Ny utbildning om bränders miljöpåverkan
För att visa upp miljöeffekterna av räddningstjänstens insatser utvecklas inom projektet M-KURS en ny utbildning. Utbildningen ska öka räddningstjänsternas förståelse för miljöpåverkan vid olika taktiska val vid brandinsatser i fordon och skolbyggnad. Skador på miljön vid räddningsinsatser är ofta osynliga och upptäcks först långt efter insatsen.
Den komplexitet som finns i miljöfrågan gör det svårt att veta hur miljöaspekterna ska hanteras och värderas. Det här är en svår uppgift och det har också funnits begränsat med forskningsstudier inom detta område vilket gör att många val har gjorts godtyckligt och utan faktabakgrund.
Det existerande verktyget Fire Impact Tool baseras på den senaste forskningen och illustrerar tydligt de miljöeffekter som olika taktiska val leder till. Projektet kommer med hjälp av verktyget ta fram en utbildning som ger kunskap om släckinsatser miljöpåverkan. Därmed kan räddningstjänstens förmåga att skydda miljön vid insats öka.
Faktablad - ny utbildning om bränders miljöpåverkan
Brand i bostäder
Tre större forskningsprojekt har nyligen genomförts på området ”Brand i bostäder”. Projekten slutfördes under 2018.
Forskare har kartlagt olika aspekter av bostadsbränder – i vilka bostäder det brinner och var bränderna startar, vem som drabbas och hur, samt vilka insatser och tekniska system som kan förhindra att brand uppkommer eller minska dess verkningar.
Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka (REKO), 2017-2019
Ansvarig forskare: Helena Hansson Nylund
Många möten med människor och ett stort arbete med kommunikation krävs för att skapa förtroende mellan samhällets aktörer efter kärnteknisk olycka. Idag finns flera lärdomar från händelserna efter olyckan i Japan 2011 att sprida till de som jobbar med beredskap.
Ett forskningsprojekt har undersökt hur det japanska saneringsarbetet kommunicerades för att hjälpa samhället att återställas. Undersökningarna lägger fokus på myndigheternas arbete med att kommunicera kring saneringen av radioaktiva utsläpp. Hur har informationskampanjen om sanering formulerats? På vilket sätt får budskap genomslag?
Målet med projektet är i förlängningen att bidra till utveckling av kommunikation för de som ska förmedla kunskap om strålning och mätningar av radioaktiva utsläpp till allmänheten och drabbade efter kärnteknisk olycka. Resultaten kan även överföras till sanering efter miljöfarliga utsläpp i bredare bemärkelse.
Slutrapport för Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka
Faktablad för Retoriska budskap vid sanering efter kärnteknisk olycka
Simulering av utrymning vid skogsbrand
Ansvarig forskare: Jonathan Wahlqvist, Lunds universitet
Skogsbränder nära bebyggelse kan ge allvarliga negativa konsekvenser. Med klimatförändringarna kan vi få fler skogsbränder eller bränder i annan vegetation. Då krävs proaktiva åtgärder för att i framtiden bättre kunna hantera situationen och begränsa skadorna. Detta tvååriga forskningsprojekt ska utveckla en simuleringsplattform för utrymning. Simuleringen kan komplettera befintlig planering och utbildning och bidra till ett bättre beslutsunderlag.
Faktablad Simulering av utrymning vid skogsbrand
Säkrare transporter av farligt gods (TISS), 2016-2020
Ansvarig forskare: Lars-Göran Malmberg, Göteborgs universitet
Hur ska säkerheten öka för de transporter av farligt gods som sker på väg eller järnväg?
Ett femårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska bidra till förbättrad informationshantering mellan de som beställer transporter och de som utför dem. Även att samverkan mellan övriga aktörer ska bli bättre.
Genom en ökad transparens kommer det att stå klart för parterna i ett transportavtal att transporten följer alla de regler som krävs. Det gäller även regler som arbetstid, förarens socialförsäkringsskydd och liknande.
Projektet kommer även att utreda och klargöra de funktioner som påverkar kommunikationen mellan olika myndigheter inbördes och mellan myndigheter och privata aktörer.
Faktablad om Transparent Informationshantering och Samverkan för ökad Säkerhet vid transport av farligt gods (TISS)
Återställning av förorenade miljöer efter en RN-olycka, 2017-2021
Ansvarig forskare: Christopher Rääf, Lunds universitet
Tre stora kärnkraftsolyckor med vitt skilda konsekvenser för omgivande miljöer har inträffat de senaste 40 åren. Genom dessa olyckor vet vi att konsekvenserna kan bli stora och mycket långvariga när överhettning och nedsmältning av reaktorbränslet leder till av utsläpp av radioaktiva ämnen.
Målet med forskningsprojektet är att svenska myndigheter får tillgång till beskrivningar av samhällets problem efter ett kraftigt nedfall av långlivade radioaktiva ämnen och hur den bästa kombinationen av åtgärder kan väljas för att skydda människor mot bestrålning med hänsyn till ekonomiska, sociala och samhälleliga faktorer.
Faktablad om Återställning av förorenade miljöer efter en RN-olycka
