försvar. Detta har sin grund i den hotbild och den inriktning för försvaret som följde efter det kalla krigets slut.

    I praktiken upphörde berörda myndigheters och andra aktörers planering för höjd beredskap eftersom det inte längre fanns något behov. De resurser som specifikt hade skapats för det civila försvaret under andra världskriget och det kalla kriget fram till åren kring 1990 har blivit inaktuella och kunnat tas ur drift. Vissa resurser, till exempel livsmedelslagren, har avvecklats. Endast avseende skyddsrummen, drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedia, elförsörjningen och upprätthållande av elektroniska kommunikationer har det även fortsättningsvis genomförts åtgärder för att upprätthålla viss specifik förmåga.

    Från civilt försvar till krisberedskap

    Förändringen av arbetet med det civila försvaret pågick samtidigt som beredskapsarbetet fokuserades på hanteringen av krissituationer I fredstid. Denna omorientering från civilt försvar till krisberedskap har sin grund i 1990-talets breddning av den säkerhetspolitiska hotbilden.

    Från andra världskriget till slutet av 1990-talet genomfördes beredskapsplanering inför krig och krigsfara inom totalförsvaret. Det civila försvaret bestod av olika delar som det ekonomiska försvaret, det psykologiska försvaret samt civilförsvaret. Det fanns myndigheter med tydligt samordningsansvar som Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Styrelsen för psykologiskt försvar senare också Överstyrelsen för civil beredskap. Dessutom fanns på högre regional nivå Civilbefälhavare och regionalt länsstyrelserna som högsta civila totalförsvarsmyndighet. Idag är det bara länsstyrelserna som finns kvar på regional nivå.

    Fördjupning om civilt försvar hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)

Länkar

Senast granskad: 6 juni 2022

Till toppen av sidan