Till innehåll på sidan

Samhällets beredskap och företagens roll

Här kan du läsa om vilka mål som finns för Sveriges beredskap, vilka som arbetar för att nå målen och om vad företag har för roll i det. Det är nämligen ofta just företag som upprätthåller viktiga samhällsfunktioner genom sin verksamhet, till exempel inom produktion och distribution av livsmedel och annan nödvändig försörjning.

Riksdagen och regeringen formulerar övergripande mål för Sveriges beredskap. Det finns olika mål i olika sammanhang, men alla har en liknande inriktning. I grunden handlar det om att alla aktörer som kan ska kunna förhindra och hantera störningar i samhället.

Mål för Sveriges civila försvar

Målet för det civila försvaret är att ha förmågan att
•    värna civilbefolkningen
•    säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
•    upprätthålla en nödvändig försörjning
•    bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
•    upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
•    bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
•    med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Målen finns i regeringens totalförsvarsproposition Totalförsvaret 2021–2025

Många aktörer med olika ansvarsområden

Det finns inte någon organisation eller myndighet i Sverige som har ensamt ansvar för beredskapen för kriser och krig. Centrala myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner, har istället olika ansvarsområden, men samverkar i sin planering och hantering när det behövs. De arbetar alla utifrån ett antal principer för att stärka beredskapen inom sitt område. Många har också specifika uppdrag och mål utifrån sina ansvarsområden eller sin expertis.

Det finns krisberedskaps- och totalförsvarslagstiftning som styr beredskapsarbetet Om det blir krig eller krigsfara kan särskilda lagar och regler som inte gäller annars aktiveras.

  • Om höjd beredskap

    Om Sverige befinner sig i krigsfara eller krig kan regeringen besluta att höja beredskapen. Det är ett sätt att snabbt ställa om och anpassa samhällets administration och organisation för krig. Beslutet om höjd beredskap kan gälla bara en del av landet eller en viss verksamhet.

    Det finns två grader av beredskap: skärpt beredskap och högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.

  • Regler och lagar: ransonering, förfogande och uttag av egendom

    Under vissa extrema förhållanden, till exempel om Sverige kommer i krig, kan det offentliga få besluta om åtgärder som påverkar företag på ett sätt som inte skulle accepteras annars.

    Ransonering

    Om en utomordentlig händelse gör att Sverige får eller kan få en svår brist på förnödenheter som är viktiga för totalförsvaret eller folkförsörjningen kan det bli aktuellt med ransonering. Regeringen kan till exempel besluta att en vara inte får säljas, eller bara får användas på vissa bestämda sätt.

    Ransoneringslag (1978:268)

    Förfogande

    Statliga myndigheter, kommuner och regioner kan få rätt att förfoga över privatpersoners och företags egendom, om det behövs för totalförsvaret eller folkförsörjningen. Det betyder att de till exempel kan ta fastigheter i anspråk, kräva att bland annat gruvor och industrianläggningar ska producera åt staten eller tvinga de som äger transportmedel att utföra transporter.

    Förfogandelag (1978:262)

    Uttag av egendom

    Vissa myndigheter kan redan i fredstid förbereda för förfogande genom att besluta om uttag av till exempel mark, byggnader, fartyg eller fordon. Ett uttagningsbeslut innebär inte att staten tar egendomen, utan att den bokas upp ifall det skulle bli krig. Myndigheterna kan inte förfoga över egendomen förrän vid krig, eller när regeringen beslutar om höjd beredskap.

    Förordning (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov

Pågående arbete om ansvar och struktur

För många sakområden är det fortfarande inte utrett vad de övergripande beredskapsmålen innebär, hur de ska omsättas i praktiken och vilka aktörer som har ansvaret för att se till att det händer. Det beror på att regelverket om krisberedskap inte alltid har uppdaterats i takt med att samhället och myndigheterna har förändrats.

Våren 2021 presenterade Utredningen om civilt försvar sitt betänkande "Struktur för ökad motståndskraft". Utredningen  föreslår att ansvaret för samhällets funktionalitet ska delas upp tydligare, med olika sektorer där varje sektor har en ansvarig myndighet. Regeringen och riksdagen har inte tagit ställning till förslagen ännu.

Struktur för ökad motståndskraft på regeringen.se

En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården på regeringen.se

Ansvar och roller inom beredskap för myndigheter inom olika områden eller sektorerInriktande dokument och ramverk inom samhällsskydd och beredskap

Företag behövs i planeringen

Om Sverige ska kunna nå målen med beredskapen behöver företag vara med i arbetet. Företagen är en viktig del av det svenska samhället och upprätthåller många viktiga samhällsfunktioner. Det har visat sig tydligt under coronapandemin, då företag har ställt upp, ställt om och på många sätt gjort det möjligt att hantera krisen.

I princip finns det ingen lagstiftning som ger företag något särskilt ansvar vid höjd beredskap, krig eller större samhällsstörningar. Däremot har företag en viss skyldighet att delta i planeringen inför höjd beredskap. Olika myndigheter och områden har kommit olika långt i arbetet med att involvera näringslivet.

Lagkrav kring beredskapsfrågor finns inom vissa områden, bland annat inom energiförsörjning. Men lagkraven kan bli fler och gälla fler områden i takt med att den svenska beredskapen utvecklas. Till exempel har Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap i ett delbetänkande föreslagit att en del privata aktörer inom vården ska bli skyldiga att hålla omsättningslager av vissa läkemedel och materiel.
Företag kan också på avtalsmässig grund vara skyldiga att exempelvis hålla viss beredskap.

Myndigheter planerar för försörjningen tillsammans med företag

Näringslivets roll i samhällets beredskapsplanering är ofta att leverera viktiga varor eller tjänster till myndigheter eller andra offentliga aktörer. Därför behöver de offentliga aktörerna föra dialog, samverka och avtala med företag i sin planering inför höjd beredskap eller krig. Det kan bland annat handla om att förbereda för att prioritera och fördela resurser, eller att lagra produkter och materiel.

MSB:s arbetar med att ta fram en vägledning om att planera för försörjningen av varor och tjänster som beskriver hur myndigheternas process för detta skulle kunna se ut, men kan också vara intressant att läsa för företag. Vägledningen finns publicerad som en remiss.

Planering för försörjning av varor och tjänster  - en vägledning till myndigheter

Företag kan få uppgifter i beredskapsplaneringen

I beredskapsplaneringen kan företag få som uppgift att

  • bygga upp förmågan att upprätthålla den samhällsviktiga verksamhet som företaget bedriver
  • säkerställa försörjningen av varor och tjänster till samhällsviktiga verksamheter
  • förbereda för produktion av varor som företaget inte tillverkar i vanliga fall
  • säkerställa förmågan att hantera händelser som riskerar att påverka verksamheten negativt
  • skydda känsliga uppgifter genom säkerhetsskyddsarbete
  • bidra till behovsanalyser genom att lämna uppgifter om sin verksamhet och dess beroenden till myndigheter.

Förmågor som företaget kan behöva

Uppgifterna som företag kan få förutsätter flera praktiska förmågor och åtgärder i sin tur, till exempel att

  • snabbt kunna upprätta kontakt med företag, myndigheter eller andra organisationer
  • kunna kommunicera, förstå och göra sig förstådd med t.ex. myndigheter genom gemensam terminologi
  • kunna anpassa sin organisation efter nya förutsättningar när det gäller resurser och personal
  • lagerhålla eller säkerställa tillgången på reservdelar, insatsvaror och liknande
  • veta hur olika verksamheter ska prioriteras vid brist på resurser
  • kunna använda, utbyta och dela information på ett säkert sätt
  • kunna ta del av lägesbilder
  • kunna bidra till lägesbilder
  • under störda förhållanden kunna samverka med myndigheter och andra delar av näringslivet
  • snabbt kunna återgå till normal verksamhet efter en störning eller ett avbrott.

I "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar" finns bland annat gemensam terminologi och metoder för att ta fram lägesbilder.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Tidig samverkan ger bättre beredskap och utveckling

Det finns goda skäl för företag att börja arbeta med beredskapsfrågor på olika sätt, både på egen hand och i samverkan med centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och regioner. Till exempel kan arbetet förbereda för framtida regleringar och göra företaget mer konkurrenskraftigt i kommande affärsuppgörelser. Det är också en affärsmässigt sund åtgärd att förbereda företaget inför händelser som annars kan vara förödande.

Många företag deltar redan idag i beredskapsplaneringen, och flera centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner har särskilda forum för att samverka med näringslivet inom sina respektive områden.

  • Regler och lagar: krig, krigsfara och kris

    Sveriges lagstiftning för krig, krigsfara och kris är omfattande. Vilket ansvar och vilka roller som centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och regioner har inom krisberedskapen och totalförsvaret framgår bland annat av

    • förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap (krisberedskapsförordningen)
    • förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap
    • lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

    Centrala myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner har enligt lagstiftningen ansvar för att minska sårbarheten i sin verksamhet och i samhället. De ska utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter såväl under krissituationer i fred som inför och vid höjd beredskap.

    Lagar och förordningar om civilt försvarLagar och förordningar om krisberedskap

 

Senast granskad: 10 maj 2021

Till toppen av sidan