Kritisk infrastruktur i rymden
Den snabba globala utvecklingen inom rymdområdet påverkar många delar av vårt samhälle mer än vi är medvetna om.
Satellitbaserade tjänster som erbjuder telekommunikation, information om tid, takt, position och jordobservation får större betydelse för allt fler samhällsfunktioner och får en ökad påverkan på samhället inom allt fler områden.
För detta används satelliter som skickar tidsinformation till mottagare på jorden. Genom att jämföra mottagen tidsinformation från flera satelliter samtidigt kan mottagaren utföra en triangulering och på så sätt beräkna sin position. Tidssignalen kan också användas för att synkronisera mottagarens klocka, eller tidstjänst, för att kunna hålla exakt tid och takt.
GNSS—Alla tillgängliga satellitnavigeringssystem
Ett samlingsnamn för alla tillgängliga satellitnavigeringssystem är GNSS, Global Navigation Satellite System, där den vanligast förekommande är GPS.
De öppna GNSS-tjänsterna kan användas av alla som har en mottagare. Dessa mottagare finns i navigeringssystem i fordon och i flesta mobiltelefoner. Mottagarna är så små att de även finns i tillexempel smarta klockor.
Sårbart samhälle utan satellitnavigeringssystem
Bryts signalen från GNSS är det många system och tjänster som inte kan fungera normalt. Exempel på system som kan drabbas av störningar i tjänster som tillhandahåller tid, takt och position är styrsystem för vattenrening, transporter, tekniska system som används inom jordbruket, drift av elnät och kommunikationssystem.
Utryckningsfordon från polis, brandkår och ambulans får via GNSS snabbare och exaktare uppgifter om destination och vägval. I framtiden kommer GNSS även vara viktigt för applikationer i smarta städer, exempelvis i självkörande fordon.
Rymdtjänster förenklar och effektiviserar samhällsfunktioner och det skapar ett starkt beroende av att tjänsterna fungerar.
Samhällets beroende av korrekt tids- och positionsangivelse
Hot mot rymdinfrastruktur
I takt med ett ökande beroende av rymdinfrastruktur, mark- och rymdbaserad infrastruktur tillhörande ett rymdsystem, har vi ett växande behov av kunskap om vilka kaskadeffekter som störningar i rymdinfrastruktur ger. Ett ensidigt beroende av rymdtjänster innebär en risk då satellittjänster kan påverkas av olika typer av hot. Det finns naturliga hot som skapats av mänskliga aktiviteter och antagonistiska hot.
Naturliga hot
De naturliga hoten är dels rymdväder som kan störa ut satelliternas elektronik, dels rymdobjekt som asteroider och liknande objekt som passerar nära jorden och riskerar att krocka med satelliter i banor runt jorden.
Rymdskrot
De hot som uppstått som följd av mänsklig aktivitet i rymden kommer från både aktiva och gamla satelliter som inte längre används och kallas ”rymdskrot”. Rymdskrot kan också skapas när gamla satelliter krockar och skapar flera delar som fortsätter i olika banor runt jorden under lång tid.
Fram till idag har det skickats upp cirka 8000 satelliter, varav drygt 4600 fortfarande är i bana runt jorden. Av dessa 4600 satelliter är endast omkring 38 procent, eller cirka 1700 satelliter operativa. De övriga, det vill säga cirka 2900 satelliterna, är förbrukade och far fram med en hastighet av nästan 30 000 km/h. Om en sådan satellit kolliderar med en annan satellit eller andra föremål i deras väg ökar mängden rymdskrot markant.
Cyberhot
Eftersom satellittjänster används inom mycket komplexa försörjningskedjor och rymdrelaterad operativ infrastruktur, utgör rymdsystem intressanta mål i ett cyberperspektiv då en attack på en kritisk nod kan påverka ett stort antal viktiga nationella och internationella samhällsfunktioner.
Elektromagnetiska hot
Elektromagnetiska hot definieras som en åtgärd som involverar användning av riktad elektromagnetisk energi för att styra det elektromagnetiska spektret. Ett rymdsystems funktion kan framförallt påverkas genom att något eller någon stör eller vilseleder den.
Avsiktlig störning
En avsiktlig radiosändning med syftet att dölja navigeringssatelliternas signal i en positioneringsmottagare kallas jamming. Följden blir att en eller flera GNSS-mottagare hindras att bestämma position och tid, eller att noggrannheten degraderas.
Vilseledning av GNSS-mottagare
Sändning av förfalskade positions- och tidssignaler, så kallad spoofing med syftet att få en eller flera GNSS-mottagare att beräkna en felaktig positions- eller tidsuppgift. Då tror användaren sig vara på ett annat ställe än var han eller hon verkligen är, eller det kan betyda att ett datasystem som använder en tidssignal fungerar fel.
Ytterligare riskfaktorer
En ytterligare faktor som kan skapa sårbarhet är att andra GNSS-system, som tillexempel GPS och GLONASS ägs och förvaltas av utländska aktörer. I samband med omvärldspolitiska händelser riskerar dessa att stängas av eller göras otillgängliga.
En utveckling som ökat under de senaste åren är att allt fler aktörer tillträder rymden och med det ökar också behovet att följa vad som händer där.
MSB samarbetar tillsammans med ett flertal andra myndigheter för att analysera utvecklingen och uppmärksamma nationell sårbarhet för infrastruktur i rymden.
Galileo PRS är en del av samhällets beredskap
Galileo är en av GNSS-tjänsterna. Det ägs, förvaltas och finansieras av EU-medlemsländerna. Sverige som medlem i EU är därför en av delägarna i tjänsten vilket medför att systemet är mer robust för svenska användare.
Systemet är det enda navigeringssystemet i världen som drivs under civil kontroll.
Genom Galileo finns utöver den öppna signalen även en säker tjänst avsedd för användning inom myndigheter, samhällsviktig verksamhet, tillexempel räddnings- och säkerhetsmyndigheter och leverantörer av samhällsviktiga tjänster.
Denna tjänst kallas PRS (på engelska ”Public Regulated Service”, på svenska ”Offentligt reglerad tjänst”). När PRS-tjänsten tas i bruk i EU under 2024 kommer den att producera positions- och tidsdata för medlemsländerna som tack vare en stark krypterad signal är mer robust mot avsiktlig elektromagnetisk och cyberpåverkan samt oavsiktliga störningar.
Detta då PRS-tjänstens signal från satelliten till mottagaren är
- bredbandig och sänds ut med större effekt än öppna navigeringssignaler vilket ger högre skydd mot störningar, och
- krypterad för att ge skydd mot förfalskade signaler som sänds för avsiktlig vilseledning.
Forskningsstudie - Framtida nationell användning av Galileo/PRS
CPA-funktionens roll
I Sverige har MSB genom sitt regleringsbrev fått uppdraget att samordna Sveriges användning av PRS vilket görs genom en funktion som kallas CPA. På engelska är det en förkortning av ”Competent PRS Authority” och på svenska en förkortning av ”Behörig myndighet för PRS”. Uppgiften genomförs i samverkan med andra myndigheter.
CPA-funktionens roll är bland annat att:
- Främja lanseringen av PRS-tjänsten i Sverige.
- Garantera svenska myndigheter och svensk samhällsviktig verksamhet en störningsfri mottagning av positions- och tidssignal från europeiska navigeringssatelliter (Galileo).
- Leverera godkända användare de nycklar som behövs för tolkningen av en krypterad signal.
- Skapa förutsättningar för det svenska näringslivet att tillverka PRS-utrustning och PRS-tillämpningar.
- Behandla inkomna ansökningar från aktörer att utnyttja PRS-tjänsten.
- Övervaka att verksamheten utövas i enlighet med föreskrifter samt att övervaka att minimikraven för informationssäkerheten i PRS-mottagare och -teknik vid deras forsknings-, utvecklings- och tillverkningsfaser uppfylls.
CPA-funktionens målsättning är att PRS-tjänsten ska kunna tas i bruk i Sverige kort efter signalen gjorts fullt tillgänglig.
PRS-tjänsten baserar sig på Europaparlamentets och rådets beslut 1104/2011/EU samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1285/2013. CPA-funktionen styrs av kraven i den delegerade akten 12125/15.
Publikation
Rymdsäkerhet : vad är det?
Publikationsnummer: MSB1929
Utgivningsår: 2022
Rymdsäkerhet handlar om säkerhet både från rymden – att kunna använda satelliter för att säkerställa säkerhet på jorden – och om säkerhet relaterat till de hot som finns i rymden. Rymdsäkerhet betyder...
Kontaktuppgifter:
Har du frågor?
Kontakta oss via cpa@msb.se
Senast granskad: 9 december 2021