Forskning relaterat till coronaviruset
MSB finansierar under 2020-2021 elva forskningsprojekt om coronakrisen. Syftet är att fånga data medan krisen pågår, och sedan kunna analysera dessa ur olika aspekter. Satsningarna organiseras som kompletteringar till redan pågående projekt, men det finns även några helt nya projekt. Forskningen täcker in många dimensioner av denna komplexa kris. Det är både internationella jämförelser på europeisk nivå och nationell analys av olika slag med fokus på organisationer och individer.
På den här sidan
- Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser, 2020–2022
- Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Nytt vin i nya läglar: Om förutsättningarna för ett modernt civilt försvar, 2020–2022
- Russinmask eller panik: hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap, 2020–2021
- Förmågeparametrar för pandemihantering och det civila försvaret, 2020–2021
- Pandemi i det lokala. En realtidsstudie av resiliens, 2020
- Snabb förmågeutveckling för motståndskraftigt civilt försvar - Fallstudier av hur näringslivets kapaciteter bidrar i Coronakrisen, 2020–2021
- Coronaviruset 2020 i nyhetsrapportering och opinion, 2020
- Äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa i förhållande till covid-19, 2020
- The COVID-19 Crisis: Mapping the response efforts of five countries, 2021
- Maktkamp kring berättelsen om coronaviruset: Sverige som slagfält, 2021
- Coronapandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft, 2021
Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser, 2020–2022
Ansvarig forskare: Misse Wester, Lunds universitet
Frågeställning: Hur olika aktörer ges legitimitet eller inte, där några har makt att påverka den inriktning som samhället tar för att hantera covid-19. Detta görs genom empiriska nedslag.
Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Nytt vin i nya läglar: Om förutsättningarna för ett modernt civilt försvar, 2020–2022
Ansvarig forskare: Rikard Bengtsson, Lunds universitet
Frågeställning: Vilka attityder uttrycker medborgare i förhållande till civilt försvar under coronakrisen och hur skiljer sig dessa från normala omständigheter?
Vilka är lärdomarna av coronakrisen för organisering och styrning av det civila försvaret?
Hur har EU:s institutioner, framförallt kommissionen och rådet, hanterat pandemin?
Vilka förväntningar har medlemsstaterna företrädare inom EU på samarbete inom unionen inom fältet civil beredskap/civilt försvar?
Russinmask eller panik: hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap, 2020–2021
Ansvarig forskare: Ola Svenonius, FOI
Frågeställning: Russinmask eller panik undersöker hur människor hanterar stress under covid-19-pandemin och vilken roll som desinformation spelar i detta. Inhämtning görs genom främst Instagram och Tiktok. Projektet kommer att analysera genomslaget av identifierad desinformation i Sverige. Till exempel i vilken mån sammanfaller diskussioner kring covid-19 och desinformation med de hanteringsstrategier som människor uppvisar?
Syftet med projektet är resultaten ska komma strategisk och operativ ledning i framtida kriser tillgodo.
Gå till publikation: Russinmask eller panik?
Förmågeparametrar för pandemihantering och det civila försvaret, 2020–2021
Ansvarig forskare: Ulrika Eckersand, FOI
Frågeställning: Vilka parametrar påverkar samhällets, och specifikt sjukvårdens, förmågor att hantera en pandemi? En jämförande studie mellan några länder i Väst- och Nordeuropa.
Publikation
Att jämföra hur olika länder klarar en pandemi : lärdomar och utmaningar
Publikationsnummer: MSB1856
Utgivningsår: 2021
Världen stod i början av 2020 inför ett nyupptäckt coronavirus som i mars 2020 fick Världshälsoorganisationen, WHO, att deklarera pandemi. I september 2021 konstaterades att fler än 230 miljoner männi...
Faktablad: Förmågar att hantera en pandemi
Pandemi i det lokala. En realtidsstudie av resiliens, 2020
Ansvarig forskare: Jörgen Sparf, Mittuniversitetet
Frågeställning: När, hur, varför samt hur länge aktiverar Sveriges kommuner krisledningsnämnd i Coronapandemin?
Vilka faktorer påverkar aktivering av krisledningsnämnd?
Vilka beslut fattas av krisledningsnämnd?
Kort rapportversion: Kommunal organisering av pandemirespons: en realtidsstudie av lokal resiliens
Snabb förmågeutveckling för motståndskraftigt civilt försvar - Fallstudier av hur näringslivets kapaciteter bidrar i Coronakrisen, 2020–2021
Ansvarig forskare: Mattias Axelson, Joakim Netz, Handelshögskolan i Stockholm, Jönköping University
Frågeställning: Hur kan näringslivets kapaciteter samordnas i förlopp av snabb förmågeutveckling? Hur kan detta stärka det civila försvarets motståndskraft vid samhällskriser?
Coronaviruset 2020 i nyhetsrapportering och opinion, 2020
Ansvariga forskare: Marina Ghersetti och Tomas Odén, Göteborgs universitet
Frågeställning: En analys om svensk nyhetsrapportering och opinion i den pågående smittspridningen av corona.
- Innehållsanalys av svenska nyhetsmediers rapportering
- Jämförelse mellan medierapportering och allmänhetens uppfattning om viruset
- Jämförelse med rapportering om tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar.
Äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa i förhållande till covid-19, 2020
Ansvarig forskare: Johanna Gustafsson, Karlstads universitet
Frågeställning: Hur ser den äldre på sin situation som riskutsatt? Hur tar äldre personer del av informationen om den rådande situationen? I vilken utsträckning följer man de rekommendationer som ges?
Publikation
Stöd till äldre personer vid risk och kris
Publikationsnummer: MSB1668
Utgivningsår: 2020
Faktablad. Människor har olika förmåga till att hantera risker och kriser och en grupp som ofta klarar sig sämre är äldre personer. Det gäller dock inte alla och genom att undersöka äldres beredskap, ...
The COVID-19 Crisis: Mapping the response efforts of five countries, 2021
Ansvarig forskare: Magnus Ekengren, Försvarshögskolan, FHS
Calling a crisis - how countries organized their early detection efforts; also when and how was the emerging threat called as a crisis? Did the governments use the detection capacities of the European Union?
Making sense of a creeping crisis - This evokes the question how countries understood the causes and effects of the pandemic in real time. How did they qualify the threat? Based on what information? Did the governments draw on the information of other EU member states? ection capacities of the European Union?
Making early decisions - This prompts two questions: 1. Timing: at what point in the crisis did the government impose which measures? 2. How did governments communicate the message to the wider public (we will study tone and highlighted values [public health v. economy])? 3. At what point in time did the governments turn to the EU for decision making on common measures/rules or assistance?
Maktkamp kring berättelsen om coronaviruset: Sverige som slagfält, 2021
Ansvarig forskare: Charlotte Wagnsson, Försvarshögskolan, FHS
Frågeställning: Detta projekt syftar till att utveckla kunskap om Sverige som narrativt slagfält.
Huvudfråga: Det är väl känt att Ryssland använder desinformation och strategiska narrativ för att underminera Sverige och EU, men hur använder andra – för Sverige viktiga och närstående – aktörer narrativ om Sverige i samband med denna globala kris?
Delfrågor: Finns det universella/generiska drag i narrativen eller är de starkt kulturellt specifika? Bygger narrativen om Sverige under krisen tvärtom på den gängse Sverigebild som kan skönjas i dessa aktörers narrativ innan krisen? Finns det tecken på att de ryska strategiska narrativen influerar även andra nationers narrativ om Sverige?
Coronapandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft, 2021
Ansvarig forskare: Henrik Tehler, Lunds universitet
Frågeställning: 1. Hur har coronapandemin påverkat samhällsviktiga funktioner i Skåne, och hur har dess påverkan spridits mellan olika funktioner? 2. Hur har man förberett sig för pandemier eller andra typer av händelser som har potential att orsaka omfattande avbrott i samhällsviktiga funktioner?
3. Vilka lärdomar om hur man bör förbereda sig inför kommande störningar av samhällsviktiga verksamheter kan man
dra av erfarenheterna från pandemin och annan kunskap?
Publikation
Covid-19 och påverkan på samhällsviktig verksamhet
Publikationsnummer: MSB1683
Utgivningsår: 2021
Hur bör samhället förbereda sig på något som är okänt? Går det att avgöra vad som är bra förberedelser även innan en påfrestning har inträffat? Genom ett specifikt fokus på samhällsviktiga verksamhete...
