Till innehåll på sidan

Dialog i Värmland ska bidra till ett starkt civilt försvar

En kontinuerlig dialog och ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan offentlig och privat sektor ska lägga grunden till en utvecklad krisberedskap och ett starkt civilt försvar.

Det var huvudbudskapet när ett 40-tal representanter från näringsliv, länsstyrelse och MSB samlades i landshövdingens residens i Karlstad för att gemensamt hitta olika sätt att samverka.

Roligt och framför allt intressant att få ta del av andras erfarenheter. Det var det allmänna omdömet efter den träff som MSB i samarbete med Länsstyrelsen i Värmland arrangerade för det lokala näringslivet. Tanken var att tillsammans diskutera vägen framåt och att genom flera olika föreläsningar inspirera deltagarna till nya idéer om hur de kan jobba tillsammans, mot en större beredskap.

Dagens värd och moderator, landshövding Georg Andrén, framhöll vikten av dialog. Ett exempel på vad det kan resultera i hämtade han från pandemin när länsstyrelsen fick axla rollen som tillsynsmyndighet för att kontrollera att lokala företag höll sig till de restriktioner som fanns.

Bilden föreställer landshövdingen i Värmland, Georg Andrén Landshövdingen i Värmland - Georg Andrén

– Vi besökte många lokala näringsidkare, och vår tillsyn blev snart en dialog och en rådgivning, där vi tillsammans kunde utbyta erfarenheter och se hur vi kunde lösa eventuella problem, berättade han.

Regional vs nationell samverkan

I Karlstad finns såväl Försvarshögskolan som universitetsutbildning inriktad på riskhantering i samhället samt kritisk samhällsanalys, vilket bäddar för hög kompetens inom kris- och försvarsfrågor och en möjlighet att sätta ämnet på agendan, konstaterade Ann Otto Nemes, utvecklingschef för Karlstads kommun.

– I vår region finns goda förutsättningar, men vi behöver också prata om hur vi kan stärka varandra på nationell nivå. Det är inte ett arbete som man gör ensam, sa hon.

På plats fanns också försvarsutskottets ordförande Pål Jonson (M). Han menade att det krävs ett starkt samarbete mellan stat och näringsliv för att kunna möta kommande kriser.

– Men det handlar inte bara om samverkan utan också om att ha en bra beredskapsplanering, sa han.

Små förändringar i vardagen

Deltagarna fick under dagen också lära sig mer om beteendeförändring och beteendepsykologi. Professor Per Kristensson, Karlstads universitet, förklarade att våra beteenden till stor del styrs av sociala normer och visade med exempel från bland annat pandemin hur man med förhållandevis små medel kan underlätta för människor att göra rätt.

Skyltar med uppmaning att hålla avstånd och plastskydd framför kassan i matbutiken är exempel på hur det går att smyga in viktig förändring i vardagen. Under dagen lyftes flera exempel på lokala företag som under pandemin snabbt kunde ställa om sin produktion till mer samhällsnyttig sådan, till exempel genom att börja tillverka plastskydd och liknande produkter.

Öva och förbereda oavsett scenario

Fredrik Nordholm, koncernsäkerhetschef på NCC, konstaterade att det är svårt att förbereda sig för en kris genom att måla upp väldigt specifika scenarier – för vem hade för två år sedan kunnat förutse den kommande pandemin?

Bilden föreställer Fredrik Nordholm. Fredrik Nordholm, koncernsäkerhetschef på NCC

– Man kan fundera över ett sådant scenario, men när sannolikheten är låg är det svårt att träna på just den situationen. I stället tror jag att organisationen ska fokusera på vad i verksamheten som är viktigt och ha en plan utifrån det, sa han.

Fredrik Nordholm berättade om en händelse i Saudiarabien som skedde för nio år sedan, där en större brand resulterade i förstörda lokaler. Han berättade om lärdomar därifrån, hur krishanteringen gick till och hur de snabbt kunnat återgå till den ordinarie verksamheten, mycket tack vare att de var förberedda på att en situation kunde uppstå.

– Man måste komma ihåg att oavsett hur mycket man har tränat på krishantering så kommer det situationer där det blir kaos, och då måste man kunna navigera genom dem och snabbt återgå till den ordinarie verksamheten.

Han nämnde också att det är viktigt att ha rätt personlighet på dem som ingår i krisorganisationen.

– Det är inte alltid lätt att snabbt fatta beslut, utan det är något som man måste öva på. Ofta vet vi att vi måste agera för att lösa ett problem, eftersom det inte löser sig av sig självt, men då måste man också ha mandat för att agera, annars skapar det osäkerhet.

Landsbygdens utveckling engagerar

De korta föredragen varvades med diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan deltagarna. Frågan om vad som händer när små orter på landsbygden tappar invånare, bensinmack och livsmedelsbutik, och därmed förlorar sin servicefunktion gentemot förbipasserande, väckte stort engagemang.

En annan diskussion var vilka konsekvenser det får för landets försörjning vid en eventuell kris om antalet mjölkkor blir allt färre och lantbrukarnas odlingar minskar. Parallellt med den kritiken fanns också ett framtidshopp i lokalen, med kommentarer om att många människor har valt att lämna storstaden för ett liv på landsorten och vad de kan bidra med i ett beredskapsläge.

Utveckla affärer utifrån beredskap

Representanter från näringslivet lyfte också frågan om hur de kan utveckla sina affärer och innovationer med beredskap i åtanke. En synpunkt var att det går att utveckla verksamhet och varor som är bra inte bara för företaget utan också för Sverige, och att det därför är viktigt att ha en dialog mellan företagare och myndigheter så att utvecklingen drivs framåt.

Deltagarna kommenterade efteråt förmiddagen så här:

– Det var väldigt intressant och en bra blandning av föredrag. Vår bransch måste ständigt jobba i beredskapsläge, och även om jag tycker att vi har bra koll så har jag fått nya insikter i dag, till exempel hur vi ständigt håller vår krisplan levande, sa Ulrika Obstfelder Petersson, Länsförsäkringar Värmland.

Bilden föreställer Ulrika Obstfelder Petersson. Ulrika Obstfelder Petersson, vd på Länsförsäkringar Värmland

Även Aida Alvinius, forskare på Försvarshögskolan i Karlstad, lyfte programmets stora bredd som en stor behållning med dagen.

– Det var spännande att se den stora spridning av erfarenhet som finns bland deltagarna, och vi behöver alla sådana här dialoger för att kunna öka vår medvetenhet om krishantering och beredskap, sa hon.

Bilden föreställer Aida Alvinius. Aida Alvinius, forskare på Försvarshögskolan i Karlstad

– Många som var här i dag känner redan varandra och ingår i olika nätverk, och jag hoppas att vi alla kommer att fortsätta arbetet tillsammans. Forskning visar också att det viktigaste för att driva arbetet framåt är att det finns en individ som är ansvarig och engagerad i de här frågorna och som genom att prata om dem också kan påverka andra.

Dialogen kommer att fortsätta

Georg Andrén avslutade träffen med att uppmana till fortsatta samtal inom ett viktigt ämne. Han var nöjd med det engagemang som fanns i lokalen och med den dialog som redan är i gång.

– När vi diskuterar de här frågorna med näringslivet känns det meningsfullt, inte bara för oss utan för alla som deltar. Nu handlar det om att konkretisera viktiga frågor och planera framåt så att vi är förberedda när det oväntade uppstår, sa han.

Text och foto: Johanna Lundeberg

  • Regionalt dialogmöte i Hässleholm 26 oktober 2021
    Skånes landshövding Annelie Hulthén hoppas att dialogmötet i Hässleholm ska leda till ett ökat förtroende och en samhörighetskänsla.

    Drygt 30 representanter från offentliga och privata aktörer har samlats på hotell Statt i Hässleholm. Med på mötet i Hässleholm är representanter från länsstyrelsen, flera skånska kommuner, MSB och näringslivet.

    – Våra invånare behöver bli bättre förberedda för en kris, och startsträckan för alla aktörer måste bli kortare, säger Skånes beredskapsdirektör Marcus Björklund.

    Han beskriver dialogmötet som ett första steg, att olika parter lär känna varandra.

    Nya hotbilder kräver flexibilitet och nya samarbeten

    Jannes Engqvist från MSB betonar att vi lever i en ny tid med andra hotbilder och behov än tidigare. Målet är därför inte att återuppbygga den typ av beredskap vi hade under kalla kriget och åren därefter. Nu handlar det i stället om resiliens och flexibilitet. Med det menar Jannes Engqvist att vi måste kunna återhämta oss och möta okända hot genom att vara flexibla och anpassa oss till nya förutsättningar.

    Publiken inflikar med frågor: Hur når man beslutsförmåga? Vilken myndighet har vilket mandat? Hur säkerställer vi en koordination mellan regionala, lokala och nationella aktörer? Det här är svårigheter som den pågående coronapandemin gjort oss uppmärksamma på.

    Jannes Engqvist svarar att MSB ser ett behov av fler lokala och regionala initiativ, men också fler samarbeten mellan myndigheter och det privata näringslivet.

    – MSB ger bland annat stöd till myndigheter som tillsammans med företag ska planera för att se till att befolkningen får det absolut viktigaste för att klara kriser eller situationer med höjd beredskap. Det är ett område under utveckling. Med dessa dialogmöten hoppas vi ge bättre förutsättningar för sådana samarbeten, säger Jannes Engqvist.

    Näringslivet är en del av det civila försvaret

    En av deltagarna är Ida Johansson som är säkerhetssamordnare från Lunds kommunkontor.

    – När det gäller brottsförebyggande arbete på lokal nivå arbetar jag redan nära kommunens näringsliv. Nu blir det spännande att höra mer om hur näringslivet kan vara en del av vårt civila försvar, säger Ida Johansson.

    Ida Johansson är säkerhetssamordnare på Lunds kommun. Hon arbetar med krishantering och är väldigt intresserad av näringslivets roll för vår krisberedskap.

    Avtal viktigt för att underlätta samverkan

    Zouhair Arabi-Eter, avdelningschef för näringslivskontoret i Trelleborgs kommun, är inbjuden för att berätta hur kommunen arbetar gentemot det lokala näringslivet. Han betonar vikten av god kommunikation och trevlig stämning.

    – Många företag har vinstmarginaler på mellan tre och sju procent och har därför svårt att avsätta tid till annat än en den egna verksamheten, säger Zouhair Arabi-Eter. Det kan vara en förklaring till att det är svårt att få företagare att engagera sig i olika samhällsfrågor.

    Patrik Strömer från livsmedelsföretagen menar att det måste bli enklare för privata företag att snabbt ställa om tillverkning av till exempel haklappar till tillverkning av handsprit.

    – Företagen har inget samhällsansvar, inte ens de statliga bolagen som det ser ut idag. Därför måste vi samverka med näringslivet genom att skriva avtal.

    Just att det behövs avtal och kontrakt är även en av slutsatserna från dagens gruppdiskussioner. En annan att det offentliga behöver kompensera näringslivet för eventuella kostnader för omställningar av produktion och lager med mera.

    Många företag vill bidra

    Men enligt David Lindén, verksamhetschef i Region Skåne, visade coronapandemin att det finns ett väldigt stort intresse från näringslivet att hjälpa till under en kris.

    – Många hjälpte till utan vinning. Andra gjorde stora investeringar i till exempel maskiner för att kunna tillverka sådant som samhället behövde. Ytterligare andra hyrde ut delar av sin personal till sjukvården, säger David Lindén.

    Peter Strömer uppmanar till ett öppet synsätt.
    – Det måste inte vara den med störst expertkunskap som kommer med den bästa lösningen. Ett sätt att locka fram fler förslag är att utlysa tävlingar.

    Pandemin har lett till större krisberedskap

    Enligt Patrik Strömer är vår krisberedskap bättre nu än för två år sedan. Pandemin hade alltså större effekt än till exempel broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som delades ut till alla svenska hushåll under våren 2019.

    – Det som tog slut i början av pandemin var toapapper och jäst. För just dessa produkter är Sverige helt självförsörjande, det fanns därför aldrig någon egentlig risk att de skulle ta slut. Men folk bunkrade toapapper och bakade tydligen mycket bullar. Det som är allra viktigast att ha är förstås rent vatten, säger Patrik Strömer.

    Mötet har gett deltagarna nya kontakter och mersmak

    Dagen närmar sig sitt slut och jag undrar vad Ida Johansson från Lunds kommun och de andra deltagarna fått med sig?

    – Det har varit bra att nätverka och skapa nya kontakter, säger Ida Johansson. Jag har fått med mig mycket information men önskar att det hade funnits mer tid, både för diskussioner och för att få fler konkreta tips på hur jag ska använda den här informationen.

    Även Bo Lindberg från Svenska stadsnätsföreningen tycker att dagen har gett honom kontakter som öppnar upp för fortsatta dialoger. Han intresserar sig särskilt för hur vi bygger upp ett robust samhälle utifrån olika perspektiv: det lokala, regionala, nationella och internationella.

    Bo Lindberg från branschorganisationen Svenska stadsnätsföreningen tycker att det regionala dialogmötet varit ett mycket bra initiativ.

    Beredskapsdirektör Marcus Björklund sammanfattar dagen och påminner om att det redan finns kontakter mellan det privata och det offentliga inom andra områden.

    – Nu gäller det att ta reda på vilka aktörer som har så stor samhällsnyttig verksamhet att de kan räknas tillhöra totalförsvaret, säger han.
    Han uppmanar alla att använda sina befintliga kontaktytor och bygga goda relationer. Det kommer möjliggöra ett gott samarbete när det väl behövs.

    – Vi har en god nationell dialog om försörjningsberedskap, nu stärker vi även den regionala och lokala nivån. Ett naturligt nästa steg är att konkret titta på behoven i regionen och vilka aktörer som kan tillgodose de behoven, avrundar Jannes Engqvist från MSB.

    Peter Hjalmar, regionchef syd på Eon, redogjorde för hur Eon arbetar för att säkra energiförsörjningen under en kris.

    Försörjningsberedskap

    Försörjningsberedskap är förmågan att i kris, höjd beredskap och ytterst krig förse befolkningen med de varor och tjänster som behövs för dess överlevnad. Det är också förmågan att förse samhällsviktiga verksamheter, civila liksom militära, med de varor och tjänster som behövs för deras funktionalitet.

    På MSB:s webbplats finns en strategi för försörjningsberedskapen i Sverige samt en vägledning för planering av varor och tjänster som myndigheter kan använda som stöd i dialoger med näringslivet.

    Strategi och vägledning för försörjningsberedskap

    Om regionala dialoger med näringslivet

    Mötet är det första av fyra regionala dialoger mellan privata och offentliga aktörer i länet. Dialogmötena syftar till att höja Sveriges försörjningsberedskap. Dialogmötesformen utvärderas löpande och erfarenheterna hjälper till att utveckla metoder för samverkan.

    Text och foto: Lena Malmsten Bäverstam

Försörjningsberedskap

Försörjningsberedskap är förmågan att i kris, höjd beredskap och ytterst krig förse befolkningen med de varor och tjänster som behövs för dess överlevnad. Det är också förmågan att förse samhällsviktiga verksamheter, civila liksom militära, med de varor och tjänster som behövs för deras funktionalitet.

På MSB:s webbplats finns en strategi för försörjningsberedskapen i Sverige samt en vägledning för planering av varor och tjänster som myndigheter kan använda som stöd i dialoger med näringslivet.

Strategi och vägledning för försörjningsberedskap

Om regionala dialoger med näringslivet

Mötet är det första av fyra regionala dialoger mellan privata och offentliga aktörer i länet. Dialogmötena syftar till att höja Sveriges försörjningsberedskap. Dialogmötesformen utvärderas löpande och erfarenheterna hjälper till att utveckla metoder för samverkan.

Senast granskad: 29 november 2021

Till toppen av sidan